Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vardal - Vardande - Vardanes - Vardar - Wardare - Wardastalla - Varde - Wardebeck - Vardehus - Wardein - Varde å - Vardhamana - Vardotoppen - Wardrop, James - Wardska kaster - Vardö - Vardöhus - Ware - Ware, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
276,13 kvkm. med 5,790 inv. (1918). Jordbruk och fabriksrörelse.
K. G. G.
Vardande, nord. myt. Se Verdandi.
Vardanes, flod. Se Kuban 1.
Vardapet, Vartapet. Se Armeniska kyrkan, sp. 19.
Vardar (grek. Axios), en 370 km. lång flod på
Balkanhalfön, till hufvudsaklig del inom Macedonien,
upprinner på sydöstliga sluttningen aí Schardag,
flyter genom flera bäcken förbi Üsküb och Köprülü mot
s. ö. till Salonikiviken, där den utfaller med ett
omfångsrikt delta (slätten Kampania). Den mottager
fr. h. bifloderna Treska (ofvanför Üsküb) och Crna,
fr. v. Bregalnica (nedanför Köprülü). Vardardalen har
sin mesta betydelse som strategisk och kommersiell
farled (Belgrad—Saloniki). Dess dalgång går så
omärkligt öfver i Moravasystemet, att bifurkation
eger rum på själfva vattendelaren. Där ligger
den berömda högslätten Kosovo polje (se d. o.). —
Under Världskriget, särskildt efter de allierades
landstigning i Saloniki 1915, kom Vardardalen
att spela en synnerligen framstående roll under
striderna till en början mellan bulgarer och serber,
sedermera mellan centralmakterna, dock fortfarande
hufvudsakligast bulgarer, å ena samt de allierade
och slutligen äfven greker å andra sidan. Striderna
fortforo ända till sept. 1918, då de förbundne måste
draga sig tillbaka. Jfr Saloniki, sp. 504—507.
A. N—d. L. W:son M.
Wardare, svensk folklig benämning på omtyckta
fick-spindelur, som tillverkades af John Ward i
London (i slutet af 1700- och början af 1800-talet)
och voro mycket använda i Sverige, innan cylinderuren
togo öfverhanden.
Wardastalla (Guardastalla). Se Guastalla, sp. 521.
Varde, stad i Ribe amt, Jylland, Danmark, 11,3
km. från Nordsjön och 17 km. n. om Esbjerg. 4,799
inv. (1916). Station på jylländska västbanan. Från
V. går en enskild järnväg till den n. v. därom
liggande staden Nörre Nebel. V. dref förr sjöfart
öfver Hjerting, men denna har nu dragit sig till
Esbjerg, hvars starka framsteg har föranledt V:s
tillbakagång. Krukmakarindustrien i trakten har
nästan upphört. V. omtalas redan under 1100-talet
och fick stadsrättigheter 1440. Det lilla slottet
Vardehus förstördes 1439 under ett bondeuppror. Norr
om V. flyter Varde å, som upprinner på Raudböls hed
och efter ett lopp af 98 km. faller ut i Nordsjön.
E. Ebg.
Wardebeck, befäst slott i dorpatska kretsen i
Livland vid Embachs utlopp i Peipus, underhölls
af svenskarna under 1600-talet som en viktig
utpost för Dorpat. Från 1698 utfördes på Dahlberghs
föranstaltande en del förstärkningsarbeten. W. intogs
emellertid 1701 af ryssarna, som dock snart
utrymde orten, men återtogo och behöllo den 1704.
L. W:son M.
Vardehus. Se Varde.
Wardein, ty. (it. guardiano, väktare, uppsyningsman),
ämbetsman, med uppgift att pröfva metallers och
mynts halt. Jfr Riksguardin.
Varde å. Se Varde.
Vardhamana, indisk sektstiftare. Se Jaina,
sp. 1176.
Vardotoppen, kronopark i Malmesjaurs revir,
Nedre Norrbottens distrikt, Norrbottens län,
har bildats enligt K. M:ts befallningshafvandes
i Norrbottens län afvittringsutslag
1 febr. 1893 och 31 dec. 1898 af gammal
kronomark. Areal 20,795 har (1915).
S—r.
Wardrop [ωådrə’p], James, skotsk kirurg och ögonläkare,
f. 1782, d. 1869, studerade i Edinburgh och började
sedan praktisera där. Han inrättade 1826 West
London Hospital of surgery, föreläste i kirurgi
vid Aldersgatestreetskolan och tog lifligt del
i den tidens reformatoriska sträfvanden inom den
engelska medicinen. Småningom råkade han i tvist med
sina kolleger och drog sig tillbaka från dem flera år
före sin död. Bland W:s många skrifter är hans arbete
öfver ögats patologiska anatomi det mest betydande
och skattas mycket högt: An essay on the pathology
(morbid anatomy) of the human eye (2 bd, 1808—18).
R. T—dt.
Wardska kaster [ωå’d-], trädg. Se Drifning 4.
Vardö, stad i Finmark fylke (före 1919 Finmarkens
amt), ligger på en ö (3,65 kvkm.), urspr. Vargö,
öppet för Norra ishafvet vid östra spetsen af
Varangerhalfön (se d. o.) på 70° 22’ n. br., så långt
åt ö., att dess meridian faller på andra sidan af
Petersburgs. 3,639 inv. (1918). Från V. utföras
betydliga mängder fisk och fiskprodukter: tran
och guano till beräknadt värde 1915 af 1,118,469
kr. Tullintraderna belöpte sig s. å. till 52,723
kr. V. står i liflig ångbåtsförbindelse med det öfriga
Norge och ryska hamnar vid Hvita hafvet. Tills. med
Hammerfest och Vadsö väljer V. en stortingsman. Staden
har egen polismästare, men sorenskriver gemensam
med Vardö landsdistrikt. V. erhöll samtidigt med
Hammerfest stadsrättigheter 1787, men var dock länge
en oansenlig plats, hvars befolkning vid 1800-talets
början utgjordes af endast 94 pers. och 1845 af knappt
200. 1900 hade det 2,543.
K. G. G.
Vardöhus, norsk fästning vid staden Vardö. Under
1200-talet anlades på Vargö (äldre namn på Vardö)
en befästning, som ärkebiskopen i Trondhjem
1340 ålades att förbättra och som sedan kallades
Vardöhus slott samt blef säte för amtmannen. 1638
fick V. militär garnison, men först 1734—38
byggdes en ordentlig befästning: en 8-kantig
murklädd stjärnskans med graf och glacis med 16
kanoners bestyckning. 1793 beslöts, att det då
mycket förfallna V. skulle slopas. Befästningen
lämnades dock orörd, men bestyckningen fördes till
Trondhjem. Ryska våldshandlingar föranledde dock,
att V. 1800 åter iståndsattes och bestyckades. 1854
förstärktes besättningen, och oaktadt sin obetydlighet
har V. varit till stor nytta såsom stäfjande de
ryska plundrarföljena och uppehållande den norska
öfverhögheten i dessa trakter. På en bjälke ha
konungarna Kristian IV (1599) och Oskar II (1873)
inristat sina namn.
L. W:son M.
Ware [ωä͡ə], stad i engelska grefsk. Hartford, vid
floden Lea n. om London. 5,842 inv. (1911). W. förser
Londons bryggerier med malt.
A. N—d.
Ware [ωä͡ə], William, nordamerikansk författare,
f. 1797, d. 1852, innehade predikantbefattningar
och skref med framgång romaner, hvilkas ämnen voro
hämtade från antiken, bl. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
