Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Wahlberg, 1. Peter Fredrik
- Wahlberg, 2. Johan August
- Wahlberg, Herman Alfred Leonard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1832—39 samt af Sällskapet för nyttiga kunskapers
spridande 1833. W:s författarskap föll förnämligast
inom botaniken och dess tillämpningsgrenar
äfvensom entomologien (Tvåvingarna), och en
stor mängd uppsatser, dels vetenskapliga,
dels allmännyttiga, skref han i Vet. och
Landtbruksakademiernas handl. samt i svenska och
utländska facktidskrifter. Han författade dessutom
Flora gothoburgensis (akad. af h., 1820—24), Anvisning
till de svenska pharmaceutiska växternas igenkännande
(akad. afh., 1826—27), Svenska trädgårdsföreningens
årsberättelser (1834—39) och Anvisning till svenska
foderväxternas kännedom (1835; dansk öfv. 1837—47;
flera uppl.). Han var skicklig tecknare och ritade
flera taflor i "Svensk botanik" samt utgaf detta verks
6 sluthäften jämte hela registret. W. blef led. af
Vet. akad. 1830 och var dess sekreterare 1848—66,
blef led. af Landtbruksakad. 1831 (hedersled. 1864)
och var medlem af flera andra in- och utländska lärda
samfund. Under de tre riksdagar, som höllos 1844—51,
var han Vet. akad:s riksdagsombud i prästeståndet. Se
H. Wieselgren, "Ur vår samtid" (1880).
 |
| |
2. Johan August W., den föregåendes broder,
Afrikaresande, f. 9 okt. 1810 på Lagklarebäck nära
Göteborg, d. 6 mars 1856, visade redan i barndomen
framstående fallenhet för naturens studium och
tillbragte sina lediga stunder i skog och mark för
att samla växter och fåglar samt betrakta djurens
lefnadssätt. W. blef student i Uppsala 1829, men
studerkammaren behagade honom föga. Efter att ha någon
tid studerat kemi för Plagemann på apoteket Nordstjernan
i Stockholm genomgick han Skogsinstitutet och
Degebergs landfbruksinstitut samt antogs som lärare
vid det förra och utnämndes 1836 till ingenjör vid
General-landtmäterikontoret, sedan han där aflagt
examen 1835. Då vid Letterstedts besök i Sverige 1837
fråga väcktes att för riksmuseets samlingar utsända
en naturforskare till Syd-Afrika, erbjöd sig W. att
åtaga sig detta uppdrag samt afreste med ett litet
understöd af Vet. akad. 1838 till Kaplandet. Under det
första året (1839) uppehöll han sig hufvudsakligen
inom kolonien samt gjorde där betydliga samlingar
af djur, växter och mineral (533 däggdjur, 2,527
fåglar, 480 amfibier, 5,000 insektarter m. m.), hvilka
hemkommo 1840. Sedan hans reskassa blifvit förstärkt
med en större summa af museets dåv. inspektor,
grefve K. De Geer, beslöt W. att tränga längre in
i kontinenten. Från Natal, hvars fauna och flora
han studerade sommaren 1841, gjorde han två färder
inåt landet (de nuv. Basutoland, Oranjeflodskolonien
och Transvaal) till öfre Limpopo, bestridande sina
utgifter genom jakt på elefanter och försäljning af
elfenben. Från Kapstaden, dit han återkom i slutet
af 1844, hemsände han sina stora samlingar
till Sverige och ankom själf dit sommaren
1845. Han inträdde åter i sina befattningar vid
General-landtmäterikontoret och Skogsinstitutet,
men under arbetet på reseskildringen, som aldrig
blef fullbordad, mognade hos honom tanken att
företaga ännu en resa till Afrika för att gå tvärs
öfver landet från västkusten till gränsen för hans
förra resa. Han lämnade Stockholm hösten 1853,
anlände till Kap vid jultiden, försåg sig där med
den nödiga utrustningen och ankom till Walfish bay i
april 1854. Därifrån framträngde han till den genom
Anderssons resa bekanta sjön Ngami, från hvilken
han gjorde en flera hundra engelska mil lång färd
norrut. Efter återkomsten beredde han sig till sin
sista stora resa åt n. ö., på hvilken han under
en elefantjakt tillsatte lifvet. Innan ännu hans
död var känd i hemlandet, invaldes han till led. af
Vet. akad., hvars museum fick äfven de under hans
sista resa samlade naturalstren. Det mål W. hade i
sikte, åstadkommandet af ett sydafrikanskt museum,
som skulle öfverträffa alla andra i rikedom och
skönhet, har väl ej förverkligats, men han lämnade
vackra bidrag därtill, ty en kompetent domare har om
hans samlingar yttrat, att så stora, så fullständiga,
så väl bevarade och med sådant omdöme gjorda samlingar
dittills ej af någon man blifvit hemsända till något
museum. Se G. v. Düben, "J. A. Wahlberg" (1857),
och J. W. Lindblad, "J. W." (i "Sv. jägarförb:s
tidskr." 1876, sept. 1877). Om de till erinring
af W. stiftade fonderna se Svenska sällskapet
för antropologi och geografi, sp. 1068.
1. C. Lmn.
|
| Fig. 1. Alfred Wahlberg. |
Wahlberg, Herman Alfred Leonard, målare,
f. 13 febr. 1834 i Stockholm, d. 4 okt. 1906
i Tranås. Fadern var enligt W:s egen uppgift
yrkesmålare, modern lär ha varit dotter till en
italiensk bildhuggare. Gossen lärde faderns yrke,
men då han tidigt visade musikaliska anlag, blef
han elev vid Mus. akad., där han studerade piano-
och klarinettspelning. Någon tid var han anställd i
nuv. Göta gardes musikkår. Hans ungdom var sträfsam
och bekymmersam; han försörjde sig nödtorftigt med
pianolektioner, tecknade något år i konstakademiens
principskola, men blef aldrig elev vid akademien,
bestämde sig emellertid för konstnärsbanan, målade
små landskap och fick 1856 för första gången sälja
en liten tafla till Konstföreningen. 1857 begaf han
sig till Düsseldorf. Där var han en kort tid elev af
Gude, men målade mest på egen hand, fick sälja taflor
i Tyskland och till Konstföreningen hemma, gjorde
en studieresa till Holland och Belgien, återvände
så till Stockholm 1862 och förblef bosatt där i
fyra år framåt. Bland hans i Düsseldorf utförda
målningar märkas Solnedgång i Bohuslän, ett par
svenska skogslandskap samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Dec 15 14:46:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfck/0179.html
