- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
657-658

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Warburg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

British academy. 1913 erhöll han knightvärdighet. —
W. är synnerligen produktiv både som historisk och
litteraturhistorisk skriftställare. Hans främsta
litteraturhistoriska verk är History of English
dramatic literature in the age of queen Anne

(1875; reviderad uppl. i 3 bd, 1899).
Han har utgett Popes "Poetical works" (1869) och
Crabbes "Poems" (2 bd, 1905—06), skrifvit populära
biografier öfver Chaucer (1880) och Dickens (1882)
samt varit en af utgifvarna och de flitigaste
medarbetarna i samlingsverket "Cambridge history of
english literature" (fr. 1907). Dessförinnan intog
han samma ställning till det stora historiska
samlingsverket "Cambridge modern history". Bland
W:s många historiska arbeten må nämnas
The house of Austria in the thirty years war (1869),
den förträffliga lilla handboken The counterreformation
(1888), Sir Henry Wotton (1897),
Great Britain and Hanover (1899),
The Electress Sophia and the hanoverian succession
(1903; 2:a uppl. 1909), och det af grundliga studier,
objektivitet och rättvisa präglade arbetet
Germany 1815—1890 (3 bd, 1916—18).
W. har dessutom utgett en engelsk öfv. af
Curtius’ stora "Griechische geschichte" (5 bd, 1868—73).
V. S—g.

Wardå’d], Lester Frank, amerikansk geolog,
paleobotanist och sociolog, f. 18 juni 1841 i
Joliet, Illinois, var 1865—72 tjänsteman i den
centrala statsförvaltningen, fick 1881 anställning
som biträdande geolog vid Förenta staternas
geol. undersökning och var 1884—86 professor i botanik
vid Columbian (numera George Washington) university i
Washington. 1888 blef han geolog vid Förenta staternas
geol. undersökning och var äfven kurator vid National
museum. 1907 blef han professor i sociologi vid Brown
university (i Providence). Som geolog sysselsatte
W. sig hufvudsakligen med paleobotanik och bearbetade
i ståtliga monografier Förenta staternas mesozoiska
flora. På sociologiens område har W. utöfvat
betydande författarskap
(Dynamic sociology, 1883, 2:a uppl. 1897,
Psychic factors of civilization, 1897,
Glimpses of the cosmos, 1913, m. fl.),
hvarvid han vände sig mot H. Spencers individualism
och jämförde sociala fenomen med psykiska och fysiska.
K. A. G.

Wardå’d], James, engelsk filosof och psykolog,
f. 1843 i Hull, studerade i Liverpool, Berlin,
Göttingen, Cambridge och London, promoverades i
Cambridge 1887, förberedde sig för den prästerliga
banan och tjänstgjorde ett år vid Emmanuelkyrkan
i Cambridge, men öfvergick på grund af ändrade
teol. åsikter till universitetet i samma stad, där han
blef "fellow" 1875 och professor i "mental philosophy"
1897. W. intar inom den engelska filosofien en
ståndpunkt, som i viss mån motsvarar Euckens i
Tyskland och Norströms i Sverige. Han har grundligt
kritiserat materialismen och agnosticismen och sökt
lägga grunden till en spiritualistisk och teistisk
filosofi. Inom psykologien betonar han aktiviteten
och kontinuiteten i själslifvet. Hans hufvudarbeten äro
Naturalism and agnosticism (Gifford-föreläsningar, 1911, 2 bd, 1899, 3:e uppl. 1907),
The realms of ends of pluralism and theism (Gifford-föreläsningar 1911, 2:a uppl. 1912), och
Heredity and memory (1913),
hvarjämte han skrifvit många filosofiska och
psykologiska uppsatser i "Encyclopædia Britannica", i
"Mind" och andra engelska tidskrifter.
S—e.

Wardå’d], Elizabeth Stuart, född Phelps,
nordamerikansk författarinna, f. 1844 i Massachusetts,
d. 1911, skref ett stort antal berättelser och romaner
i religiös anda.

illustration placeholder

Wardå’d], Mary Augusta (Mrs. Humphry Ward),
engelsk författarinna, f. 11 juni 1851 i Hobart,
Tasmanien, d. 24 mars 1920 i London, sondotter
till den berömde pedagogen Th. Arnold, trädde
1872 i äktenskap med skriftställaren Th. Humphry
W. Hon egnade mycket studium åt Spaniens äldre
litteratur och historia samt utgaf bl. a. 1881
Milly and Olly (ett barns historia, illustr. af mrs Alma Tadema),
1888 romanen Robert Elsmere (svensk öfv. 1889—90),
hvilken väckte mycket stort uppseende genom den andliga
mognad och det sant frisinnade religiösa åskådningssätt,
som däri uppenbara sig, samt 1892 romanen
The history of David Grieve (sv. öfv. 1893).
Berättelsen Sir George Tressady (1896; "Mellan tvenne kvinnor", 1904)
tog intryck af hennes reflexioner och iakttagelser
i University hall (se nedan) och företedde ett
politiskt och socialt innehåll. Berättelsen
Helbech of Bannisdale (1898; sv. öfv. 1899)
behandlade brytningen mellan katolskt asketiskt
ideal och modernt lif. Äfven
Eleanor (1900; sv. öfv. 1902)
visade en dylik motsats, mer rent novellistiskt,
mindre tendentiöst. Ännu en lång rad romaner
utgaf mrs W. under 1900-talets lopp, såsom
Diana Mallory (1908; sv. öfv. 1909) och
Canadian born (1910; "Ett Canadas barn", s. å.).
Åtskilliga ha dramatiserats. De ha sin styrka både
i uppränning och skildring och i det starka
intellektuella och sociala intresset. Mrs W. var
medstiftare af University hall (1890), en för de
fattigare klasserna afsedd anstalt, i hvilken en
från dogmer frigjord teism förkunnas och nyrationalistisk
bibelförklaring meddelas i föreläsningar o. s. v.
Fru W. var denna anstalts hederssekreterare. Hon
var ock (1908) en af stiftarna af Womens national
anti-suffrage league.
(F. V.)

Varda, Juan Cruz, argentinsk skald och politiker,
f. 1794 i Buenos Aires, d. 1839 i Uruguay, gjorde
sig bemärkt som god öfversättare af Vergilius,
Horatius och Ovidius, men är af större intresse
som originalskald. Med Cienfuegos (se d. o.) som
mönster skref V. en del dikter, såsom
A la libertad de la prensa,
A la beneficencia,
A la industria
m. m. samt
Triunfo de Ituzaingó,
som anses vara hans förnämsta lyriska produktion.
Under påverkan af Alfieri skref V. tragedien
Argía, som anses mindre betydande än tragedien
Dido, som sättes främst af hans dramatiska arbeten.
Ad. H—n.

Vardal, härad och pastorat i Opland fylke (före 1919
Kristians amt), strax n. v. om Gjövik, Norge.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free