- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
809-810

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Waterloo-with-Seaforth ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

10,000 man mot preussarna framför byn Plancenoit. Det
oaktadt angrep han häftigt platån vid Mont-S:t-Jean
för att spränga engelsmännens center och bemäktiga
sig deras reträttlinje mot Bruxelles. Med stora
förluster lyckades engelsmännen hålla sin ställning
under de våldsamma angreppen från franska infanteriet
och kavalleriet; härtill synas äfven taktiska fel,
begångna af Ney, ha bidragit. Mot slutet af dagen
företogs ett sista förtvifladt angrepp af en del af
franska gardet, men då äfven detta tillbakaslagits
och samtidigt nya preussiska trupper visade sig i
angriparnas högra flank, veko fransmännen i oordning,
under det att engelsmännens rester gingo till
motanfall. Fruktlöst sökte gardet täcka återtåget
("La garde meurt et ne se rend pas"), endast Lobaus
tappra försvar af Plancenoit räddade den slagna armén
från att kringrännas, och nederlaget fullständigades
genom att preussarna energiskt förföljde under
Gneisenaus personliga ledning. Upplösningen inom
franska armén synes dock ej ha varit så stor,
som man förr antagit, då bevisligen icke en enda
regementsfana och jämförelsevis få osårade fångar
föllo i förföljarnas händer, hvarjämte en ej obetydlig
del af artilleriet synes ha räddats. Se A. Pollio,
"Waterloo" och G. Kobb, "Om orsakerna till afgörandet
vid Waterloo" (i "Hist. tidskr.", 1902).
G.K.

Waterloo-with-Seaforthåtəlō’ ωith sī’fåth]. Se
Waterloo 1.

Waterlowåtəlå͡u], sir Sydney, engelsk
filantrop, f. 1 nov. 1822, d. 3 aug. 1906 på sitt
gods Trosley Towers i Kent, började sin bana som
boktryckarlärling och grundade 1844 jämte sin fader
och sina bröder den stora tryckerifirman "W. and
sons". W. tog liflig andel i Londons kommunala lif,
var lord mayor 1872—73 och upphöjdes 1873 till
baronet. Han var liberal underhusled. 1868—69 och
1874—85. Mest gjorde han sig känd som filantrop,
särskildt genom att i mycket stor skala uppföra
för sin tid mönstergilla arbetarbostäder i norra
London. Dessutom verkade W. för upprättande af
sjukhus och skänkte Londons grefskapsråd en park i
stadsdelen Highgate, hvilken efter honom fått namnet
Waterlow park.
V. S—g.

Waterlowåtəlå͡u], sir Ernest Albert, engelsk målare,
f. 1850 i London, d. 1919, 1897 president i Royal
society of painters in watercolours, blef 1902
kuight och 1903 medlem af Royal academy. Han var en
högt ansedd, distingerad landskapsmålare i olja och
akvarell. Han är representerad i National gallery.
G—g N.

Water-maskinå’tə-; af eng. water, vatten), en
af Arkwright konstruerad spinnmaskin, så kallad,
emedan den från början var inrättad att drifvas med
vattenkraft. Se Arkwright och Spinning, sp. 73l.

Vater-Paciniska lamellkroppar [fater-patjīn-],
anat. Se Paciniska småkroppar.

Waterproofå’təprōf], eng., vattentät,
d. v. s. ogenomtränglig för vatten och fuktighet;
benämning på ett starkt och mycket fast kypradt
ylletyg, som urspr. tillverkades i England. —
Väfnader, läder, trä m. m. gör man "vattentäta" genom
att antingen impregnera dem eller öfverdraga dem med
vissa ämnen. Väfnader göras vattentäta med paraffin,
vax, linoljefernissa o. d., men vanligast
med kautschuk. De med sistnämnda ämne behandlade
vattentäta tygerna till kläder, till vagnar,
sadelmakeriarbeten, koffertar, tält, hästtäcken
o. s. v. antingen indränkas med en lösning
af kautschuk (i kolsvafla, bensol, linolja,
terpentinolja, petroleum e. d.), eller ock
öfverdrages tyget på en eller bägge sidorna af en
tunn, med färgvals påtryckt kautschukhud, såsom fallet
är med regnrockar. Dylika vattentäta klädesplagg äro
tillika lufttäta och till följd däraf ohälsosamma. Man
framställer därför äfven vattentäta linne- och
ylleväfnader, som ej äro fullständigt lufttäta, i det
att man impregnerar dem med vissa lösningar, hvarvid
svafvelsyrad och ättiksyrad lerjord, såpa, soda,
alun, kopparvitriol, blysocker, lim, vattenglas,
husbloss o. d. nyttjas.
(G. A. w.)
illustration placeholder
Vattentät regnrock.


Vaterskot (af holl. water, vatten). Se Skot
och art. Tackling (89).

Vaterstag (af holl. water, vatten), sjöv., grofva
tåg eller kättingar, som underifrån stötta bogsprötet
(se d. o. och Tackling, 16).

Watertownå’təta͡un]. 1. Stad i nordamerikanska
staten New York, vid Black river, 12 km.
ofvanför dess utlopp i Ontariosjön. 30,400
inv. (1917). Floden bildar inom staden en rad fall,
hvilkas drifkraft används af de många kvarnar,
pappersbruk och maskinverkstäder, som omge
stränderna. W. fick stadsrättigheter 1869. —
2. Stad i nordamerikanska staten Wisconsin
vid Rock river. 8,600 inv. (1905). Tegelbruk,
maskintillverkning m. m. Säte för ett lutherskt
universitet (Northwestern university) och en romersk
katolsk högskola (Sacred heart college). — 3. Stad i
nordamerikanska staten Syd-Dakota, 165 km. n. n. v. om
Sioux falls, belägen i ett åkerbruksdistrikt
med stora framtidsmöjligheter. Tillverkning af
landtbruksredskap. Bryggerier. 8,300 inv. (1915). —
4. Förstad till Boston, Massachusetts, belägen
vid Charles’ river. 12,900 inv. (1910). Fornfynd,
som gjorts inom staden, ha tolkats som rester
efter en norsk boplats från 1000-talet.
1—4. A. N—d.

Waterval. Se Krügersdorp.

Watervilleå’təvil], stad i nordamerikanska
staten Maine, vid Ticonicfallen i floden Kennebec,
hvilka lämna drifkraft åt stadens industrier,
bomulls- och yllefabriker, maskinverkstäder
o. s. v. 12,900 inv. (1917). Baptisthögskola,
Colby college (förut kallad Colby university),
hvars fasad prydes af ett kolossalt döende
lejon, imitation efter Thorvaldsens i Luzern.
A. N—d.

Watervlietå’təvlīt], stad i nordamerikanska staten
New York, belägen vid Hudson river strax ofvanför
Albany och midt emot Troy. Kallades fordom West
Troy
, men bär sedan 1897 sitt nuv. namn. Erie-
och Champlain-kanalerna mynna ut strax ofvanför
staden. 15,600 inv. (1917). Tillverkning af åkdon
m. m.
A. N—d.

Watfordå’tfəd], stad i engelska grefsk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:38:12 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free