- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
51-52

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Urotoxin - Urotrichus - Urotropin - Uroxen - Urpremiär - Urproduktion - Urquhart, David

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har ock uppställt en s. k. urotoxisk koefficient
och menar därmed det antal urotoxier, som en person
utsöndrar per kg. under ett dygn. En frisk person,
vägande 70 kg., afsöndrar t. ex. 35 urotoxier per
dygn. Den urotoxiska koefficienten är
då hos honom 35/70 = 0,5. Normalt varierar denna
siffra enl. franska forskare omkr. 0,46. I svåra
fall af njursjukdom, såsom skrumpnjure, i hvilka
de giftiga urinsubstanserna ofullständigt utsöndras
(se Uremi), minskas naturligtvis den urotoxiska
koefficienten och kan sjunka under 0,1. Hela läran om
urotoxin får emellertid bl. a. på grund af teknikens
svårigheter betecknas som ganska osäker, och detta
forskningsområde synes f. n. (1920) åter ha förlorat
något af sitt intresse.
I. H.

Urotrichus, zool. Se Mullvadartade däggdjur,
sp. 1299.

Urotropin l. Formin, farm., ett antiseptiskt och
urinlösande medikament, som upptagits i Sv. farmakopén
(editio IX) under namnet hexametylentetramin
(se vidare d. o.).
C.G.S.

illustration placeholder
Uroxen. (Efter Augsburgafbildningen.)

Uroxen, Bos primigenius, paleont., en numera utdöd art
af nötkreaturssläktet, utmärkt genom lång, smal skalle
med raka konturer och föga framträdande ögonhålor;
skallens kontur mellan hornen är rak. Uroxen betraktas
i allmänhet som en af stamfäderna till den vanliga
tamoxen, hvilken senare i allmänhet är betydligt
mindre än uroxen, som uppnår en höjd öfver bogarna
af omkr. 180 cm. Under istiden uppträdde den blott
i Europas södra del, och först efter istidens slut
utbredde den sig i stora skaror öfver nordligare
trakter, då den nådde äfven Skandinaviska halfön, där
skelett af densamma just ej äro sällsynta i de sydliga
torfmossarna. I Danmarks torfmossar har den anträffats
i furulagret. Dess samtidighet med människan i södra
Skandinavien bevisas däraf, att flintskärfvor funnits
inväxta i ben af uroxe samt att den förekommit i de
danska kjökkenmöddingarna från stenåldern. Ännu under
1600-talet lefde enstaka individer kvar i Polen. Af
bilder och beskrifningar, som finnas af de då
lefvande exemplaren (se fìg.), framgår, att
uroxen saknade man och att hårens färg var
svartbrun. Lifrustkammaren i Stockholm eger
två uroxhorn, som leda sitt ursprung från Polen;
det ena har användts som kruthorn, det andra som
jägarhorn. Det senare har tillhört konung Sigismund
och lär enligt inskriften härstamma från den sista
uroxen i Masovien (1620). Djurets utbredningsområde
omfattade förutom Europa Sibirien, Central- och Främre
Asien samt Nord-Afrika. Se ock Nötkreaturet, sp. 379.
L—e.

Urpremiär (se Premiär), det allra första, ursprungliga
uppförandet af ett skådespel, en opera eller operett.

Urproduktion, den gren af mänsklig verksamhet som
går ut på att anskaffa råmaterial (t. ex. jordbruk,
bergsbruk, skogsskötsel, fiske).

Urquhart [ö’köt], David, brittisk politiker och
publicist, f. 1805 i skotska grefsk. Cromarty, d. 16
maj 1877 i Neapel, tillhörde en skotsk gammaladlig
jakobitsläkt, vistades 1827–29 i Grekland, en tid som
frivillig i grekiska frihetskriget, och de följande
två åren i Konstantinopel. I skriften Observations on
european Turkey
(1831) sökte han visa, att Turkiet
var en lifskraftig stat, men att Ryssland sträfvade
efter en upplösning af osmanska väldet och därmed
äfven hotade Englands intressen. Därefter företog
U. vidsträckta resor i Orienten för att taga kännedom
om Rysslands kommersiella och politiska inflytande
samt skref Turkey and its resources (1834)
jämte flera hetsiga broschyrer för att öfvertyga
västmakterna om nödvändigheten af att stödja Turkiet
mot Ryssland. I den uppseendeväckande publikationen
"Portfolio" (bl. a. hemliga ryska statshandlingar;
utg. 1835–37) afslöjade han ytterligare
Petersburg-kabinettets eröfringsplaner. 1835–37
var U. brittisk ambassadsekreterare i Konstantinopel
och stödde som sådan samt i sina skrifter energiskt
brittiske ambassadören sir Stratford Cannings
politik. U. var 1847–52 underhusledamot och bedref
ända till 1855 en envis agitation mot lord Palmerstons
politik, som han påstod vara förtäckt ryssvänlig
och förrädisk mot de brittiska intressena. Genom
dylika öfverdrifter förverkade U. alltmera sina
landsmäns sympatier. Från 1864 till sin död vistades
U. af hälsoskäl på kontinenten. Bland U:s arbeten
märkas ytterligare: Exposition of the affairs of
Central Asia
(1840), The progress of Russia in the
west, north and south
(1843), Travels in Spain and
Morocco
(1849), Recent events in the east (1854)
och The Lebanon (1860, förf. med anledning af
fejderna mellan druser och maroniter). U. införde i
England bruket af turkiska varmluftsbad, hvilka han
lifligt förordade bl. a. i Turkish bath (1856; ny
uppl. 1865). Jfr Gertrude Robinson, "D. U." (1920).
(V. S—g.)

Urquiza [o’rkidsa], Don Juste José de, argentinsk
general och statsman, f. 1800 i staten Entre
Rios, var först gauchosanförare, blef sedan sin
hemtrakts rikaste godsegare och utsågs 1842 till
statens guvernör. Genom Brasiliens, Paraguays och
Uruguays understöd blef han ledare af motpartiet
mot presidenten Rosas, besegrade denne vid Monte
Cacéros 3 febr. 1852 och trädde i spetsen för
Argentinas styrelse. Buenos Aires erkände ej hans
myndighet, och långvariga strider följde, men omsider
tillintetgjordes dess försök att skilja sig från
det argentinska statsförbundet af U. genom segern
öfver general Mitre vid Cepada okt. 1859. Sedan
hans ämbetstid utlöpt (1860), var U. en tid högste
befälhafvare öfver förbundshären, besegrades vid
Pavon af general Mitre (sept. 1861) och nödgades
återgå till guvernörsposten i Entre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free