- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
801-802

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vassenius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nedannämnda k. br. bildats genom inköp af följande
fastigheter. Enligt k. br. 16 nov. och 29 dec. 1900
inköptes för 357,400 kr. hemmanen 1/4 mtl skatte
Vassgårda n:r 1, 1/8 mtl skatte Emtfalla n:r 1,
1/4 mtl frälse Emten n:r 1, delar af frälsehemmanen
Norra Höje n:r 1, Mellan-Höje n:r 1 och Södra Höje
n:r 1, samt Vassgårda köpetraktsskog och hemmanet
1 mtl skatte Kväggen n:r 1, samtliga i Varnums och
Bjurkärns socknar. Enligt k. br. 11 mars 1904 köptes
för 140,000 kr. 3/16 mtl Ökna, 507/960 mtl Södra
Höje, 211/480 mtl Mellan-Höje, 1 mtl Norra Sörby,
1 mtl Södra Sörby och 11/64 mtl Norra Höje, allt i
Varnums socken. Enligt k. br. 5 febr. 1909 köptes
därefter vissa områden från Kristinehamns stad och
enligt k. br. 20 aug. 1909 hemmanen 215/384 mtl Norra
Karaby litt. B och 71/320 mtl Södra Karaby litt. A för
en köpeskilling af 87,000 kr. Areal 5,661 har (1915).
S—r.

Vassi (Vasaller). Se Länsväsen, sp. 194.

Vassijaure naturvetenskapliga station. Sveriges
vidsträckta lappmarker började först under 1870—80-talen
att kartläggas, och i den mån deras
topografi blef någorlunda bekant, vaknade intresset
för deras vetenskapliga utforskning. Sedan midten af
1880-talet arbetade Lapplandsentusiasten Fr. Svenonius
på en plan att bygga en naturvetenskaplig station
vid Torne träsk till gagn för forskningar i dessa
trakter. Dock först 1902 upptogs frågan på allvar, på
förslag af Svenonius. Naturvetenskapliga föreningen
i Stockholm tillsatte en kommitté (professorerna
Hj. Théel, Kr. Aurivillius och G. Lagerheim,
konservator G. Kolthoff, fiskeriintendenten
R. Lundberg, lektorerna K. Lindman och Alb. Nilsson,
meteorologen N. Ekholm och förslagsställaren)
med uppdrag att vidtaga för ändamålet behöfliga
åtgärder. Vid den tiden hade Ofotenbanan nyligen
blifvit färdigbyggd, och i en 2 1/2 km. från
Riksgränsens station för järnvägsbygget uppförd
ingenjörsbyggnad, som med tillhjälp af insamlade medel
inköptes, fann man en passande lokal för den blifvande
naturvetenskapliga stationen. Denna (se vidstående
fig. 1 samt fig. 1 i art. Meteorologiska stationer)
låg strax n. om järnvägslinjen, 20 km. v. om Torne
träsk, 505 m. ö. h. och knappt 1 km. s. om den
lilla sjön Vassijaure (469 m.), som gett platsen
dess namn. Sedan en mecenat skänkt 5,000 kr. för
stationens iordningställande och Vet. akad. 1904
beslutit tillsvidare lämna ett årligt anslag af 500
kr., kunde verksamheten i blygsam skala börja. Våren
1905 uppdrogs åt doktor J. Westman att organisera
meteorologiska iakttagelser på stationen, där
under följande år en yngre vetenskapsidkare, med
ombyte sommartiden, var anställd som observatör för
erhållande af timobservationer öfver de viktigaste
meteorologiska elementen, hufvudsakligen
genom registreringsinstrument, som noga
öfvervakades. Stationen nedbrann 29 dec. 1910,
men arbetena återupptogos omedelbart. I dec. 1912
flyttades densamma till Abisko (386 m. ö. h.) vid
Torne träsk (342 m.). Därefter har namnet ändrats
till Abisko naturvetenskapliga station (fig. 2). På
sistnämnda plats fortgår verksamheten alltjämt.
illustration placeholder
Fig. 1. Vassijaure naturvetenskapliga station.

illustration placeholder
Fig. 2. Abisko naturvetenskapliga station.


Kommittén utgöres f. n. af professorerna
V. Carlheim-Gyllensköld, Kr. Aurivillius,
K. Lindman, N. Ekholm, E. Lönnberg, F. Åkerblom,
doktorerna Hj. Lundbohm, Kl. Sondén, Fr. Svenonius,
Thore C. E. Fries och Br. Rolf. Som föreståndare ha
fungerat Fr. Svenonius (1903—11), d:r M. Jansson (1911—15)
och Br. Rolf (1915—19). 1919 delades stationen
provisoriskt på två afdelningar, en geofysisk med
Rolf som ledare och en biologisk-geologisk med
Fries som ledare. Föreståndarskapet beklädes af
någon af ledarna, f. n. Fries. De meteorologiska
arbetena åtnjuta statsunderstöd. Bland dem, som
ekonomiskt bidragit till stationens uppehållande,
äro utom ofvan anförda att nämna Hj. Lundbohm, vice
häradshöfding K. Tillberg och Luossavaara-Kirunavaara
a.-b. Af de meteorologiska observationerna ha 3
årgångar utkommit, nämligen 1905—06 af Rolf, 1906—07
af O. A. Åkesson och E. Bergstrand samt 1909—10
af E. H. Norinder. Dessa publikationer ha varit af
grundläggande betydelse för kännedomen om nordligaste
Sveriges klimat. Senare årgångar föreligga tills
vidare endast i manuskript, men torde efter hand komma
att publiceras. Meteorologiska drakuppsändningar
egde rum 1906—07 och pilotballongobservationer
1913—15. Äfven åtskilliga andra geofysiska arbeten,
såsom observationer öfver luftelektricitet (1909—10),
sjötemperatur, snöafdunstning, solens och snöns
strålning, ha blifvit gjorda. Till de geofysiska
arbetena höra äfven långa serier af seismografiska
registreringar. Ehuru jordbäfningsforskning icke
kan sägas på något sätt stå i samband med eller
föranledas af Nord-Sveriges säregna naturförhållanden,
riktade kommittén redan tidigt sin uppmärksamhet
på anställandet af seismografiska observationer
på stationen. En mindre modell af Wiechters
astatiska pendel (se Seismograf) anskaffades och
iordningställdes 1906 af Åkerblom. Denna apparat har
sedermera förflyttats till den nya stationen vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free