- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
345-346

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wahrmund ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äro genom sin heterogena natur orsak
till atomförbindelsernas utsträckning och
synlighet. Skolans senare lärare uppställa den
teorien, att ett aggregat af tre atomer (eller
dubbelatomer) eger utsträckning och är synligt som
det i solljuset darrande dammkornet. I atomistiken har
Vāiçeṣika-systemets kosmogoni sin grund, kännetecknad
genom antagandet af en regelbunden växling af perioder
af världsskapelse (-bestående) och världsförintelse,
hvaraf de olika faserna och elementen utförligt
och detaljeradt framställas. Kategorien kvalitet
omfattar begreppen färg, smak, lukt, känsel,
tal, utsträckning, individualitet, förbindelse,
åtskillnad, föregående tillvaro, senare tillvaro,
uppfattning, glädje, smärta, begär, motvilja och
vilja (vissa kommentatorer tillägga ytterligare
sju, t. ex. tyngd, flytande tillstånd, klibbigt
tillstånd o. s. v.). I sammanhang med begreppet
kvalitet utvecklar Kaṇāda sin psykologi. Af mindre
betydelse äro varieteterna hos kategorierna rörelse,
gemensamhet. Kategorien åtskillnad (viçeṣa), hvaraf,
som nämndt, systemet har sitt namn, spelar i systemet
såtillvida en stor roll, som det är atomernas
olikhet, hvilken möjliggör världsbildningen. Den
sista kategorien, inherens, är en nyskapning af
Kaṇāda. Begreppet är enligt honom strängt att skilja
från den tillfälliga och upplösbara förbindelse,
som gäller som en underafdelning af kategorien
kvalitet. Under inherens förstås t. ex. (det logiska)
förhållandet mellan det hela och dess delar, mellan
genus och species, mellan objekt och den allmänna
idé, som ligger till grund därför (eller är därmed
förbunden), mellan tinget och dess egenskaper, mellan
rörelse och hvad som rör sig o. d. — Vāiçeṣika-sūtra
äro öfversatta af Röer till ty. (i "Zeitschrift der
deutschen morgenländischen gesellschaft", bd 21—22)
och — mindre omsorgsfullt — till eng. af A. E. Gough
(1873); hufvudarbetct är emellertid nu Faddeggon,
"The Vāiçeṣika-system described with the help of
the oldest texts" (i "Verhandl. der Koninkl. akademi
van wetenschappen te Amsterdam", afd. "Letterkunde",
9:e serien, d. XVIII, 2, 1918). Jfr f. ö. M. Müller,
"Beiträge zur kenntnis der indischen philosophie"
(i "Zeitschrift der deutschen morgenländischen
gesellschaft", bd 6), W. Handt, "Die atomistische
grundlage der Vāiçeṣika-philosophie, nach den quellen
dargestellt" (1900), L. Suali, "Introduzione
allo studio della filosofia indiana" (1912), och
R. Garbe, "Die Sāṁkhya-philosophie, eine darstellung
des indischen rationalismus" (2:a uppl. 1917).
K. F. J.

Vaicya [-ʃ-], i det indiska samhället namn på en man,
tillhörande den tredje kasten. Namnet är en afledning
af sanskr. viç- (boplats, hem, stam, klan, folk),
i vedatiden allmän benämning på menige man, dels
i motsats till de två högre kasterna (brāhmaṇa
och kṣatriya), dels och framför allt i motsats
till de underkufvade och egendomslösa element,
som sammanfattas under samlingsnamnet çūdra (se
Sudra). V. var den mera oberoende och förmögna
delen af den fria befolkningen nedanför de två
högsta kasterna och bestod företrädesvis af sådana
element, som idkade jordbruk, boskapsskötsel och
handel. Tillsammans med de två öfversta kasterna
räknades de till de "tvåfödda" (dvijāta) med rätt
att studera de heliga skrifterna (Veda o. s. v.) och deltaga
i offren. Jfr Kast, sp. 1219—20.
K. F. J.

Vaid, bot., detsamma som vejde (se Isatis).

Vaidarbhi, i betydelse af Vāidarbha- eller
Vidarbha-stil, är enligt den indiska konstläran
namnet på en särskild stilart i den indiska
diktningen, karakteriserad genom jämn och enkel,
men flytande och välklingande diktion, har liksom
åtskilliga andra stilarter (såsom pāñcālī, gāuḍī,
lāṭī
) namn efter ett landskap, Vidarbha, det
nuv. Berar. Jfr Regnaud, "La rhétorique sanscrite"
(1884).
K. F. J.

Vaidika, en afdelning af bramanerna. Se Indien,
sp. 509.

Vaigatj, ö. Se Vajgatj.

Waigeu, ö, tillhörig Molukkerna, Nederländska
Ostindien, belägen vid ekvatorn mellan Halmahera
och Nya Guinea, skild från den senare ön genom
Dampiersundet. 3,230 kvkm. Omkr. 6,000 inv.
A. N—d.

Waikato, Nya Zeelands (se d. o., fig. 2) största
flod (Nordön), upprinner i vulkanisk terräng på
Ruapehu, genomflyter under sitt åt n. riktade lopp
den natursköna Taupo-sjön och utfaller vid Port
Waikato, s. om Auckland. Längd omkr. 280 km., däraf 75
segelbara.
A. N—d.

Vaikijaure, sjö. Se Lule älf, sp. 1351.

Waikuru. Se Guaicuru.

illustration placeholder

Vaillant [vajã’], Wallerant, nederländsk
målare, f. 1623 i Lille, d. 1677 i Amsterdam, målade
i Frankfurt, i Heidelberg, möjligen i Berlin och i
Amsterdam. Han blef 1639 lärjunge af Erasmus Quellinus
i Antwerpen. En tid bodde han äfven i Middelburg, där
han upptogs i Lukas-gillet 1647. Porträtt af V. finnas
i riksmuseet och i franska barnhuset i Amsterdam,
i Braunschweig och i slottet i Berlin. I Dresden
finns en signerad stillebensbild, En brefhållare. Allt
detta i olja. I Dresden finnas af V. utmärkta tecknade
porträtt, men han har dock sin största berömmelse
inom kopparsticket ("svartkonst" l. mezzotintogravyr,
se d. o.). Denna konst, som uppfanns 1642, gick i
tredje hand i arf till V., hvilken först praktiskt
utbildade den. Mera än 200 blad i detta maner finnes
af hans hand, dels reproduktioner efter samtida,
dels själfständiga arbeten, mest porträtt, bl. a. ett
porträtt af honom själf, sysselsatt med att teckna
Farnesiske tjuren, samt ett porträtt af hans hustru,
vidare en stickande fru med två barn, tecknande
ung flicka, fyra syskon och konstnärens familj. —
V:s tre bröder, Bernard, Jakob och Jean V., idkade
samma konstart.
C. R. N.*

Vaillant [vajã’], Jean Foy, fransk numismatiker,
f. 1632, d. 1706, öfvergaf läkarbanan för att egna
sig åt medaljkunskapen, företog på uppdrag af Colbert
vidsträckta resor för att med samlingar rikta det
k. myntkabinettet och invaldes 1701 i Académie des
inscriptions. V. bragte kännedomen om antikens mynt
till hög ståndpunkt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:35:34 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free