- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
79-80

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uso - Usok-passet - Uspallata - Uspenskij, Gljeb Ivanovitj - Uspenskij, Nikolaj, Vasiljevitj - Uspenskij, kyrkklocka - Uspenskij sobor - Usqu ad nauseam - Usquebaugh - Ussa - Usselinx, Willem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Uso-tara. Se Tara.Uso-växel. Se Usans.

Usok-passet. Se Uzsokpasset.

Uspallata [-palja’-], pass. Se Cumbre och
Transandinska järnvägen.

Uspenskij. 1. Gljeb Ivanovitj U., rysk författare, f. 1840, d. 1902,
väckte litterär uppmärksamhet 1866, då han
i "Sovremennik" offentliggjorde sina groft
realistiska byskildringar Nravy Rasterjaevoj ulitsy
(Sederna vid Rasterjajevagatan). 1:a uppl. af
hans berättelser utkom 1866 (flera uppl.). I
början skildrade han företrädesvis småborgare
och tjänstemannaproletariatet, men koncentrerade
sig sedan på bondelifvet och blef ledaren för
de s. k. narodnikerna i ryska litteraturen. Som
hans mästerverk betraktas den agrariska romanen
Vlast’ zemli (Jordens makt; 1881), hvari påvisas
bondens samhörighet med den jord, som han brukar,
och faran af industrialismens öfverhandtagande på
landsbygden. U:s skrifter äro mycket värdefulla som
sociologiska dokument, men brista i den konstnärliga
kompositionen och stilen. – 2. Nikolaj Vasilievitj U.,
den föregåends kusin, f. 1837, d. 1899, författade ock
by-noveller i narodnikernas realistiska stil, hvilka
utgåfvos på 1860-talet i flera upplagor.
1–2. A—d J.

Uspenskij, kyrkklocka. Se Ivan velikij, sp. 1118.

Uspenskij sobor, katedral. Se Moskva, sp. 1185.

Usque ad nauseam (tædium), lat., "ända till äckel".

Usquebaugh [Vskwibä], skotskt brännvin af viskytyp
eller ock "kryddbrännvin" (ofta med russin o. s. v.).

Ussa (hebr. ‘uzza) var en son till Abinadab i
Kirjat-Jearim, i hvars hus arken efter dess återkomst
från Filistéen en tid var uppställd. Hans namn fästes
för långa tider i Israels minne därigenom, att han,
då David beslutit att föra arken till Jerusalem,
därvid kom att beröra helgedomen och samtidigt
helt plötsligt dog, en händelse, som af folket
betraktades som ett straff för, att han vidrört
det heliga (jfr 4 Mos. 4: 15), och kom David att ge
stället, där olyckan inträffade, namnet Peres-Ussa (2
Sam. 6 ff.). – U. synes ha varit ett icke ovanligt
namn. I en trädgård, tillhörig en U. (möjligen =
Asarja) i Jerusalem, blefvo konungarna Manasse,
Amon (2 Kon. 21: 18, 26) och (enligt septuaginta
till 2 Krön. 36: 8) äfven Jojakim begrafna.
E. S—e.

Ussa (stundom benämnd Sabrejana), biflod till
Petjora i Nord-Ryssland, upprinner på västsidan af
Samojediska (nordligaste) Ural, har sydvästligt lopp
och 720 km. längd samt faller ut på 66° n. br. och
en höjd ö. h. af 47 m. i Petjora, som nedanför
föreningsstället får 1 km. bredd. U. utgör ungefärlig
sydgräns för tundraområdet i europeiska Rysslands
nordöstligaste del.
H. W—k.

illustration placeholder

Usselinx [y’s-], Willem, holländsk grundare af
handelskompanier och ekonomisk författare, f. 1567 i
Antwerpen, d. omkr. 1647 i Nederländerna, tillbragte
en del af sin ungdom med resor och handelsföretag i
Spanien, Portugal och på Azorerna och började efter
sin återkomst (omkr. 1591) till Nederländerna verka
för den stora plan han otvifvelaktigt under sina
resor fattat att i sitt fädernesland bringa till stånd
ett storartadt bolag till drifvande af handel på Amerika
eller, på dåtidens språk, ett västindiskt kompani. Genom
en mängd småskrifter i detta ämne sökte han bana
väg för denna sin plan. Först 1616 togs saken
om hand af generalstaterna, och 1621 kom det
holländsk-västindiska kompaniet till stånd, dock
under andra former, än U. velat, och utan att han
fick någon befattning därmed. Anseende sig otacksamt
behandlad och dessutom ruinerad genom misslyckade
spekulationer, lämnade U. sitt fädernesland vid samma
tid, 1623, som det västindiska kompaniet utrustade sin
första expedition. På väg till Danzig, kom han hösten
1624 till Göteborg, där han fick audiens hos Gustaf
II Adolf och för honom framlade sin stora plan. I
Sverige lyckades han hastigare vinna gehör. Redan 21
dec. 1624 fick han af konungen i uppdrag att upprätta
ett handelskompani för Asien, Afrika, Amerika och
"Magellanica", 6 juni 1626 utfärdades patent för
svenska Söderkompaniet (se d. o.), och från l maj 1627
erhöll detta på 12 år uteslutande rätt till handel och
kolonisation i främmande världsdelar. I förlitande
på hans "prospekter" förespeglade man sig storartade
resultat. Konungen själf tecknade sig som deltagare
med en stor summa; riksråd, biskopar, magistrater
m. fl. uppmanades till deltagande och verksamhet för
saken, och äfven på riksdagen 1627 talades ifrigt
för kompaniet och tecknades bidrag. Direktörer
tillsattes, och företaget syntes med det första
skola sättas i verket. Konungens afresa till
kriget i Preussen och de därefter följande politiska
händelserna undansköto emellertid förverkligandet,
och ifvern svalnade trots U:s skrifter och resor,
hvilka senare utsträcktes till provinserna på andra
sidan Östersjön för att vinna nya deltagare och
af konungen utverka upplåtandet af fartyg för den
första handelsresan. Dröjsmål med inbetalningen af
subskriberade bidrag och andra motigheter föranledde
U. att uppge saken här i Sverige, och i början
af 1629 begaf han sig åter till sitt hemland. Där
lockade den politiska ställningen honom till ett
skriftställeri, som inom kort bragte honom i delo
med generalstaterna, hvarför han åter uppsökte
Gustaf Adolf, som då öfvergått till Tyskland. I
spåren af konungens segertåg sökte U. verka för sitt
"kompani", som då skulle omfatta äfven tyska stater,
och ännu i lägret vid Nürnberg i okt. 1632 gillade
Gustaf Adolf denna plan och lät uppsätta fullmakt
för U. såsom verkets föreståndare. Efter konungens
död fullföljde Oxenstierna saken, lät framlägga
den för konventet i Heilbronn och utfärdade
april 1633 ett nytt inbjudningspatent för det
utvidgade kompaniet. Slaget vid Nördlingen (1634)
omintetgjorde emellertid hela företaget. Förgäfves
sökte U. i Frankrike realisera sina planer, så ock i
Nederländerna, där dock Oxenstierna under ett besök
1635 inledde de förbindelser, som snart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free