- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
807-808

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vassenius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och 1911 till 83,966 pers., hvaraf 94,5 proc. romerska
katoliker. — 2. Hufvudstad i nämnda grefskap, på
södra (högra) stranden af Suir, 6,5 km. ofvanför
dess förening med Barrow, vid innersta ändan af den
djupa och välskyddade tidvattensvik, som bär namnet
Waterford harbour. 28,900 inv. (1911). Katolsk
biskop. W. är en af Irlands yppersta hamnar. Det
exporterar framför allt lifsmedel, lefvande
kreatur, kött och mejeriprodukter. Bryggerier och
kvarnar. Staden, hvars inhemska namn är Cuan-na-groith
("solens hamn"), antas vara mycket gammal, men blef af
större vikt först under danskarnas tid, till hvilkas
förnämsta fasta platssr den hörde, tills den intogs
af engelsmännen 1171.
A. N—d.

Waterhouseå’təha͡us], Alfred, engelsk arkitekt,
f. 19 juli 1830 i Liverpool, d. 22 aug. 1905,
studerade 1848—53 i Manchester för R. Lane och
fortsatte därefter studierna i Italien. 1859 vann
han pris för ritningar till justitiepalatset i
Manchester. Han byggde sedan det nya rådhuset där
(1866—75), kollegier där, i Oxford och Cambridge
samt i London New university club i gotik. Hans mest
omfattande verk är naturhistoriska museet i South
Kensington, London (1873—80 i romansk stil, den 205
m. långa fasaden h. o. h. täckt med beklädnad af
terrakotta). W. var en i hög grad verkningslysten
arkitekt, mera dristig och försökshågad än
konstnärligt gedigen.
G—g N.

Waterhouseå’təha͡us], John William, engelsk
målare, f. 1849 i Rom, kom fem år gammal till
England, fick undervisning af sin fader, som
var målare, och därefter på akademien i London,
visade sig till en början påverkad af Alma-Tadema,
därefter af Burne-Jones, debuterade med en viss
framgång 1874 med allegorien Sömnen och döden,
målade sedan med förkärlek romantiska legendmotiv
med dramatisk hållning och med sträfvan efter
intensivt själsuttryck, ofta i vackert afvägd
gobelängton. Bland hans målningar äro Den heliga
Eulalia, Trollkretsen, Rådfrågning af oraklet,
"The lady of Shalott", Mariamne
(1889), Ulysses och
sirenerna
(1891), Circe förgiftar hafvet (1892), La
belle dame sans merci
("ungmön, som binder riddaren
med sitt hår", 1893, på Stockholmsutställningen 1897),
Hylas och nymferna, Den heliga Cecilia. W. blef
led. af Royal academy 1895. Han är representerad i
National gallery, Tate gallery och Kensingtonmuseet.
G—g N.

Vateria L., bot., ett släkte af träd, hörande till
fam. Dipterocarpaceæ. Det sambladiga blomfodret är
helt litet, 5-klufvet, med spetsiga flikar. Kronbladen
äro 5, fria, äggrunda, utstående. Ståndarna äro många
och kortare än blomkronan. Fruktämnet är rundadt,
med enkelt, kort stift, märket litet. Frukten är en
enfröig nöt omgifven vid basen af det tillbakavikna
fodret. Af de hithörande 3 arterna, som äro stora,
ständigt gröna träd med läderartade blad och som
växa i Främre Indien, på Ceylon och Seychellerna,
är V. indica L. den mest bekanta. Ur stammen
afsöndras det till fernissor begagnade hartset
anime (se d. o.), och ur frukterna pressas fett,
vateriafett l. malabartalg, piney tallow (se äfven
Talg 2).
O. T. S. (G. L—m.)

Vateriafett, tekn. Se Vateria.

Wateringues [vaträ̃’g; af fla. water, vatten], i
Belgien och Nord-Frankrike namn på sådana
trakter, som i Nord-Tyskland och Nederländerna
benämnas polder (se d. o.).

Vaterland, stadsdel i Kristiania (se d. o.).

Waterlo [-lå], Anthonie, holländsk raderare
och målare, f. 1609 eller 1610 i Rijssel, d. efter
1676, bodde i Leeuwarden, i Amsterdam och äfven i
Utrecht, var landskapsmålare (Jan Weenix insatte
vanligen figurer i hans taflor) och var berömd för
sina raderingar. På detta område framställde han
skogen och dess lif, men äfven byar samt färdseln
på floder och sjöar; dock har han äfven efterlämnat
mytologiska och bibliska landskap.
C. R. N.*

Waterlooå’təlō’]. 1. (W.-with-Seaforth)
Stad och badort i engelska grefsk. Lancashire,
vid Merseys utlopp i Irländska sjön, omedelbart
n. om Liverpool. 26,400 inv. (1911). — 2. Stad
i nordamerikanska staten Iowa vid Mississippis
biflod Red Cedar. Medelpunkt för ett rikt
jordbruksdistrikt med konservindustri samt
tillverkning af järnvägsmateriel, automobiler,
landtbruksmaskiner m. m. 37,000 inv. (1917).
1 o. 2. A. N—d.

illustration placeholder

Waterloo [vatä’rlå; eng. utt. ωå’təlō’], by i
belgiska prov. Brabant, 18 km. s. ö. om Bruxelles,
vid vägen till Charleroi. 3,976 inv. (1900). Vid
W. och de s. därom belägna byarna Mont-Saint-Jean
och La Belle-Alliance utkämpades det
stora slag, som 18 juni 1815 gjorde slut på Napoleon
I:s herravälde och åt hvilket alla tre byarna växelvis
gett namn. Sedan Napoleon 16 juni besegrat preussarna
under Blücher vid Ligny och engelsmännen nödgats
lämna vägknuten vid Quatrebras, samlade engelske
befälhafvaren Wellington sin armé (utom 15,000 man,
som onödigtvis ställdes utanför högra flygeln) i
en god ställning på höjdpartiet vid Mont-S:t-Jean,
där stora vägen från Charleroi förenar sig med den
från Nivelle. Han hade säkerligen öfver 70,000 man och
omkr. 175 kanoner samt väntade enligt löfte understöd
af Blücher, hvilken med 60,000 man var i anryckning
mot fransmännens högra flank och rygg. Napoleon
hade detacherat Grouchy med 36,000 man just för att
förhindra en dylik rörelse, men detta uppdrag hade
denne ej förstått att utföra. Själf hade Napoleon
högst 70,000 man och var endast i artilleri (242
kanoner) sin motståndare öfverlägsen, men måste genast
vid angreppets början afdela Lobau med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:47:43 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free