- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
515-516

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wallin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wallinska skolan på både klassiska och reala
linjen. Fr. o. m. höstterminen sistnämnda år
anordnades skolan som ett elementarläroverk
med endast fasta klasser; friflyttningssystemet
upphörde. Den viktigaste förändring, som sedan
dess vidtagits i organisationen, är den, att
till den 7-åriga elementarskolan 1899 lades en
8:e klass såsom afslutningsklass för dem, som
ej önskade fortsätta på gymnasium. F. n. (1920)
består läroverket af en småskola med 3 förberedande
klasser, en elementarskola med 8 klasser, sedan 1909
med s. k. normalskolekompetens, samt ett gymnasium
med 4 ringar. Öfvergång till gymnasium sker från
elementarskolans 6:e klass. Skolan, som sedan
1881 hade varit inrymd i det gamla gymnasiehuset
på Riddarholmen, inflyttade 1908 i egen lokal vid
Tegnérlunden. Lärjungarnas antal, som vid flyttningen
från Riddarholmen var 299, utgjorde höstterminen
1919 410. Af skolans lärjungar ha hittills 537
aflagt studentexamen. Skolan eges sedan 1903 af
a.-b. Wallinska flickskolan. Läroverket, som står
under öfverinseende af k. Skolöfverstyrelsen,
har egen inspektor och styres närmast af en
föreståndare, sedan 1909 Gösta Göransson (f. 11
aug. 1865 i Uppsala, filos. doktor där 1898, adjunkt
vid Högre latinläroverket å Norrmalm 1904), och en
föreståndarinna. Bland förutvarande föreståndare
må nämnas lektorerna M. Höjer (se denne; 1886—93),
A. Björkman (1893—98) och B. Beskow (1898—1907)
samt bland föreståndarinnorna fröknarna Angelika
Gavuzzi (1842–69), Evelina Fahnehjelm (se Fahnehjelm 2;
1872–98) och Agnes Henckel (f. 1860, student
från Wallinska skolan 1886, filos. kandidat 1890,
föreståndarinna 1899–vårterminen 1920).

Wallis, kanton i Schweiz. Se Valais.

Wallis. 1. Ernst Bernhard Elias W., historiker,
tidningsman, f. 6 maj 1842 i Stockholm, d. där 24
nov. 1919, blef 1860 student i Uppsala, där han egnade
sig åt djupgående historiska studier och 1872 aflade
filos. kandidatexamen. W. redigerade Illustrerad
verldshistoria
(6 bd, 1874–79; ny uppl. 1881—82),
utarbetad af 23 svenska författare, och skildrade
däruti själf ett stycke af gamla tidens historia
(Mederna och Perserna), större delen af medeltidens
(Öst-Rom, Karolingerna, Frankrike, England,
Tyskland, Spanien, Italien, Nordmannatågen, första
korståget, Kyrkan) och en del af nyare tidens
(perioden 1814–48 och de stora uppfinningarna
1789–1871). Han utgaf vidare månadsskriften
Historisk lektyr (1880–81), skisserna Napoleon III
och hans omgifning
(1882) och en bearbetning af
B. Liisbergs "Franska revolutionens historia" (1898
o. f.) samt författade bl. a. historiska uppsatser
i Nordisk familjebok. 1881–1909 var han chef för
utrikesafdelningen i "Aftonbladet".

2. Curt W., den föregåendes broder, högskolelärare,
bakteriolog, medicinsk skriftställare, politiker,
f. 9 mars 1845 i Stockholm, blef 1861 student
i Uppsala, aflade där 1868 med. kandidat- och
1870 licentiatexamen, disputerade 1873 i Lund
för doktorsgraden med afh. Om Catanias klimat och
erhöll där 1874 med. doktors diplom samt förordnades
s. å. till docent i patologisk anatomi vid Karolinska
institutet, där han 1884 utnämndes
till e. o. professor i samma ämne och 1909—10
var ord. professor. W. blef 1870 led. af Svenska
läkaresällskapet, var 1874–80 dess sekreterare (med
undantag af 1878–79, då han åtnjöt tjänstledighet) och
redigerade 1876–77 dess tidskrift, "Hygiea". Han har i
vetenskapligt ändamål besökt en mängd utländska kur-
och brunnsorter, studerade 1882 patologisk anatomi
och bakteriologi under Virchow och Koch i Berlin
samt 1887 i Nord-Amerikas förenta stater samskolans
hygien och andra medicinska förhållanden. 1891–1911
var han en af Stockholms stads representanter i Andra
kammaren, där han slöt sig till frihandlarna och de
längst avancerade liberalerna. Sista riksdagsåren
var han dock "vilde". Bland riksdagsfrågor, som
väcktes eller stöddes af W., må nämnas införande
af progressiv skatt (W. var en af dess första
förkämpar i Sverige), frågor rörande arbetarskydd och
arbetarförsäkring, vidsträckt politisk och kommunal
rösträtt, alkohollagstiftning och undervisning i
alkohologi, försäkringslagstiftning, inrättande af
ett socialdepartement, fosforlagstiftningen (ett
vackert exempel från vårt land på en framgångsrik
förbudslagstiftning). Frukter af W:s flitiga
författarverksamhet äro, utom ofvan anförda afh.,
bl. a. Liernurs differenseringssystem och frågan om
städers renhållning
(1877), Hygieniska undersökningar
ang. luften i Stockholms teatrar och kaféer

(1879), Samskolan. Amerikanska skolförhållanden,
särskildt med afseende på samskolan och dess
hygien
(1888), Bakteriologi, dess historia och
undersökningsmetoder. Bakterierna i luft, vatten
och jord
(s. å.), Hälsovårdsförhållanden vid
svenska folk- och småskolor
(1895), utarbetadt
på grundvalen af uppgifter, som samlats inom
Sveriges allm. folkskollärarförening, Fysiologi
och hälsovårdslära jämte en kort sjukvårdslära för
flickskolorna och hemmen
(1895; 2:a uppl. 1906)
och Skolhygien för lärare och föräldrar (i förening
med flera andra läkare; 1899) samt Jeanne d’Arc
1412—1431
(1917). Han har därjämte skrifvit en mängd
artiklar i "Nord. med. arkiv", "Virchows archiv",
"Sv. läkaresällskapets nya handl." (den där 1875
införda uppsatsen Rivierans kurorter belöntes 1874
af Sv. läkaresällsk. med Regnellska priset, 2,000
kr.), "Bibliotek för helsovård", "Nord. tidskr.",
"Upsala läkareförenings förh.", "Hygiea",
"Sv. Läkaresällskapets förh.", "Årsberättelser
från Sabbatsbergs sjukhus" (sedan 1881 var W. en
följd af år obducent vid nämnda sjukhus) samt
i Nordisk familjebok (där särskildt må påpekas
art. Bakteriologi). I förening med F. W. Warfvinge
redigerade W. handboken "Sjukvård och hälsovård"
(2 bd, 1889). W. har inom Centralförbundet för
nykterhetsundervisning utöfvat omfattande verksamhet
till nykterhetsundervisningens fromma. Det förnämsta
af den vid denna använda åskådningsmaterielen
är frukter af hans utredningar. Ett berömligt
arbete af W:s hand, hvars resultat tillgodogjorts
nämnda undervisning, är en 10-års statistik rörande
dödligheten i Stockholm. W. har gjort sig känd som
en af vårt lands förnämsta och mest uppskattade
nykterhetstalare.
2. (G. Wrgn.)

Wallis [ωå’lis], John, engelsk matematiker, f. 1616,
d. 1703, egnade sig först åt teologien, sedan åt
de matematiska vetenskaperna och blef professor i
geometri i Oxford 1649 och teol. doktor 1654.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free