Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 873-874 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenledning (ty. wasserleitung; fr. eaux, distributions d'eau; eng. waterworks)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motståndskraftigare än gjutjärnsrören mot jordsättningar,
stötar m. m. Såväl gjutjärnsrör som särskildt
smidesjärnsrör skyddas såväl ut- som invändigt
för rostning genom påstrykning i varmt tillstånd
af asfaltsolution. Trärören, som på sista åren
i Nord-Amerika börjat komma i bruk, utföras
af hyflade stafvar omlindade med järntråd eller
bandade med plattjärn. Järnrören förbindas i regel
genom muffskarfvar. Till tätning af rörskarfvarna
nyttjas bly, som gjutes i skarfven, sedan rören
hopsatts, hvarefter det stelnade blyet diktas. För
att hindra det flytande blyet att rinna in i
ledningen indrifver man först tåggarn i skarfven.
Fig. 5 visar föreningen af två rör: a muffen,
b tåggarnet, c blyet och d gjutform af lera eller
gjutslinga af asbest. För speciella ändamål användas
flänsskarfvar. Anordningarna af rörnätet äro beroende,
utom på förbrukningen, på höjdförhållandena,
reservoarens läge, erforderlig tryckhöjd
m. m. Rörnätet utföres dels som förgreningsnät, dels
som cirkulationsnät. I det förra fallet framdras till
förbrukningsområdets tyngdpunkt hufvudledningar, från
hvilka mindre grenledningar sedermera utlöpa. I det
senare fallet läggas hufvudledningar som koncentriska
ringar och förbindas med biledningar. Rörnätet delas
i distrikt, som medelst i ledningarna insatta ventiler
hvar för sig kunna afstängas och länsas. Till förening
af rören i gatan med inomhusledningarna användas
dels blyrör, merendels förtenta invändigt, dels
zinkgalvaniserade smidda rör eller gjutjärnsrör. Dessa
servisledningar förenas med hufvudröret förmedelst
en särskild stoppkran, som ingängas i detsamma,
så att hvarje egendom kan afstängas för sig. Till
inomhusledningar användas ännu på flera ställen
i utlandet blyrör, men man öfvergår alltmer till
zinkgalvaniserade järnrör. För eldsläckning insättas
i rörnätet brandposter på ett afstånd af vanligen
80 à 100 m. Trycket i rörnätet bör, äfven vid
eldsvådetillfällen, uppgå till minst 30 m. öfver
gatans nivå.

Fig. 6. Äldre vattenreservoar i Stockholm.

6) Vattenreservoarer äro dels lågreservoarer
med uppgift att utjämna variationen i från filtren
afrinnande och pumpad vattenmängd, dels
högreservoarer, som ha till ändamål att
utjämna skillnaden mellan pumpad vattenmängd och
vattenförbrukning, att tjäna som reserv vid större
rörbrott och för eldsläckning samt att hålla konstant
tryck inom förbrukningsorten. Lågreservoarerna
äro i regel belägna h. o. h. under markens yta
och utföras af murverk eller armerad betong,
som invändigt stålslipas. Högreservoarerna äro,
beroende på reservoarplatsens höjdläge i förhållande
till förbrukningsorten, helt eller delvis nedsänkta
i marken, placerade direkt på marken, upplyfta på
pelare eller, vid mycket flack terräng, förlagda i
torn. De äldre reservoarerna äro utförda af murverk;
när de ej äro nedsänkta i marken, utan fristående,
användas dubbla murar och mellan dessa 0,5—1 m. tjock
puddelvägg (ältad lera) som tätningsmedel. På
senare tid utföras de af stampbetong eller
armerad betong, å insidan försedd med stålslipad
cementputs. Vattentornen byggdes förr af murverk
med cisterner af gjutjärn eller smidesjärn; numera
utföres vanligen tornet af murverk i kombination med
ett skelett af armerad betong, uteslutande af betong
eller murverk, eller ock används ett gallerverk af
smidesjärn. Cisternerna äro vanligen af smidesjärn
eller armerad betong. Fig. 6 visar en reservoar i
Stockholm enligt äldre utförande, fig. 7 en reservoar
enligt nyare och fig. 8 vattentornet i Malmö med
cistern af plåt. Högreservoarer kunna i viss mån
ersättas af ståndrör, men då måste pumpningen nära
följa förbrukningen, hvilket medför behof af större
antal pumpar. Tornreservoarer kunna ersättas med
större luftklockor, kombinerade med

Fig. 7. Nyare vattenreservoar i Stockholm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>