- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
343-344

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wahrmund ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

20 jan. 1861 i Stockholm, studerade i Uppsala,
egnade sig en tid åt den diplomatiska banan (han
var legationssekreterare och chargé d’affaires
i London) och hofvägen, där han 1831 avancerade
till hofmarskalk. Men med största ifver omfattade
han sedermera en tid kanontillverkningen vid Åker
och lyckades framställa den första användbara
bakladdningsmekanismen, på hvilket patent
uttogs 1837. Den första kanonen med sådan mekanism
tillverkades 1840. Under närmast följande år utförde
W. försök med räfflade lopp till dessa pjäser och
kan sägas ha gett idén till spetsprojektilernas
styrning i räfflorna medelst en mantel af mjukare
metall än projektilen därigenom, att han omslöt sina
spetsprojektiler med en mantel af bly. Med anledning
af sina förtjänster på kanontillverkningens
område kallades han 1851 till led. af
Krigsv. akad. W. testamenterade all sin egendom
(Åkers styckebruk, Berga, Länna, Söderlänna, Byringe,
Näsby, Handö, Röhl, Ånhammar, Herr-Ökna, Grytsberg
och Stensätra, allt i Södermanland) till majoren
M. L. Berg och k. sekreteraren S. von Stockenström.
2. H. W. W.*
illustration placeholder


Wahrmund [-mont], Adolf, tysk
orientalist, f. 1827 i Wiesbaden, d. 1913,
blef 1862 docent i arabiska vid universitetet i
Wien och 1870 därjämte docent vid den offentliga
läroanstalten för orientaliska språk där samt var
1885—97 dennas ledare. Af hans skrifter märkas
Praktisches handbuch der neuarabischen sprache
(1861; 3:e uppl. 1886, omtr. 1898; "Lesebuch" och
"Schlüssel" 1869, 2:a uppl. 1880), Praktisches
handbuch der osmanisch-turkischen sprache
(med
"Lesestücke" och "Schlüssel" 1869; 2:a uppl. 1884;
omtr. 1898), Praktisches handbuch der neupersischen
sprache
(med "Lesestücke" och "Schlüssel" 1869;
2:a uppl. 1889; omtr. 1898), Handwörterbuch der
arabischen und deutschen sprachen: I Handwörterbuch
der neuarabischen und deutschen sprachen
(2
dlr, 1874—77; 2:a uppl. 1887, omtr. 1898), II
Handwörterbuch der deutschen und neuarabischen
sprachen
(1870; 2:a uppl. 1887), Babylonierthum,
judenthum und christenthum
(1882, antisemitisk),
Die geschichtsschreibung bet den griechen (3:e
uppl. 1886), Das gesetz des nomadenthums und die
heutige judenherrschaft
(1887; 2:a uppl. 1892),
Der kulturkampf zwischen Asien und Europa (1887),
Qaraǧadagi, Muhæmmæd Ǧæ‘fær. Neupersische
schauspiele 1. Heft: Monsieur Jourdan, der
Pariser botaniker, in Qarabâg
(pers. text, öfv. och
glossar 1889). W. var verksam äfven som skönlitterär
författare (t. ex. Abbasa, Trauerspiel 1894, Fabeln
und parabeln
1896).
H. A.*

Vahto, socken i Åbo och Björneborgs län, Finland, Masku härad
och domsaga, förut kapell under Masku församling,
afskildes 1902 till själfständigt pastorat af 3:e
kl., Virmo kontrakt, Åbo ärkestift. 82 kvkm. 1,023
inv. (1918), finsktalande.
O. B—n.

Vahu, folkstam. Se Haju.

Vahylevytj, Ivan (1811—66). Se Ukrainska litteraturen,
sp. 888.

Vai, negerstam. Se Vei.

Wai, stad i Främre Indien, belägen vid floden Kistnas
öfre lopp, s. ö. om Bombay. Berömd vallfartsort med
heliga grottor från buddistisk tid. Invånarantalet
(14,000 1901) har visat tendens att minskas
(hungersnöddistrikt).
A. N—d.

Waiblingen, fordom befäst stad i württembergska
Neckarkretsen, 13 km. n. ö. om Stuttgart. Omkr. 6,000
inv. (1905). Att hohenstauferna, som egde staden,
efter denna eller efter en borg med samma namn
i Jagstkretsen fingo binamnet waiblingar, är
osäkert. (Se därom Ghibelliner.)
A. N—d.

Waiblinger, Wilhelm Friedrich, tysk författare,
f. 1804 i Heilbronn, d. 1830 i Rom, egde rik
fantasi och lycklig formtalang, men gick under i
förvildning. Han författade bl. a. berättelsen
Drei tage in der unterwelt (1826), Blüthen der
muse aus Rom
(1829) och Taschenbuch aus Italien
und Griechenland
(1829–30). Hans Gesammelte
werke
utgåfvos i 9 bd 1839—40 (3:e uppl. 1859).
(F. V.)

Vaicesika [-ʃeʃ-], ind. filos., namn på ett af de
sex som ortodoxa gällande filosofiska systemen i det
forna Indien. Det har närmare sammanställts med
Nyaya-systemet, med rätta såtillvida, som båda lära
världens uppkomst ur atomer, ett nytt element i den
bramanska tankevärlden. Båda systemen lägga vidare
vikt vid en noggrann bestämning och klassifikation af
de logiska begreppen. Att på grund häraf sammanblanda
de båda systemen, som merendels skett i den nyare
filosofiska, indiska och europeiska litteraturen,
är förfeladt. Vāiçeṣika-systemet är äldre; dess
existens betygadt senast från 1:a årh. e. Kr.,
ehuru de s. k. Vāiçeṣika-sūtra äro betydligt
yngre. Grundläggaren af systemet har i traditionen
namnet Kaṇāda (Kaṇabhuj eller Kaṇabhaksa), som genom
sin betydelse "atom-ätare" (sanskr. kaṇa-, liten,
kropp, korn; atom) anges urspr. ha varit ett af
systemets hufvudlära framkalladt öknamn. Kaṇāda vill
genom sitt system uppställa en riktig kunskapslära
och uppställer härför sex kategorier, som enligt
hans mening innefatta allt varande. Vid behandlingen
af dessa kategorier upptar han olika filosofiska
problem till behandling, särskildt kosmologi
och psykologi; på sin kategorilära uppbygger han
såmedelst ett enhetligt filosofiskt system. Af den
noggranna bestämningen af kategorierna och deras
underafdelningar med distinkta definitioner har
systemet sitt namn: sanskr. vāiçeṣika betyder "som
har afseende på åtskillnad, karakteriserad genom
åtskillnader, distinktioner" (afledt af viçeṣa,
"åtskillnad"). — Hufvudkategorierna äro: 1. substans,
2. kvalitet, 3. rörelse eller handling, 4. gemensamhet
(likhet), 5. åtskillnad (olikhet), 6. inherens. Till
kategorien substans höra: jord (d. v. s. alla
organiska och oorganiska kroppar med undantag af de
öfriga "fyra elementen") vatten, eld, luft, eter;
vidare tid, rum, själ och tankeorgan. Substans
är för Kaṇāda således allt, som besitter kvalitet
och rörelse. Vid behandlingen af substansbegreppet
utvecklas den atomistiska läran: jord-, vatten-, eld-
och luftatomerna äro eviga och oskapade; de sakna
utsträckning, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:38:12 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free