- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
451-452

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Valhandling ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i odontologi vid universitetet i München. W. har
vunnit erkännande särskildt för ett flertal
grundliga undersökningar rörande urmänniskans och
de människolika apornas tandsystem och käkbildning:
Der unterkiefer der anthropomorphen und des menschen
in seiner funktionellen entwicklung und gestalt

(1901), Die diluvialen menschlichen knochenreste
in Belgien und Bonn in ihrer structurellen
anordnung und bedeutung für die anthropologie

(1902) och Die diluvialen menschlichen kiefer
Belgiens und ihre pithekoiden eigenschaften
(1903).
L–e.

Valkiokoski (Valkkikoski), stenig och grund fors
i Vittangi älfs nedre lopp, i Jukkasjärvi socken,
Norrbottens län, 14,5 km. n. v. om Vittangi kyrkplats
och 47 km. ö. om Riksgränsbanan, har på 900 m. längd
6,5 m. fallhöjd. Vattenområdet är 1,804 kvkm.,
hvaraf 30,5 kvkm. sjöar, och sommarlågvattenmängden
9,4 kbm. per sek., motsvarande 611 hkr. Forsen, hvars
bredd är 50—80 m., omges af en 2 m. hög, stenig och
sank strand. Dess kraft är ännu onyttjad.
E. A–t.

Valkjärvi, socken i Viborgs län, Finland, Äyräpaä
domsaga och härad, pastorat af 2:a kl., Kexholms
kontrakt, Nyslotts stift. 285 kvkm. 7,580 inv. (1918),
fìnsktalande.
O. B–n.

Valkkikoski. Se Valkiokoski.

Valklera. Se Lera, sp. 229.

Valkning, text. Se Appretera, sp. 1249 med fig.

Valknop, sjöv. Se Knop.

Valknut, ty. liebesknoten, liebesschleife,
fr. lacs (l. noeud) d’amour, eng. figure-of-eight,
truelove-knot, waleknot,
en i form af en liggande
∞ eller vanligen mer konstigt slingad knut, som
är svår att lösa eller eftergöra. Se vidare Knut,
sp. 416 och fig. 12.

Walk over [ωå’k å͡uvə], eng., sportt., gå öfver
(banan). Vid kapplöpning (se d. o.) säges en häst
"gå öfver banan", när han ensam löper, sedan öfriga
konkurrenter dragits tillbaka eller då blott en häst
blifvit anmäld. För att erhålla pris är denna häst
då skyldig att på för loppet bestämd tid gå öfver
banan i fastställd riktning.
B. C–m.

Valkrets, område, hvars röstberättigade innevånare
gemensamt medelst omröstning utse en eller flera
representanter. Se vidare Proportionella val, Riksdag,
sp. 319—320, Riksdagsmannaval och Val, sp. 363.

Valkullor (Dvalkullor), bot. Se Trollius.

Valkvot. Se Proportionella val, sp. 387.

Valkyrjor [med k-ljud], nord. myt. (isl. valkyrjur),
Odens af öfverjordisk skönhet strålande tjänarinnor,
som på hans bud "kora valen" (se Val-), d. v. s. utse
dem, som skola falla på slagfältet. Genom sitt
deltagande i striden råda de för segern. De tänktes
draga till strids till häst, i glänsande rustning,
ridande öfver luft och haf. Hemma i Valhall buro
de fram dryckerna samt vårdade bordbonaden och
ölbägarna. Någon gång skildras i fornsångerna ett
kärleksförhållande mellan valkyrjor och jordiska
hjältar. Valkyrjenamnen hänsyfta på våld och skräck,
t. ex. Rist, Härfjotur, Hild, Gondul, Skogul m. fl. –
V. spåras ock hos de öfriga germanska folken som rysvärda,
fientliga väsen, men blott i Norden är deras förbindelse
med dödsguden Oden uppenbar. – Jfr Sköldmö.
Th. W. (B–e.)

Vall. 1. Befästningsk., den af jordanhopning
bildade beståndsdelen af en befästning, som
tjänar dels till skyddad uppställningsplats för
stridsmedlen, dels till täckning för underliggande
hålbyggnader. Vallens höjd skall medge fri utsikt
för de uppställda stridsmedlen och möjliggöra hålrums
anordnande, men å andra sidan bör vallen hållas låg
för minskning af det beskjutningsmål, den alltid
erbjuder, och härför nedskäres oftast hålrummens
botten. Vid vallens framkant danas bröstvärnet
(se d. o.), såvida detta ej, som i de flesta
fältbefästningar, sammanfaller med vallen. Jfr i
öfrigt Fältbefästning och Fästning. – 2. Landtbr.,
gräsbevuxen mark, betesmark. Se Gräsvall. – 3. Sjöv.,
benämning på en tämligen brant kust eller strand
af större utsträckning (t. ex. "tyska vallen"
o. s. v.) Att befinna sig i (l. råka i) lägervall
(plattyska legerwall, da. lægerval, eng. leeshore,
"lä land") säges om ett fartyg, då det har land i
lä om sig, med hård vind blåsande i riktning mot
kusten, så att fartyget under seglingen drifver
ned mot denna eller, i lyckligaste fall, endast
genom forcerad kryssning och segelpressning kan
frälsa sig från strandning. Däraf den bildliga
betydelsen af uttrycket "råka i lägervall" ( =
"råka i förfall"). – 4. Spelt. Se Biljard, sp. 379.
1. L. W:son M. 3. R. N.*

Vall, socken i Gottlands län, Södra häradet. 1,990
har. 328 inv. (1919). V. bildar med Hogrän ett
pastorat i Visby stift, Medelkontraktet.

illustration placeholder

Wall, Axel Rudolf Maurits, tidningsutgifvare,
f. 18 jan. 1825 i Stockholm, d. där 20 aug. 1893,
fick 1838 anställning på L. J. Hiertas kontor,
var 1839—40 korrekturläsare vid dennes boktryckeri
och 1841—49 medarbetare i "Aftonbladet" samt
innehade 1844—57 Scheutzska boktryckeriet, från
hvilket han 1848—57 utgaf den ganska fritaliga
söndagstidningen "Friskytten" (se d. o.) och
inträdde sedan ånyo i "Aftonbladets" redaktion. I
dec. 1864 uppsatte han den dagliga morgontidningen
Dagens nyheter (se d. o.), hvilket organ vunnit en
för svenska förhållanden ovanligt stor spridning
och skaffade W. ansenlig förmögenhet. Han
frånträdde tidningens ledning 1889. W. utgaf de
tre första årg. af "Sveriges handelskalender"
(1859–66), skildringen Garibaldi, hans lefnad
och bedrifter
(s. å.) m. m. Jfr V. Sjöbergs
minnesteckning af W. i kalendern "Svea" 1894.
(F. V.)

Wall, Karl Johan August, ämbetsman, f. 18 mars 1855 i
Sevalla, Västmanlands län, blef 1876 filos. och 1881
juris kandidat i Uppsala, 1883 vice häradshöfding och
1895 expeditionschef i Sjöförsvarsdepartementet. Han
var 1903–09 landshöfding på Gottland och är sedan 1909

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free