- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
465-466

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vallandigham ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bild i svenska pressen. Han har utgett Djurhistorier
från Skansen
(1904), humoresksamlingarna Sköngren
(1909), Sonen af det vandrande eländet (1910),
Huller om buller (1911), Underligt sällskap (1912)
och diktsamlingen Smädesånger och botvisor (1915).
G–g N.

Wallberg, Isak, fabriksidkare, f. 3 sept. 1825 i
Halmstad, d. 11 maj 1905 i Stockholm, var son till
grundläggaren af Slottsmöllan (se d. o., sp. 1468)
I. R. Wallberg och blef efter afslutad skolgång samt
studier vid handelsinstitutet i Lübeck (1840—41)
och annan teoretisk och praktisk utbildning i början
på 1850-talet delegare i firman "I. R. Wallberg
& söner" i Halmstad och vid firmans ombildning
till aktiebolag 1857 dess disponent samt behöll
ledningen af den alltmer utvecklade affären ända
till ett par år före sin död. W. var ett kallt och
klart affärshufvud och blef genom sin starka vilja
och tämligen despotiska lynne i förhållandet till
underordnade och inom kommunen, där han utöfvade
mångsidig och energisk verksamhet, en ganska utpräglad
och helgjuten representant för en numera försvunnen
s. k. patriarkalisk åskådning. Ifrig protektionist
och särdeles konservativ, var W. led. af Första
kammaren för Hallands län 1876–84 och för Älfsborgs
län 1888–91 samt af Andra kammaren för Halmstad och
Ängelholm 1885–87 (januaririksdagen), men spelade icke
vid riksdagen någon framträdande roll. Han var dock
1887 en af de tre, som framburo den betydelsefulla
motionen om jordbruks- och industritullar. W. var
led. af bankoutskottet 1880 och 1881, af tillfälligt
utskott 1882 samt af bevillningsutskottet 1888—91.
T–s.

Wallberg, Frans Bertil, arkitekt, f. 7 aug. 1862 i
Österlöf, Kristianstads län, började sina studier vid
Malmö tekniska elementarskola, fortsatte i Berlin
vid Bauakademie, gjorde studieresor i Tyskland och
Österrike, hade anställning på ritkontor i Berlin
och därefter i Stockholm hos Ullrich och Hallquisth
samt är nu som privatarkitekt bosatt i Östersund. –
Han deltog i flera pristäflingar och vann 4 första
pris, bl. a. till Östersunds rådhus och till svensk
kyrka jämte församlingshus i Berlin. W:s främsta
verk hittills är det nämnda rådhuset i Östersund
(se d. o.). Vid täflingen 1907, där han utgick som
segrare, blef hans ritning af fackmän omtalad som
något af "det bästa, som af modern svensk arkitektur
hittills framkommit". Den monumentala byggnaden
(fullb. 1912) dominerar i stadsbilden på ett verksamt
och på samma gång måttfullt sätt; den är hållen i
alltigenom svensk karaktär, fast och kraftigt, i väl
afvägda, måleriskt grupperade massor, alla detaljer i
det yttre liksom i det inre äro konstnärligt gediget,
omsorgsfullt och karaktärsfullt utarbetade, i stor
utsträckning af jämtländska arbetare. Bland W:s
öfriga själfständigt utförda verk äro Jämtlands
bibliotek
i Östersund (ritningar 1910, fullb. 1912),
Tingshus i Strömsund (1910) och i Sundsvall (1913),
Jämtlands läns anstalt för sinnesslöa i Bräcke
(1916), Telegrafhus i Ånge (1919) och flera privata
byggnader. Under uppförande är Svenska Handelsbankens
hus
i Östersund (beräknas färdigt 1921).
G–g N.

Vallbrott, landtbr., upplöjning af gräsvall och det
skifte, hvarå detta sker. Jfr Plöjning, Tegläggning
(i Suppl.) och Växtföljd.
H. J. Dft.

Vallby. 1. Socken i Kristianstads län, Järrestads
härad. 1,869 har. 878 inv. (1919). V. bildar med
Bolshög ett till egaren af Glimminge patronellt
pastorat i Lunds stift, Albo och Järrestads
kontrakt. – 2. Socken i Södermanlands län,
Österrekarne härad. 2,173 har. 617 inv. (1919). Annex
(sedan 1 maj 1919) till Kjula, Strängnäs stift,
Österrekarne kontrakt. – 3. Socken i Uppsala län,
Trögds härad. 3,444 har. 637 inv. (1919). V. bildar
med Arnö ett pastorat (skall framdeles bli annex till
Lillkyrka) i Uppsala stift, Trögds kontrakt.

Vallby, säteriegendom i Skirö socken, Jönköpings län,
i en trakt, som för sin skönhet kallats "Östra härads
trädgård", omfattar 2 mtl med 125,100 kr. tax. värde
(1919). Manbyggningen är ett tvåvånings stenhus
med brutet tak, vackert belägen på en halfö i sjön
Saljen. Riddar Bengt Tukason (omkr. 1330) var V:s,
urspr. kalladt Ballaby, förste kände egare. På
1600-talet ingick det i Sten Bielkes friherrskap,
kom sedan till släkterna Ribbing och Stuart samt
har sedan 1816 som fideikommiss innehafts af släkten
Bråkenhielm. Nuv. innehafvare är f. d. generallöjtnant
G. A. Bråkenhielm.
E. A–t.

Vallbäcken. Se Insjö.

Vallbössa, detsamma som vallgevär (se d. o.).

Vallda, socken i Hallands län, Fjäre härad. 5,255
har. 1,444 inv. (1919). V. bildar med Släp ett till
Vallda säteri patronellt pastorat i Göteborgs stift,
Fjäre och Viske kontrakt.

illustration placeholder

Walldén. 1. Jonas Adolf W., tidningsutgifvare,
f. 3 Jan. 1807 i Arbrå socken i Hälsingland,
d 12 febr. 1872 i Stockholm, kom fjortonårig på
handelskontor i Gäfle och upptogs 1826 i det af hans
två äldre bröder poliskammarnotarien Anders Reinhold
W. och grosshandlaren Abraham W. ingångna bolaget för
utgifning af tidningen "Stockholms dagblad" (se d. o.,
sp. 10) samt blef 1834, sedan bägge bröderna aflidit,
ansvarig utgifvare och kort därefter ensam egare af
nämnda tidning. W. lyckades genom energi och god blick
för allmänhetens nyhetsintresse inom kort upparbeta
den tidigare relativt föga bemärkta tidningen till en
vinstgifvande och väl skött annons- och nyhetstidning,
men undvek konsekvent att intaga någon starkare
prononcerad ställning i dagspolitikens strider (se
vidare Stockholms dagblad). 1848–50 förlade W. äfven
tidningen "Aftonposten" i Stockholm. Han inköpte 1858
godset Hakunge i Roslagen och vidtog där betydande
jordförbättrings- och byggnadsarbeten. 1869 afgick
han från ledningen af sin tidning och sålde den åt
sonen Vilhelm W. (se W. 2).

2. John Vilhelm Elis W., den föregåendes son,
tidningsutgifvare, riksdagsman, f. 17 sept. 1836 i
Stockholm, d. där 18 maj 1906, blef student i Uppsala
1853, aflade 1857 examen till K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free