Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 691-692 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Warksow - Varkun - Varley, John, Cornelius och William Fleetwood - Warm. - Varmapparater - Varmbad - Varmblodiga djur - Varmblodiga raser - Warmbrunn - Warmfrischen - Warmholtz, 1. Johan Konrad - Warmholtz, 2. Karl Gustaf - Varmhus - Varmia - Warming, Johannes Eugenius Bülow

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

danske generalen Rumohr i spetsen för omkr. 3,500
danskar, brandenburgare, kejserliga, münsterska,
hessare. Så godt som hela de allierades styrka blef
fången. Se N. Wimarson, "Sveriges krig i Tyskland
1675—1679" (III, s. 147—176, med karta, 1912).

Varkun. Se Kaukasiska språk, sp. 1323.

Varley [vā’li], engelska målare, bröder, John V.,
f. 1778, d. 1842, Cornelius V., f. 1781, d. 1873,
och William Fleetwood V., f. 1785, d. 1856, målade
hufvudsakligen landskap. De båda äldste bröderna
stiftade 1804 i förening med några andra målare
akvarellisternas samfund (Watercolours society, oftast
kallad Old society i London). Cornelius V. var äfven
fysiker och konstruerade optiska apparater. Hans son
Cromwell Fleetwood V., f. 1828, d. 1883, gjorde
flera uppfinningar och tog jämte R. Stephenson
och Fairbairn framstående del i den första lyckade
utläggningen af en transatlantisk kabel. Jfr Fysik,
sp. 154. G-g N.

Warm., vid växtnamn förkortning för danske botanisten
Joh. Eug. Warming.

Varmapparater. Se Eldstad, Kakelugn, Kamin, Spis och
Uppvärmning.

Varmbad. Se Bad, Badanstalt och Badstuga.

Varmblodiga djur, Hæmatotherma (af grek. haima,
blod, och thermos, varm), zool. Se Vertebrater.

Varmblodiga raser, zool. Se Hästen, sp. 183.

Warmbrunn [-bro’nn], badort i Schlesien, på norra
sluttningen af Riesengebirge, 6 km. s. v. om
Hirschberg. 4,300 inv. (1906). Orten är bekant
företrädesvis för sina tre alkalisk-saliniska
svafvelkällor (36—37° C.), som årligen ha besökts
af 3,000 à 4,000 badgäster. Grefvarna Schaffgotsch,
hvilka egt W. sedan 1401, ha där ett ståtligt slott
med tafvelgalleri. I ett gammalt cistercienskloster
finnes ett bibliotek på omkr. 40,000 bd.
A. N—d.

Warmfrischen, ty., metall. Se Halfvallonsmide.

Warmholtz. 1. Johan Konrad W., apotekare, f. 1673 vid
Halberstadt, d. 1 sept. 1745 i Stockholm, uppfostrades
i Schlesien, där han bl. a. äfven fick studera kemi
och farmaci. För sin utbildning företog W. vidsträckta
resor i Tyskland och Polen; öfver Danzig kom han
äfven till Stockholm, där han snart anställdes
som provisor på apoteket "Svanen". 1696 öfvergick
han till samma ställning vid apoteket "Markattan",
hvilket han genom gifte med den föregående innehafvaren
Allmachers dotter fick öfvertaga 1705. W. var mycket
kunnig i kemi och bragtes därigenom i intim beröring
med U. Hjärne och Dippel samt utförde tillsammans med
dem kemiska laborationer. W. efterlämnade märkliga
anteckningar i farmaci (berörda i P. J. Bergius,
Inträdestal i sv. Vet. akad. 1758, s. 261).


2. Karl Gustaf W., den föregåendes son, lärd, samlare
af historisk litteratur, f. 1 jan. 1713 i Stockholm,
d. 28 mars 1785 på Kristineholm, idkade studier vid
Uppsala och flera utländska universitet, tjänstgjorde
en tid som guvernementssekreterare i Ypern (Flandern)
och knöt förbindelser med framstående lärde i Holland,
Tyskland m. fl. länder. 1741 fick han af Fredrik I
titel af hessiskt hofråd. Till Sverige återkom han
1744 eller 1745. W. föredrog landthushållarens lif framför
ämbetsmannens och inköpte omkr. 1747 säteriet
Kristineholm nära Nyköping. Han upphöjdes 1756
i adligt stånd, men tog aldrig introduktion på
Riddarhuset. W., som före sin hemkomst hade till
franska öfversatt Nordbergs "Konung Carl den XII:s
historia" (1742), började tidigt och fortsatte till
sin död med ifver samla, ordna, läsa och granska
alla åtkomliga in- och utländska tryckta skrifter
och handskrifter, som berörde Sveriges politiska,
kyrko-, lärdoms-, rätts- och naturalhistoria,
geografi m. m. Efter mönstret af Pater J. Lelongs
"Bibliothèque historique de la France" (1719)
sammanskref han Bibliotheca historica sueo-gothica;
eller förtekning uppå så väl trykte, som handskrifne
böcker, tractater och skrifter, hvilka handla om
svenska historien, eller därutinnan kunna gifva ljus;
med critiska och historiska anmärkningar (15 dlr,
1782—1817), i hvilket arbete 9,744 nummer äro upptagna. De
2 första delarna trycktes i Stockholm på Gjörwells
förlag 1782—83; sedan ännu ett par delar utkommit med
understöd af Fredenheim, sålde Gjörwell 1796 förlaget
till Uppsala universitetsbibliotek, som utgaf de sista
banden, delvis med understöd af kronprinsen Karl Johan
(dlr 12—15). Ett register till hela arbetet utgafs
1889 af Aksel Andersson. W:s betydliga bibliotek
(6—7 tusen bd och omkr. 100 kartor) såldes 1780 för
1,000 rdr sp. till Uppfostringssällskapet, men
skingrades 1794. Utom detta, svenska, bibliotek
egde W. äfven ett annat, mest utländsk litteratur,
hvilket kvarstod på Kristineholm efter hans död.
Äfven detta skingrades vid olika tillfällen.
Se Snoilsky, "Minne af Hofrådet C. G. W." (i
Sv. akad:s handl. ifrån år 1886, XVII, 1903).
1. C. G. S. 2. (H. S.)

Varmhus. Se Växthus.

Varmia, latinska namnet på Ermeland (se d. o.).


Warming, Johannes Eugenius (Eugen) Bülow, dansk
botanist, f. 3 nov. 1841 på Manö (västra Jylland),
blef student i Ribe 1859, reste 1863 till Brasilien
och vistades där hos danske naturforskaren P. W. Lund
i Lagoa Santa i Minas Geraes, återvände hem 1866,
blef filos. doktor 1871, docent vid Polytekniska
läroanstalten i Köpenhamn 1874 och i växtanatomi vid
universitetet där 1875. 1882—85 (och en del af 1886)
var han professor i botanik vid Stockholms högskola
(äfven högskolans rektor) och utnämndes 1885 till
samma tjänst vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>