Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 467-468 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Valldén, 2. John Vilhelm Elis - Valldrängskåren - Valle - Valle, Pietro della - Valle, Marqués de - Vallé, Ernest - Valleberga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

M:ts kansli, ingick s. å. i Civildepartementet
och Krigskollegium samt 1860 i Statskontoret och
fortfor att tjänstgöra i dessa verk till 1866,
då han förordnades att i Civildepartementet
biträda vid de kommunala ärendenas beredning
och expediering. Han biträdde äfven 1868 års
riksdags lagutskott med att uppsätta dess vidlyftiga
betänkande öfver en mängd då väckta motioner rörande
ändringar i kommunallagarna. 1869 afbröt W. sin
tjänstemannabana, inköpte af sin fader "Stockholms
dagblad" (jämte tryckeri) samt var 1869–84 tidningens
ansvarige utgifvare och redaktör samt från 1878
verkställande direktör i "Stockholms dagblads" då
bildade aktiebolag, hvarefter han bosatte sig på sitt
fäderneärfda gods Hakunge. 16 okt. 1901–31 okt. 1904
innehade W. som hufvudredaktör och tidningsbolagets
verkställande direktör ånyo tidningens ledning. W. var
vid riksdagarna 1872–75, 1887 (maj-riksdagen)
och 1891–93 representant för Stockholms stad i
Andra kammaren. 1893 invaldes han af Stockholms
stadsfullmäktige i Första kammaren, där han sedan
till sin död representerade Stockholms stad. Hans
oenighet i tullfrågan med kammarmajoriteten gjorde,
att han jämförelsevis föga anlitades i utskottsarbete;
dock var han 1901 led. af försvarsutskottet och
tillhörde vid 1905 års båda urtima riksdagar
särskilda utskottet för behandling af de frågor,
som sammanhängde med unionsupplösningen. W. var
äfven framstående kommunalman och tillhörde 1869–75
och 1885–1900 Stockholms stadsfullmäktige, där han
innehade flera inflytelserika platser i nämnder
och utskott. W:s samvetsgrannhet och saklighet
togos ofta i anspråk i kungliga kommittéer, såsom
riksbyggnadskommittén 1883, pensionskommittéer 1891
och 1899 samt teaterkommittén 1897. Han var sedan
1899 led. af konsortiet för k. teaterbyggnaden
och ordf. i Nationalmusei nämnd. – Som politiker
var W. till sin läggning moderat och framträdde
särskildt under den stora tullstridens dagar som en
bland frihandelssystemets öfvertygelsetrognaste,
skickligaste och ihärdigaste förfäktare. Inom
Första kammarens frihandelsvänliga minoritet
var han dess sammanhållande kraft. Som publicist
kännetecknades han af saklighet och urbanitet,
och det var genom honom och de förbindelser han
knöt inom den politiska och ämbetsmannavärlden, som
Stockholms dagblad från ett nyhets- och annonsblad
blef en inflytelserik stor politisk tidning (se
därom närmare Stockholms dagblad). – W. utgaf
"Samling af kongl. bref och resolutioner rörande
tillämpningen af de nya kommunalförordningarne"
(2 hftn, 1866—69), Tyskland, Frankrike och Sverige
(1871), Försvarsfrågan och dess öden sedan år 1860
(1877) samt Huru många och hvilka kategorier af
Sveriges jordbrukare kunna tänkas få någon fördel af
tullar å hvete och råg? (1887). Dessutom skref han
en stor mängd ledande artiklar
i "Stockholms dagblad", särskildt i politiska,
kommunala och ekonomiska ämnen.
1–2. (V. S–g.)


Valldrängskåren. Se Ingenjörtrupper, sp. 641.

Valle, härad och socken under V. pastorat
i Aust-Agder fylke (före 1919 Nedenes amt),
Sätesdalen, Norge. 733,42 kvkm. (hela pastoratet
2,849,81 kvkm.) med 1,030 inv. (hela pastoratet
2,353 inv.). Skogshandtering och boskapsskötsel.
K. G. G.

Valle, Pietro della, en af de bäste
reseskildrarna under 1600-talet, f. 1586 i Rom,
d. där 1652, tillhörde en adlig familj, som gett
Rom två påfvar, och delade sin ungdomstid mellan
studier och krigstjänst. Han deltog i strider mot
morerna i Nord-Afrika, men blef äfven medlem af den
romerska akademien "Umoristi". Efter mer än ett års
vistelse i Konstantinopel, där han förvärfvade god
kunskap i turkiska och någon kännedom i arabiska,
gjorde han en pilgrimsresa till Heliga landet
1616 samt färdades därefter till Bagdad, där han
gifte sig med en nestoriansk kvinna från Mardin,
och därifrån till Persien, där han mottogs som gäst
vid Schah Abbas’ hof och erhöll åtskilliga uppdrag
af politisk beskaffenhet. 1623 for han till Surat
i Indien, vistades där nära 2 år och återvände
1625 öfver Maskat, Bassora, Aleppo, Antiokia och
Cypern till Rom, där han i mars 1626 mottogs med
stora hedersbetygelser och af påfven Urban VIII
utnämndes till kammarherre. Hans reseberättelse (54
bref; öfv. till fr. 1661–63, eng. 1665 och ty. 1674)
utgafs dels af honom själf, dels af hans söner i 4
bd 1650–63. Den är något långtrådig och retorisk,
men klar och exakt, grundad på fakta och mycket
instruktiv, så att den ännu eger högt värde.

Valle, Marqués de, pseudonym. Se Navarrete, Ramón de, sp. 629.

Vallé, Ernest, fransk politiker, f. 1845 i
Avize, dep. Marne, egnade sig åt advokatyrket,
blef 1889 led. af deputeradekammaren och
gjorde sig där bemärkt som föredragare
(rapporteur général) för den af kammaren 1892
tillsatta undersökningskommissionen rörande
Panamaaffären (se Frankrike, sp. 1169–70). V. var
1898 understatssekreterare i inrikesministeriet i
Brissons ministär, blef s. å. senator och var 1902–05
justitieminister i ministären Combes. Som sådan
utfärdade han 1904 en order om aflägsnande af alla
krucifix och andra religiösa symboler från Frankrikes
domstolslokaler. Han främjade s. å. beviljandet
af den nya revision i Dreyfusaffären, som två år
senare ledde till, att domen i Rennes upphäfdes
(se Dreyfusprocesssen, sp. 853).
V. S–g.

Valleberga. 1. Socken i Kristianstads län, Ingelstads
härad. 2,037 har. 1,278 inv. (1919). Annex till
Ingelstorp, Lunds stift, Ingelstads kontrakt. Den
ursprungliga kyrkan, byggd af kalksten i form af
en rundhuskyrka med kvadratiskt tunnhvälfdt kor och
halfkupolhvälfd apsis, härstammar från tiden närmast
omkr. 1200 och ansluter sig i sin konstruktion närmast
till den danska rundkyrkotypen, sådan den framträder
i Bjernede (Själland; se Bjernede med fig.). Invändigt
utbyggdes från den nära cirkelrunda yttermuren fyra
rätvinkliga pelare, hvarigenom interiörens planform
blef ett grekiskt kors. Mellan de stora pelarna
spändes halfcirkelformìga tunnhvalf, som ännu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>