Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utställning, Exposition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visade i fullt arbete), Barcelona 1888, Paris
1889 (i anledning af 100-årsminnet af franska
revolutionen; 62,000 utställare, 32 mill. besök;
som extra dragningskraft Eiffeltornet, se d. o.),
Chicago 1893 (i anledning af 400-årsminnet af
Amerikas upptäckt; öfverträffade alla föregående
i mångsidighet och högligen i afseende på areal för
utställningen), Paris 1900 (inemot 100,000 utställare,
51 mill. besök och 211 utställningsbyggnader;
bl. a. 105 internationella kongresser; utställningen
retrospektiv öfver hela seklets kultur), S:t Louis
1904 (80,000 utställare) och San Francisco 1915. I
nästan alla dessa utställningar har Sverige officiellt
eller halfofficiellt deltagit.
Utom de stora världsutställningarna ha sedan midten
af 1800-talet hållits ett flertal internationella
utställningar med mera begränsadt program. Bland
dessa böra nämnas utställningarna i Lyon 1873, Sydney
1879, Melbourne 1880, Berlin s. å., Moskva 1882,
Amsterdam 1883, Madrid s. å., Antwerpen 1885, Budapest
s. å., Bruxelles 1888, Wien 1890, Madrid 1891, Buffalo
1901, Düsseldorf 1902, Liège 1905, Milano 1906,
Berlin 1907, London 1908 (fransk-tysk). Internationella
fiskeriutställningar ha hållits i Berlin 1880 och i
London 1883. Vid de flesta af dessa utställningar har
Sverige varit representeradt åtminstone genom svenska
utställare. Skandinaviska utställningar ha egt rum
i Stockholm 1866 (den första; med industrihallen
i Kungsträdgården och konstutställningen i det
nyinvigda Nationalmuseum), Köpenhamn 1872 och 1888,
i Stockholm 1897 (den s. k. jubileumsutställningen i
anledning af Oskar II:s 25-åriga regering). Åt den
sistnämnda och några andra större utställningar i
Sverige må här egnas närmare omnämnanden. Allmänna
konst- och industriutställningen i Stockholm
1897 (se fig. 1) hade fått upplåten åt sig
en särdeles välbelägen och naturskön plats,
gamla Lejonslätten på främre Djurgården, och
sträckte sig mellan Djurgårdsbrunnsviken och
Östermalmsviken. Hufvudindustrihallen (hvars arkitekt
var F. Boberg, en af nutidens mest fantasibegåfvade
och dristigt uppfinnande utställningsarkitekter)
upptog en yta af 16,820 kvm., var byggd af trä och
kröntes af en 100 m. hög kupol, med hvilken smäckra
bryggor förbundo 4 minaretlika utsiktstorn. Nordiska
museets då knappt halffärdiga byggnad hade för
tillfället försetts med en tornprydd tillbyggnad af
trä (arkitekt: Agi Lindegren), där afdelningarna
sjukvård, hygien, hemslöjd, konstväfnad, grafisk
konst, tekniska skolors alster m. m. utställdes. Den
ansenliga maskinhallen (af järn och glas) täckte en
yta af 9,500 kvm.; vidare funnos 2 fiskerihallar,
internationella konstutställningshallen, skinande
hvitputsad, med vacker loggia samt i gips utförd
bred fris med dekorering af vapensköldar och eljest
idel lagermotiv (arkitekt: F. Boberg), byggnader
för arméns och flottans utställningar, för turist-
och idrottsväsen, skogshandtering, trädgårdskonst,
grufväsen, paviljonger för jakt, teater och musik,
Stockholms stads i ädel barock hållna paviljong
(arkitekt: G. Wickman), ett otal firmors smärre
paviljonger, som bildade en liten stad för sig,
samt som särskild dragningskraft den på Framnäs udde
trovärdigt framtrollade stadsbilden
"Gamla Stockholm" i slutet af 1500-talet (arkitekt:
F. Lilljekvist), där alla slags handlande och
handtverkare i tidstrogna dräkter sågos drifva sina
yrken på gammaldags sätt. Utställningen, som pågick
maj-september, hade öfver 1,2 mill. besökare;
svenska utställare i industriafdelningen voro
2,440 (däribland dock enkel siffra för stora
kollektivutställningar från rikets olika län), norska
752, danska 400, ryska 300. Den gaf en klar bild af
svenska industriens mäktiga utveckling sedan 1866 års
utställning. Äfven den svenska konstutställningen
var lysande. Den räknade 229 konstnärer, däraf 35
arkitekter. Norges konst företräddes af 83 utställare,
Danmarks af 131; dessutom hade man lyckats få
med en internationell afdelning af hög valör,
med 127 utställande konstnärer (från Frankrike,
Tyskland, England, Skottland, Finland, Ryssland,
Italien, Belgien, Holland, Spanien, Österrike-Ungern,
Schweiz, Amerika). De utställda konstverkens antal
var sammanlagdt 1,828. Till Stockholmsutställningen
1897 anordnades 20 "folktåg" per järnväg för
obemedlade besökare från olika delar af Sverige och
från Kristiania. – En annan halft internationell
utställning var Baltiska utställningen i Malmö
1911, för länderna kring Östersjön. Som arkitekt
för denna sökte F. Boberg några anknytningar till
skånsk arkitektur medelst trappgaflar (se fig. 2)
och röda tak; planeringen var f. ö. sinnrik,
och grönska stod verkningsfullt mot rent hvitt i
byggnaderna, hvarjämte detaljernas dekorering var
påfallande uppfinningsrik. Industrihallen upptog
22,000 kvm. Danmark, Tyskland och Ryssland deltogo
i egna stora paviljonger. En imponerande uppvisning
gafs af svensk industris storartade uppsving under
det nya århundradet. Antalet svenska utställare
inom industriafdelningen var 983 (däribland dock
ep mängd kollektivutställningar med ett stort
antal utställare inom hvar och en), danska 246,
tyska 422 och ryska 73. I konsthallen bidrogo
bl. a. Tyskland med en märklig samling af mästares
verk, Ryssland med arbeten af egenartadt intresse,
och Finland hade sändt dit sin bästa konst. Inom
konstafdelningen deltogo 266 svenska utställare,
132 danska, 98 tyska samt 67 ryska och finska; antalet
utställda konstverk var 3,543. Till hela utställningen
löstes öfver 830,000 dagbiljetter samt öfver 93,000
säsongkort. Ett extra nyhetsmoment var den af Svenska
eldbegängelseföreningen anordnade krematorie-
l. eldbegängelseutställning, som tillkommit på
initiativ af stadsombudsmannen G. Schlyter. Åt
densamma var egnad en särskild af Boberg konstruerad
byggnad, Baltiska templet, med högtidligt stämmande
interiörer ("Dödens sal" och "Lifvets sal") och under
hela utställningstiden pågående musik. Inom dess
område funnos ock modeller och ritningar till
krematoriebyggnader från vidt skilda länder, en af
Köpenhamns stad anlagd "urnehave" och en "urnlund" med
mönstergilla grafmonument. För folkförlustelser var
rikligen sörjdt på nöjesfältet. Ett slags idrottsligt
bihang till utställningen voro Baltiska spelen i Malmö
samma sommar. – Många smärre utställningar ha egt rum
i olika svenska städer (den första i Stockholm 1823),
mestadels i samband med de regelbundet återkommande
landtbruksmötena (se d. o.), och ofta särskildt
inriktade på att visa de senaste framstegen inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
