Print (PDF) - On this page / på denna sida - Wauters ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bern, som till följd af motioner af W. erhållit anslag af svenska riksdagen. W. var 1891-1911 medlem af Andra kammaren, vald som frisinnad representant för Stockholms stad, och är sedan 1912 led. af Första kammaren, vald af socialdemokratiska partiet, till hvilket han 1911 slöt sig efter att vid riksdagarna 1908-10 ha gått som "vilde". 1912-14 var han medlem af konstitutionsutskottet och 1920 af hemliga utskottet samt tillhör sedan 1919 talmanskonferensen. I riksdagen har han framburit en mängd motioner, de flesta berörande fredssaken samt djurskydds- och folkhygieniska frågor. På motion af W. ha straffbestämmelserna för djurplågeri blifvit skärpta. Hans motioner om offentliga, yrkesutbildade revisorer, utredning om arbetslösheten i Sverige och arbetslöshetsförsäkring, moderskapsförsäkring, undervisning i hälsovårdslära, humanare djurtransporter, afskaffande af edgång, m.fl. ha föranledt riksdagsskrifvelser. Bland andra W:s motioner må nämnas sådana om dödsstraffets suspenderande, upphäfvande af konungens rätt att börja krig utan riksdagens samtycke, vaccinationstvångets afskaffande. W. har tagit liflig del i djurskyddsarbetet och tillhört Svenska djurskyddsföreningens centralförbundsstyrelse. Under en lång följd af år har han äfven egnat sig åt försäkringsverksamhet och bildade i början af 1890-talet dels en olycksfallförsäkringsförening (Röda korset), dels ett garantiförsäkrings-a,-b. (Tre kronor) och var dessa numera upphörda företags direktör, hvarjämte han en tid var chef för den på hans initiativ inrättade af d. "Mimer" i Allmänna lifförsäkringsbolaget, hvilken tillkommit för att bereda absolutister lifförsäkring mot lägre premier. W. har författat bl.a. Om förebyggande af eldfara och om eldsläckning (i "Verdandis" småskriftserie, 1890), Den svenska riksdagens interparlamentariska grupp 1892-1917 (minnesskrift) och en mängd tidnings- och tidskriftsartiklar, utgaf 1880-83 "Tidning för ungdom" och redigerade 1894-97 fredstidningen "Ned med vapnen". 2. Rikard August Wawrinsky, den föregåendes broder, läkare, ämbetsman, riksdagsman, f. 15 jan. 1852 i S:t Lars socken, blef student i Uppsala 1870, med. kandidat 1874, licentiat 1877 och doktor 1883. Efter att 1877--83 ha idkat enskild praktik i Norrköping var han 1883--92 sundhetsinspektör i Stockholm och därjämte 1883-93 öfverläkare vid epidemisjukhuset och samtidigt docent (1889-91) och t. f. professor (1890--91) i allmän hälsovårdslära vid Karolinska institutet. 1891--1909 var han medicinalråd i Medicinalstyrelsen. Vid sidan af denna omfattande verksamhet har W. haft en mängd offentliga uppdrag. Han har varit ordf. i styrelserna för Farmaceutiska institutet (1902--13), Långbro sjukhus (sedan 1910) och Vanföreanstalten i Stockholm (1917--19), är ordf. i Hälsovårdsföreningen i Stockholm (sedan 1916) och har suttit i kommittéerna för ordnande af fosterbarnsvården (1894--97; ordf.), för utarbetande af ny farmakopé (1894--1900) och af förslag till en statsmedicinsk anstalt (1897--99; ordf.), i permanenta farmakopékommittén (1902--09; ordf.), i kommittén för ny hälsovårds- och epidemistadga (1913-15) och i läkemedelskommissionen (1916--19; ordf.). Som Sveriges ombud har han deltagit i ett stort antal internationella kongresser och hälsovårdskonferenser och är sedan 1909 led. af kommittén för Internationella hälsovårdsbyrån i Paris. W. var stadsfullmäktig 1892--94 och 1896--98 och satt, vald af de frisinnade inom Södertörns domsaga, Stockholms län, i Andra kammaren 1903--08 och 1914 (B-riksdagen). Han var därunder verksam för att åstadkomma reformer i apoteks- och hälsovårdsväsendet, bl. a. som flerårig ordf. i tillfälligt utskott, och genomdref 1908 motion om fosterbarns-lagens revision och omarbetning. Han har utöfvat stor författarverksamhet. Som de viktigaste bland de särskildt utgifna skrifterna må nämnas Om fosterbarnsväsendet och dess ordnande i Stockholm (1891; om dess betydelse se Fosterbarnsvård, sp. 974), Om barnavården och särskildt fosterbarnsvården i äldre och nyare tid (1896), Om förebyggande af epidemier genom anordning af isoleringslokaler (1901), Sveriges lasarettsväsende förr och nu (1906) och Handledning för läkare och jurister i Sveriges civila medicinalförvaltning (1910). Af hans många uppsatser i in- och utländska facktidskrifter (särskildt "Hygiæa") m. m. afhandla de viktigaste skyddskoppympning, mjölkkontroll och tuberkulos. I Nordisk familjebok har han skrifvit ett stort antal artiklar. 1888--92 redigerade han "Hälsovårdsföreningens i Stockholm förhandlingar". 1. W. S-dt. Vavyla, biskop. Se Montenegro, sp. 997. Vax (lat. cera), kem., det ämne, af hvilket bina (se Bi) förfärdiga sina honungsceller, utgöres af en blandning af ett i alkohol lösligt ämne, cerotinsyra, C25H51CO2H, och ett i alkohol olösligt, myricin, C30 H61 . C16H3102 (myricylalkoholens palmitinsyre-ester). Vax är en fast massa med kornigt brott och behaglig lukt. Färgen är gul, men kan genom blekning i solljus eller med kaliumpermanganat och svafvelsyra bortskaffas. Det sålunda blekta vaxet är hvitt och något hårdare än oblekt vax. Det kallas stundom jungfruvax, men detta namn betecknade urspr. det smutshvita eller gulhvita vax, som frambringas af unga bin. Vax smälter vid 61-64°, och dess eg. v. är 0,955--0,965. - Till vaxarter i vidsträckt mening räknas åtskilliga ur växt-, djur- eller äfven mineralriket härstammande substanser, som ha fastare konsistens och högre smältpunkt än talg. De äro vid vanlig temperatur fasta, i köld spröda, i lindrig värme knådbara och smälta i regel under 100°. De äro olösliga i vatten och svår- eller olösliga i alkohol, lättare i eter. I kemiskt hänseende äro de vanligen blandningar af högmolekylära alkoholer t.ex. cetyl, ceryl-, myricylalkohol, med estrar af högre fettsyror eller äfven med fria fettsyror. Till de viktigaste vaxarterna höra karnaubavaxet af kar-naubapalmen (se Copernicia), som är hårdare och mera svårsmält än bivax, palmvax (se Ceroxylon), myrtenvax (hufvudsakligen bestående af palmitin och således eg. en fettart; se Myrica), japanskt vax (eg. en fettart) af Rhus succedanea och R. vernicifera (se Rhus, sp. 133) samt kinesiskt vax, som uppstår genom insektstyng på grenarna af en askart, Fraxinus chinensis. Vax används till smärre plastiska arbeten (se Vaxplastik), för tillverkning af ljus, skokräm, farmaceutiska (se Cerat) och kosmetiska preparat, boning af golf o.s.v. Det förfalskas stundom med talg eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
