- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
27-28

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur-evangelium - Urf - Urfa - Urfahr - Urfe, Honoré - Urfjord - Urfjädrar - Urfjäll - Ur folkens häfder - Urformationen - Urft-talsperre - Urfågeln - Urga - Urgel - Urgent - Urgentsch - Urgera

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



antagits ha varit författadt på arameiska,
än på grekiska. Några ha trott det
vara en frukt af apostlarnas samarbete.
(J. P.)

Urf.. Se Persien, sp. 543.

Urfa, stad. Se Edessa 2.

Urfahr [o’r-], stad i Öfre Österrike,
på vänstra stranden af Donau, midt emot Linz (se
d. o. 1). 9,343 inv. (i hela kommunen 12,813; 1900),
mest katoliker. Collegium petrinum (biskopligt
gymnasium). Boskaps- och spannmålshandel.
N. v. om staden Pöstlingberg (573 m.), med vallfärdskyrka
och gamla fästningstorn.

illustration placeholder
H. d’Urfé. Efter målning

af A. van Dyck.

Urfé, Honoré d’ [dyrfē], fransk romanförfattare,
f. 1568 i Marseille, d. 1625 i Villafranca, tillhörde
under religionskrigen det katolska partiet, som
kämpade mot protestantismen och Henriks af Navarra
tronföljd. Han blef af hertigen af Nemours utnämnd
till "lieutenant général" samt rättfärdigade denna
utmärkelse genom mod och tapperhet. Slutligen föll
han i fiendens händer, men blef efter några månaders
fångenskap frigifven, hvarefter han utträdde ur
"Ligan" och sökte en tillflykt vid det savojiska
hofvet. Han bosatte sig sedermera i trakten af Nizza,
där han skref det verk, som skapat hans rykte, en
herderoman i dels obunden, dels bunden form med titeln
Astrée. De första delarna af detta arbete utkommo
1607—19 och de sista 1627. — "Astrée" är en afkomling
af den spanska och den italienska herdedikten;
dess närmaste förebild är Montemayors "Diane", men
U. valde en kvasihistorisk ram för de händelser
han berättade — merovingernas tid — och sökte ge
en smula mera realitet åt de kärleksskildringar,
som fylla denna tids romandikt. Den känslosamma,
sirliga stil, i hvilken alla personerna tala, det
galanteri och odlade, fina lefnadsvett, som utmärka
samtalston och resonemang, gjorde romanen oerhördt
omtyckt ej blott i Frankrike. U. skref dessutom en
samling moralfilosofiska uppsatser, Épistres morales
(1598), samt några poetiska stycken: La Sireine
(1611) och La Sylvanire ou la morte rire, fable
bocagère
(1625). Se Bonafous, "Études sur l’Astrée"
(1846), Germa, "L’Astrée" (1904), och Brunetière,
"Études critiques sur l’histoire de la littérature
française", IV.
J. M—r. (R—n B.)

Urfjord. Se Bindalen.

Urfjädrar. Se Fjäder, sp. 485—486, och Ur.

Urfjäll, jur. Se Utjord.

Ur folkens häfder, illustrerad tidskrift för
skildringar ur svenska och allmänna historien, utg. af
Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande, var
en på sin tid mycket ansedd publikation, som utgafs i
Stockholm 1874—79 med många särdeles läsvärda bidrag
af framstående författare. Den redigerades
1874—75 af H. Forsell, sedan af M. Höjer.
J. C.

Urformationen, geol. Se Arkeiska
formationsserien.


Urft-talsperre. Se Talsperren.

Urfågeln, paleont. Se Archæopteryx.

Urga (rysk form för mongol. Orgo, en hög ämbetsmans
palats), mongol. Hure, kin. Kin-lun, stad i yttre
Mongoliet, i Kalkamongolernas land, och medelpunkt
för den lamaitiska buddismen i Mongoliet, ligger
nära Tola, biflod till Orchan (Jenisejs flodområde)
och består af tre delar, Kuren l. klostret,
där "den lefvande Buddha", Kalkamongolernas
öfverstepräst (khutuktu) residerar, det mongoliska
kvarteret, hvarest omkr. 13,000 munkar bo, och
kineskvarteret. Jämte munkarna har U. omkr. 25,000
inv. Kineskvarteret är handelns säte med solidare
hus och bättre gator. Handeln, som är mycket
betydande mellan ryssar, kineser och mongoler,
har en årsomsättning af omkr. 20 mill. kr. och
omfattar framför allt boskap, kameler, hästar,
får, styckegods och mjölk. Intill senare hälften af
1800-talet utgjorde tegelte det enda bytesmedlet vid
detaljhandeln, men sedermera har kinesiskt kopparmynt
användts. Templen i det mongoliska kvarteret
äro många, och i ett af dem finns en förgylld
kolossalstaty af Buddha. 1904, när engelsmännen
ryckte in i Tibet, flydde Dalai-lama från Lassa till
U., där han residerade till 1908. Stadens ålder
går tillbaka till midten af 1600-talet, men först
ett årh. senare blef U. den mongoliska buddismens
medelpunkt. Enligt tidningsuppgifter nedbrann i
dec. 1914 khutuktus residens, hvarvid konstskatter
och dyrbara handskrifter gingo förlorade. U. är
jämte Kobdo och Uliasutai en af hufvudstäderna i
det genom fördraget 5 nov. 1913 mellan Ryssland
och Kina såsom autonomt erkända yttre Mongoliet.
E. A—t.

Urgel [orche’l], eg. Séo de U., befäst
stad i spanska prov. Lerida (Katalonien), vid
Pyrenéernas fot, nära högra stranden af Ebros biflod
Segre, ofvanför den från Andorra kommande Baliras
mynning. 3,044 inv. (1900). Staden har en stor,
vacker domkyrka och är sedan västgoternas tid säte
för en biskop, som gemensamt med Frankrike utöfvar
protektoratet öfver republiken Andorra. U. och det
närliggande fästet Ciotat behärska den öfver Col de
la Perche längs Segre gående vägen öfver Pyrenéerna
(Perpignan—Lerida).

Urgent [yrʃã’], fr., brådskande, angeläget. Se
Iltelegram, sp. 427.

Urgentsch (Urgentsj). 1. Namn på kanatet
Chiva (se d. o.). — 2. Stad i nämnda kanat, 27
km. n. ö. om staden Chiva, vid en från Schababad,
biflod till Amu Darja, dragen kanal. Invånarantalet,
som på 1880-talet skall ha stigit till omkr. 30,000,
lär nu ha sjunkit till omkr. 3,000. Betydande handel
med Ryssland, Persien och Afganistan.

Urgera [hårdt g; lat. urgere, tränga, drifva],
enständigt yrka, lägga eftertryck på, starkt framhålla
som princip.

Urgermanska är namnet på det språk, som man med
ledning af de germanska språkens (se d. o.) äldsta
former uppkonstruerar som den gemensamma basen och
utgångspunkten för dessa språks

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free