Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 271-272 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vadstena kloster - Vadstena krigsmanshuskassa - Vadstena län - Vadstena slott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

iståndsattes den på statens bekostnad. 1820 gick
församlingen med på att anta kyrkan till gudstjänstlokal,
hvarför den rätt grundligt reparerades 1825—34.
Koret ändrades till en förstuga och fick
en ny ingång, och altaret flyttades till kyrkans
östra gafvel framför en trävägg. 1892 börjades en
genomgående restaurering efter ett af Grundström
utarbetadt förslag, från hvilket likväl betydande
afvikelser gjordes. Riksdagen 1891 beviljade
100,000 kr., församlingarna 66,000, konung Oskar
och enskilda omkr. 15,000. Arbetet pågick till
nov. 1898 och hade kostat omkr. 180,000 kr. (Se
H. Hildebrand, "Vadstena restaurerade klosterkyrka",
i "Ord och bild", 1899.) Ritningar till taket och
takryttaren, predikstol, bänkar m. m. voro uppgjorda
af G. Peterson, som ledde ombyggnadsarbetet. Koret
har flyttats tillbaka till sin ursprungliga
plats, högaltaret likaså, biktcellerna ha blifvit
återställda, murarna och hvalfstrålarna renhuggna
(från början hade de likväl varit täckta med puts). I
kyrkan ses ett praktfullt grafmonument öfver Gustaf
Vasas son, hertig Magnus (se fig. 5 och bild i art.
Magnus, sp. 504) samt grafstenar öfver
konung Eriks af Pommern gemål Filippa
och öfver konung Karl Knutssons två gemåler, öfver
Bo Jonsson Grip, Jösse Eriksson (se denne, sp. 500)
m. fl. Reliker efter S:ta Birgitta och S:ta Katarina
förvaras i ett helgonskrin invid altaret. Kyrkan eger
en samling medeltida bildverk af högst betydande
konstvärde, bl. a. två utmärkta altarskåp, utsökta
bilder och grupper (madonnor, Birgitta, Hieronymus)
och dyrbara bonader, korkåpor o. s. v. Allt detta
ordnades 1918 af docenten A. Lindblom; de textila
föremålen ha konserverats af fröken A. Branting.
G—g N. C. M. K.

Fig. 5. Klosterkyrkans inre efter restaureringen 1892—98. (T. v. hertig Magnus grafvård.)

Vadstena krigsmanshuskassa. Se Krigsmanshuskassan.

Vadstena län. Vadstena kungsgårds län omtalas på
1490-talet och omfattade då Aska härad, men 1525 höra
Aska, Dals och Bobergs samt Lysings, Göstrings och
Vifolka härad jämte Vadstena gård till Hofs län. 1545,
då Vadstena slott började uppföras, bildades ett särskildt
fögderi af Hofs, Starby och Vadstena gårdar, men
Hof frånskildes 1553. Sedan hörde olika härad och
lägenheter under Vadstena slotts län. Arvid Gustafsson
Stenbock förordnades 1577 att vara ståthållare på
Vadstena slott, stad och län, men länets omfång
vacklade under 1500-talets slut. Vadstena slotts
underlydande län nämnes ännu 1634, då därunder hörde
Göstrings och Lysings härad, men upphörde åtminstone
1640, när Cl. De la Vall blef slottshauptman där. Det
egentliga Vadstena län förskrifver sig emellertid
från Karl X Gustafs förordnande af 15 okt. 1656,
att hans gemål, Hedvig Eleonora, efter hans död
bl. a. skulle få Vadstena län till lifgeding,
hvilken åtgärd ständerna genom sitt biafsked 23
nov. 1660 godkände. Hon tog sitt säte i Vadstena
slott och bodde i en särskild träbyggnad utanför
slottet. Länet omfattade Göstrings, Aska, Lysings och
Dals härad jämte Ulfåsagodsen samt utgjordes 1683 af
1,406 1/2 mtl, som då räntade 24,980 dal. smt. Länet
förvaltades af en särskild fogde, som förde jordebok
och räkenskaper öfver detsamma. På slottet satt en
hauptman, inför hvilken fogden redovisade. I rättsligt
afseende lydde länet under lifgedingets lagman. Det
hemföll till kronan vid änkedrottningens död (1715),
men först 27 april 1719 gaf drottning Ulrika Eleonora
befallning om, att lifgedingets "länder" skulle
indragas och förläggas hvart till sitt höfdingdöme
och sålunda Vadstena län under Östergötlands
landshöfdingdöme.
C. M. K.

Vadstena slott är beläget utanför Vadstena stads
område, i S:t Pers socken, Aska härad, började
uppföras 1545 efter en plan, uppgjord af
Gustaf Vasa och en pommersk fästningsbyggare
Joakim Bulgerin. Hufvudsyftet med anläggningen
af Vadstena hus l. Vättersborg, som det till en
början kallades, var säkert att åstadkomma ett starkt
fäste till skydd mot söderifrån anryckande fiender.
Slottet byggdes till en början två våningar högt
(utom källarvåningen) och med ett fast fyrkantigt
torn i midten. Denna dess äldsta del utgör
det nuv. slottets midtparti (12 fönster bredt i
andra våningen). "Stenhuset" förenades medelst
murar med två kraftiga rundlar i ö. och v., den
fyrkantiga gården bakom omslöts i de tre öfriga
väderstrecken af höga jordvallar och gråstensmurar
med kasematter och skottgluggar, hörnen åt söder
försvarades af två rundlar och där innanför af två
fyrkantiga torn. En bred vattengraf omslöt hela
komplexen. Det lilla, men fast byggda slottet var
så pass färdigt, att det kunde bebos 1550; två år
därefter firade konung Gustaf där sitt bröllop med
Katarina Stenbock. Omkr. 1575 vidtog under Johan
III en ny byggnadsperiod. Byggets ledare var
nederländaren Arendt de Roy (se denne). Nu höjdes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>