- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
991-992

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Underkäken ... - Undersvik, socken i Gäfleborgs län - Undersåker. 1. Socken i Jämtlands län - Undersåker. 2. F. d. tingslag i Jämtlands län - Undersåkers och Offerdals tingslag - Undersåkersälfven. Se Indalsälfven - Undersåte - Undersökningsbord - Undersökningsmetoden l. Undersökningsprincipen, jur. Se Förhandlingsmetod och Straffprocess - Undersökningsort, bergsv. Se Ort, sp. 957 - Undertangent, mus. Se Pianoforte, sp. 805 - Underterm, log. Se Slutledning - Undertoner, mus.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Undersvik, socken i Gäfleborgs län, Arbrå och Järfsö tingslag. 13,112 har. 1,321 inv. (1918). U. utgör ett pastorat i Uppsala stift, Yoxnans kontrakt.

Undersåker. 1. Socken i Jämtlands län, Undersåkers och Offerdals tingslag. 2,240 kvkm. 2,735 inv. (1918), hvaraf 928 komma på det inom socknen belägna Järpens municipalsamhälle. U. bildar med Mörsil, Åre och Kall samt Undersåkers lappförsamling – hvilken sistnämnda omfattar lapparna, som 1918 utgjorde 270 personer, ej blott inom pastoratets socknar, utan äfven inom Offerdals, Hallens och Ovikens pastorat – ett pastorat i Härnösands stift, Jämtlands västra kontrakt. Inom socknen ligga flera pensionat. – 2. F. d. tingslag i Jämtlands län, 1916 förenadt med Offerdals tingslag.

Undersåkers och Offerdals tingslag, i Jämtlands län, ingår i Jämtlands västra domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Undersåker, Mörsil, Åre, Kall, Offerdal, Alsen och Mattmar. 10,143 kvkm. 17,082 inv. (1918, Undersåkers lappförsaml. inräknad).

Undersåkersälfven. Se Indalsälfven.

Undersåte, den som, i egenskap af statens medlem, är varaktigt (i motsats till den, som endast en kortare tid uppehåller sig i landet) förpliktad till underdånighet under statsmakten i alla hänseenden. Begreppet undersåte sammanfaller således med begreppet "statsborgare", hvadan i afseende på uppkomst och upphörande af undersåtsförhållande gälla samma regler som för statsborgarskap (se Medborgarrätt). Undersåtsferhållandet, hvilket innebär ett ovillkorligt underordnande under statens vilja, innebär förpliktelse till lydnad och trohet emot staten, äfven då undersåten vistas utomlands, och undersåten är skyldig att rätta sig efter sin statsmakts befallningar, äfven då denna begagnar sig af sin rätt att hemkalla honom. Till följd af denna trohetsplikt kan man vara principiellt endast en stats undersåte. Den, som vill lämna statsborgarskapet i en stat och upptas till en annan stats undersåte, kan vinna detta mål genom naturalisation (se d. o.). En stats medborgare, som fått rätt att förvärfva och besitta fastighet med därtill hörande rätt till näring eller andra reella rättigheter inom en annan stat, betraktas enligt folkrätten numera ej som den senare statens undersåte (jfr Utlänning). Har en stats medborgare upphöjts till hedersborgare i en annan stat, upplöses ej därigenom hans undersåtliga förhållande till den förra staten. (Rid.)

Undersökningsbord, ett med diverse elektriska mätapparater utrustadt bord, placeradt i en särskild afdelning af en telefonstation ("undersökningen"). Samtliga till stationen ingående ledningar äro eller kunna göras tillgängliga å undersökningen. Med tillhjälp af undersökningsbordets mätapparater utföras vid behof mätningar å dessa ledningar, dels periodiska, för bestämning af ledningarnas isolations- och ledningsmotstånd, dels tillfälliga, å såsom felaktiga anmälda ledningar, för bestämning af felets art och, i fråga om direkta afledningsfel eller kontakter, felets läge genom uppmätning af ledningsmotståndet från stationen till felstället. Vid svenska telegrafverkets undersökningsbord användas för isolationsmätningarna batteri och milliampérsmeter (se Elektriska mätinstrument), som möjliggör mätning af isolationsmotstånd upptill 500,000 ohm, för motståndsmätningarna differentialgalvanometer (se d. o. och Elektriska mätningar) och reglerbart jämförelsemotstånd (reostat) l-10,000 ohm. I undersökningsbordet finnas dessutom diverse omkopplingsanordningar, telefonapparat för uppringning och utväxling af samtal på ledningarna samt i vissa fall äfven apparater för telegrafering. Å större stationer, där många mätningar förekomma och där dessas raska utförande spelar en stor roll, är konstruktionen af undersökningsborden anlagd på enklaste möjliga handgrepp vid mätningar och omkopplingar. Detta medför dock komplicering af ledningsschemat. A. H-n.

Undersökningsmetoden 1. Undersökningsprincipen, jur. Se Förhandlingsmetod och Straffprocess.

Undersökningsort, bergsv. Se Ort, sp. 957.

Undertangent, mus. Se Pianoforte, sp. 805. Underterm, log. Se Slutledning.

Undertoner, mus., de förmodade djupare toner, som skulle ledsaga en viss angifven ton i samma afstånd och proportion nedåt som de harmoniska öfvertonerna uppåt (se Alikvot-toner). Helmholtz kom i sin beräkning öfver svängningarna i örats grundmembran ("Die lehre von den ton-empfindungen", beil. XI)till den slutsatsen, att om denna membran vore af fullt likformig struktur, borde hvarje retning af en tvärfiberknippa genom den motsvarande grundtonen äfven ledsagas af svagare förnimmelser af de udda harmoniska undertonerna, men att däraf är i örat ingenting att märka. Riemann upptog emellertid Helmholtz’ teori, utsträckte den på alla undertoner och sökte därmed nygrunda den dualistiska förvantskaps-lära, som öttingen (se denne) redan förut företrädt gentemot Helmholtz. Senare trodde Riemann sig t. o. m. ha funnit, att undertonerna existerade ej blott subjektivt (i örat), utan äfven objektivt (i det tonalstrande instrumentet). De senare betviflades af Helmholtz i hans tredje upplaga (1877) och bestredos på grund af några enkla, akustiska experiment på ett piano af A. Lindgren i "Allgemeine musikzeitung" ("Consonanz und dissonanz", 1886) samt senare på grund af alldeles likartade experiment på violin af C. Stumpf i "Tonpsychologie" (II, 1890). Sin senaste ståndpunkt i undertonshypotesen utvecklade Riemann i ett svar på en artikel af A. Lindgren i "Allgemeine musikzeitung" 1890 och senare i sin "Katechismus der musikwissenschaft". Ett antal, en viss ton motsvarande svängningar (antag 880) måste ju - menade han - kunna uppdelas i t. ex. sina hälfter (440 + 440) och dessa, tänkta som särskilda stötar, måste ju alstra tonens underoktav; orsaken åter, hvarför icke undertonerna äro förnimbara, är den, att de ömsesidigt upphäfva hvarandra genom Interferens. Skulle detta Riemanns resonemang vara riktigt, så synes i hvarje fall allt praktiskt värde af undertonsteorien vara förringadt, ty toner, som teoretiskt demonstreras fram, men samtidigt medges vara praktiskt ohörbara, kunna tydligen icke ega någon konstitutiv betydelse för harmoniläran. Stumpf betviflar undertonernas både subjektiva och objektiva existens. Jfr Moll, sp. 856-857 A. L.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:02:04 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free