- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
613-614

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vannovskij ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och i S. Maria di Carigniano
S. Magdalenas sista kommunion. Dessutom finnas af
honom arbeten i Louvre, Wien, Dresden och Madrid.
1—3. C. R. N.*

Vannovskij, Petr Semenovitj, rysk militär,
statsman, f. 1822 i Kiev, d. 29 febr. 1904, började
sin militära bana såsom officer vid Finländska
gardesinfanteriregementet, deltog i krigen i Ungern
och på Krim, blef 1855 öfverste, 1861 generalmajor och
chef för pavlovska kadettkåren, 1868 generallöjtnant
och fördelningschef samt 1876 kommenderande
general för 12:e armékåren, hvilken han, under
storfursten-tronföljaren, förde i början af turkiska
kriget (1877). Under detta öfvertog han chefskapet för
generalstaben vid den mot turkiska östarmén opererande
Rustsjukarmén. Efter fredsslutet återtog V. befälet
öfver 12:e kåren. 1881—98 var han krigsminister. Som
sådan fullbordade V. ryska härens ombildning efter
en nyare tids fordringar. 1898 utnämndes V. till
medlem af riksrådet och fick i uppdrag att undersöka
orsakerna till studentoroligheterna. Efter mordet
på undervisningsministern Bogoljepov 1901 utsågs
han till dennes efterträdare. Hans kompromissande
reformförslag rörande universitetsundervisningen
och studenternas organisation misslyckades,
men i fråga om de allmänna läroverken hade han
större framgång. Så t. ex. borttogs grekiska som
läroämne i gymnasierna och blef ej obligatoriskt
för inträde vid universiteten. Efter mordet
på inrikesministern Sipjagin 1902 drog
V. sig tillbaka från det offentliga lifvet.
H. J—dt. A—d J.

Wannqvist, Olof af, ämbetsman, f. 1 juni 1764 i Gäfle,
d. 3 juni 1834 i Stockholm, blef student i Uppsala
1783, anställdes 1789 vid poliskammaren i Stockholm,
där han 1794 befordrades till registrator, var 1802—30
polismästare — sedan 1805 med lagmans, sedan 1813
med underståthållares n. h. o. v. — och utnämndes
1830 till underståthållare i nämnda stad. 1818 hade
han adlats med namnet af W. (han hette förut endast
Wannqvist). W. var en duktig polisman och visade
äfven utom tjänstens område nit och kraft, bl. a. som
direktör öfver korrektionsinrättningen på Långholmen
(1812—24) och genom sitt arbete på att förbättra
värnlösa och varnartade barns ställning, ett arbete,
som lade grunden till Sällskapet för öm och sedlig
modersvård och Prins Karls uppfostringsinrättning
för fattiga barn.

Wannsee [-ṡe], en 3 km. lång utvidgning af Havelfloden
mellan Berlin och Potsdam, 29 m. ö. h. Vid den
innersta ändan af den s. k. Lilla W. ligger
villastaden W., en omtyckt utflyktsort för
berlinarna.

Vanntind [-tinn], fjälltopp. Se Vandöy.

Vannucci [-no’ttji], Atto, italiensk
historieskrifvare, f. 1810 i Toscana, d. 1883 i
Florens, blef 1831 lärare i litteratur och historia
i Prato samt redigerade "Archivio storico italiano",
men nödgades 1849 lämna Italien för sitt deltagande i
den nationella rörelsen. Återkommen 1854, redigerade
han en tid tidskr. "Rivista di Firenze" samt blef
sedermera professor i latinsk litteratur vid Instituto
di studi superiori i Florens och senator. 1878 tog han
afsked från sina befattningar. Bland hans skrifter,
som alla utmärkas för mönstergill form och gediget innehåll, må nämnas
Studi storici e morali sulla letteratura latina
(3:e uppl. 1871), Storia dell’ Italia antica (1846;
3:e uppl., i 4 bd, 1872) och I martiri della libertà
italiana
(6:e uppl. 1877).

Vannugn. Se Glasfabrikation, sp. 1276.

Vannutelli [-no-], Serafino, italiensk kardinal,
f. 26 nov. 1834 i Genazzano, d. 1915, kom tidigt i
kyrkans tjänst, följde påfvens nuntie Meglia som
"auditor" till kejsar Maximilians hof i Mexico,
blef 1869 ärkebiskop af Nicæa samt apostolisk
legat i Ecuador och Peru, 1875 nuntie i Bruxelles,
hvarifrån han dock på grund af en schism med den
liberala belgiska regeringen ang. en del skolfrågor
1880 förflyttades till Wien. Hans verksamhet där
kännetecknades af moderat hållning. 1887 blef
han kardinal och förflyttades till kurian, där han
bl. a. 1899 blef storpenitentiär och storsekreterare
för inkvisitionen. Före påfvevalet 1903 räknades
V. som en af "papabili", men kom aldrig i fråga
vid valet, då han ej passade in i den politiska
motsättningen och dessutom led af svår lomhördhet. Han
arbetade jämte sin broder (se nedan) för en förening
mellan Vatikanen och Italien och utfärdade under
italiensk-turkiska kriget 1911 en mycket omskrifven
patriotisk proklamation. Han blef kardinalkollegiets
dekanus. — Hans broder Vincenzo V., f. 1836,
kardinal och biskop af Palestrina 1890, prefekt för
konsiliekongregationen och protektor för Portugal,
användes ofta i viktiga diplomatiska uppdrag,
såsom flera gånger till Ryssland och Tyskland.
Hj. H—t.

Vannylven (förut Vannelven), härad och socken under
V. pastorat, Möre fylke (före 1919 Romsdals amt)
mellan Florö och Aalesund, Norge. Hela pastoratets
areal är 305,55 kvkm. med 3,075 inv. (1918). Jordbruk
och fiske. Om häradets areal och folkmängd föreligga
inga uppgifter.
K. G. G.

Vannöy. Se Vandöy.

Vanoise [-nωāṡ], berggrupp i franska dep. Savoie,
mellan Isère i n. och dess biflod Arc i s., tillhör
Grajiska alperna och har flera toppar öfver 3,000 m.,
bland dem Grande Casse (3,861 m.) och Dent Parrachée
(3,712 m.), samt stora glaciärer, bland dem V. och
Chasseforêt.
E. A—t.

Vansbro, municipalsamhälle (jämlikt k. br. 28
april 1911) i Järna socken, Kopparbergs län,
vid statens järnvägar, linjen Kristinehamn—Mora,
och Stockholm—Västerås—Bergslagens järnväg, linjen
Ängelsberg—Vansbro, 150 km. från Kristinehamn, 71
från Mora, 108 från Falun och 86 från Ludvika. 1,196
inv. (1918). Tax.-v. å bevillningsskyldig fastighet
1,439,000 kr., tax. inkomst af kapital och arbete
1,348,620 kr. (1919). Municipalskatt (1919) 1,00
kr. pr 100 kr. inkomst (förutom kommunalskatt 5,65
kr.). Samhällets inkomster 16,567, utgifter 14,263,
tillgångar 18,111 och skulder 12,024 kr. (1919).
Afdelningskontor af Svenska handelsbanken, många
handlande och handtverkare samt af industriella
anläggningar i eller i närheten af samhället,
elektrisk kraftstation och träsliperi, kvarn,
mekanisk verkstad, tre sågverk förenade med hyflerier
m. m. samt torffabrik.
L. Wll.

Vansbro—Ängelsbergs järnväg. Se Trafikförvaltningen
Göteborg—Stockholm—Gäfle
.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free