- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
883-884

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenmotorer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bildas i nätets celler, i början röra sig, men
snart, utan att lämna modercellen, ordna sig till
ett nät, som efter upplösning af modercellens
vägg utväxer. ÄJven könlig förökning förekommer.
G. L—m.

Vattennöt, bot. Se Trapa.

Vatten och bröd, jur. Redan i Visby stadslag
heter det på flera ställen om den, som ej förmår
erlägga ådömda böter: "böte med vatten och bröd"
eller "böte med kroppen, nämligen med vatten och
med bröd". Äfven i gårdsrätterna förekommer denna
straffart. Att "ligga i tornet eller kistan och äta
vatten och bröd" är ett straff, som träffas redan i
de äldsta af dessa. För den allmänna lagstiftningen
förblef vatten- och brödstraffet länge så godt
som alldeles främmande. Blott på ett enda ställe
stadgar landslagen som förvandlingsstraff att "ligga
i konungens häkte och äta vatten och bröd". Från
senare hälften af 1600-talet möter emellertid
fängelse vid vatten och bröd mycket ofta i lagar
och författningar än som förvandlingsstraff, än som
omedelbart ålagdt straff. I 1734 års lag gjordes
ett ganska rikligt bruk däraf. Längsta tiden enligt
denna lag var 28 dagar, den kortaste 4. Genom 1864
års strafflag afskaffades vatten- och brödstraffet
som omedelbart ådömd bestraffning och bibehölls
endast som förvandlingsstraff. Längsta tiden blef
då 20, den kortaste 3 dagar. Genom lagen af 16 maj
1884 blef slutligen hela denna straffart aflyst i
Sverige, och böter förvandlas numera till enkelt
fängelse. — Såsom vatten- och brödstraffet i
Sverige verkställdes: utan afbrott och utan rätt för
fången att erhålla salt utöfver den ringa kvantitet,
som ingick i brödrationen, var detta straff till sin
hufvudsakliga karaktär ett kroppsstraff. Som sådant
träffades detsamma i viss mån af samma anmärkningar,
som riktats emot de gamla hos oss omkr. midten
af 1800-talet afskaffade kroppsstraffen (se
d. o.). Dessutom var det en uppenbar inkonsekvens
att, ehuru böter utgjorde den lindrigaste af
strafflagens straffarter och jämförelsevis större
förbrytelser bestraffades med enkelt fängelse,
böter likväl vid bristande tillgång skulle öfvergå
till fängelse med tillägg af svältstraff. — I Norge
och Danmark förekommer fängelse å vatten och bröd
som omedelbart ådömdt straff; jfr Frihetsstraff.
J. H—r.*

Vattenområde. Se Flod, sp. 593.

Vattenorgel, mus. Se Orgel, sp. 867.

Vattenormbunkar, bot., namn på Hydropteridineæ.

Vattenormen, astron. Se Hydra 2 och Hydrus.

Vattenormsläktet, zool. Se Hafsormarna.

Vattenpass (Vattpass), Libell, Nivå, fys., kallas instrument, medelst hvilka vågräta,
d. v. s. med den lugna vattenytan parallella,
riktningar kunna bestämmas. Trävattenpasset
l. lodmallen ("lodsnöret") är en skifva af ek eller
något annat hårdt träslag i form af en likbent
triangel, från hvars spets en rits går vinkelrätt mot
basen. Ett blylod är medelst ett snöre fäst upptill i
ritsen, och snöret är så långt att, då vattenpasset
ställes med basen på en horisontal yta, blylodet
spelar in i en i basens midt gjord utskärning (se
fig. 1). Är det en längre linje, som skall nivelleras
(se d. o.), måste man använda en "rätskifva" med
parallella, släthyflade kanter. På en
af dessa kanter ställes lodmallen, och den motstående
kanten hvilar på den yta, som skall nivelleras. Detta
instrument begagnas allmänt af stenhuggare och murare
m. fl. handtverkare. — Vattenvågen (kanalvågen) är ett
vattenpass, hvars konstruktion grundar sig därpå,
att i kommunicerande kärl vätskans yta står lika högt
i alla kärlen. I sin enklaste form består det af ett
omkr. 0,75 m. långt och omkr. 3 cm. vidt metallrör,
som på ändarna är omböjdt och på hvars midt en konisk
hylsa är fastlödd. Vid de omböjda ändarna äro glasrör
vattentätt fästa. Då instrumentet skall användas,
fästes det medelst hylsan vid ett stativ och fylles
med så mycket vätska (t. ex. vatten, kvicksilfver),
att vätskeytorna ligga inom glascylindrarna. Genom
syftning öfver dessa ytor kunna punkter bestämmas,
som ligga i samma vågplan som
vätskeytorna (se fig. 2). Instrumentet har ej stor
användning i Sverige. — Vattenpasset med blåsa grundar
sig därpå, att i ett med en vätska i det närmaste fylldt,
slutet kärl blåsan, som fyller det återstående
rummet, alltid intar högsta punkten i kärlet, huru
detta än vrides eller vändes.
Det består af ett kärl, som fylles med sprit
eller eter (ej vatten) vid hög temperatur. Under
afsvalningen sammandrar vätskan sig i det väl
tillslutna
illustration placeholder
Fig. 1. Trävattenpass l. lodmall.

illustration placeholder
Fig. 2. Vattenvåg l. kanalvåg.

illustration placeholder
Fig. 3. Dosvattenpass l. doslibell.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free