Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 287-288 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vagga (säng) - Wagga-Wagga - Vaggeforsen - Vaggeryd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i gungande rörelse. Att göra detta någon längre
tid endast med händerna har synts tröttsamt, och
man har därför gjort ofvan antydda och flera andra
anordningar för att undvika eller lindra besväret.

Som tråg- eller båtformen var den lämpligaste,
förblef den ända till nyare tider. Materialet kan
ha varit af olika slag. Från äldsta tid synes man
ha begagnat korgflätning. Måhända tänktes den
lilla kista, hvari Mose skall af den egyptiska
prinsessan ha utsatts i Nilen, ha varit förfärdigad af korg, tätad med
bergbeck. På en vas i vatikanska museet ser man den späde Hermes i en korgvagga
med handtag. Skalden Theokritos (se denne) låter Alkmene vagga sina ryktbara
tvillingar i en båtliknande kopparsköld. På
en bild från Augustus’ tid ligga Romulus
och Remus i en trävagga, för att utsättas i
Tiber. Vid den gamla formen (se fig. 1 o.
2) förblef det sålunda, medan materialet växlade
efter tidens smak och de stora sängarnas utstyrsel.
I Sverige ha förekommit ståtliga praktvaggor,
såsom den s. k. Karl XII:s (fig. 3), nu i Lifrustkammaren.
En af de ryktbaraste och mest konstnärligt
utstyrda vaggor, som bevarats till oss, är den,
som för konungen af Rom (Napoleon II) förfärdigades
af Prud’hon. Franske konungen Henrik IV:s
vagga finns i Pau med en sköldpadda som medar.
Sättet att få vaggan i rörelse gaf f. ö. anledning
till åtskilliga anordningar. Om den
lappländska vaggan se Lappar, sp. 1200 o. fig. 7.
En vagga af vanlig typ visar fig. 4 här nedan. —
Huruvida den gungande rörelsen är skadlig, därom
äro meningarna delade. Däremot råder numera
knappast något tvifvel om den fara, som härflyter
från den långt fram i tiden och mångenstädes ännu
rådande seden, att modern lägger barnet i sin egen
säng och därigenom utsätter det för kväfning.
Denna fara har nog bidragit till vaggans en gång
så utbredda popularitet.
J. C.

Fig. 1. Vagga från antiken.

Fig. 2. Fornromersk vagga (skulpterad sten, troligen votivbild, nu i museet i Beaune).

Fig. 3. Svensk kunglig vaggsäng från midten af 1600-talet, den s. k. Karl XII:s vagga (af förgylldt och måladt trä). I Lifrustkammaren, Stockholm.

Fig. 4. Vanlig vagga från 1800-talets midt.

Wagga-Wagga, stad i australiska staten Nya
Syd-Wales, belägen vid Murrumbidgee river, just
där floden träder ut ur bergomgifningen, 187 m. ö.
h. 7,000 inv. (1917). W. står i järnvägsförbindelse
såväl med Sydney som Melbourne. Trakten eger
rika guldfyndigheter, ehuru främsta näringsfånget
är boskapsskötsel. Äfven säd, tobak och vin
odlas.
A. N—d.

Vaggeforsen, vattenfall i Ny socken, Värmlands
län, i Byälfvens tillflöde Vaggeälfven, 3 km. n.
om Ottebols järnvägsstation. Vattenområdet utgör
973 kvkm., hvaraf 80 kvkm. sjöar. Kraften är
utnyttjad dels vid Sälboda i n., där vattenföringen
utgör 66 kbm. per sek. vid högvatten, och 3,3 kbm.
per sek. vid lågvatten och vattenturbiner sedan 1899
och 1902 äro installerade för elektrisk drift med
en produktion af 1,3 mill. kilowattimmar (1916),
dels vid Kolboforsen, s. därom, med en vattenföring
af 67 kbm. per sek. vid högvatten och 3,4 kbm.
per sek. vid lågvatten, hvarest sedan 1894 installerats
turbiner dels för direkt, dels för elektrisk drift
med en sammanlagd produktion af 1,27 mill.
kilowattimmar (s. å.). Anläggningen vid Sälboda
eges af Arvika elektriska a.-b. och Kolboforsen af
Sälboda a.-b.
E. A—t.

Vaggeryd, municipalsamhälle (jämlikt k. br. 28
juli 1911) i Byarums socken, Jönköpings län, vid
Halmstad—Nässjö järnväg och utgångspunkt för
en bibana till Jönköpings hamn, 152 km. från
Halmstad, 44 från Nässjö och 35 från Jönköping. 1,129
inv. (1919). Tax.-v. å bevillningsskyldig fastighet
1,042,700 kr., värde å bevillningsfri fastighet
21,000, tax. inkomst af kapital och arbete
1,117,130kr. (1919). Municipalskatt (1920) 1,75
kr. per 100 kr. inkomst (förutom kommunalskatt
5,20 kr.). Samhällets inkomster 20,825, utgifter
83,945, tillgångar 76,728 och skulder 68,000 kr.
(1918). Inom samhället finnas afdelningskontor af
Sydsvenska kreditaktiebolaget, sparbank, flera
handlande och handtverkare samt af industriella anläggningar
elektricitetsverk, mek. verkstad, metallfabrik,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>