Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wavrinsky, 1. Edvard Otto - Wawrinsky, 2. Rikard August - Wavyla - Vax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bern, som till följd af motioner af W. erhållit anslag
af svenska riksdagen. W. var 1891—1911 medlem af
Andra kammaren, vald som frisinnad representant för
Stockholms stad, och är sedan 1912 led. af Första
kammaren, vald af socialdemokratiska partiet,
till hvilket han 1911 slöt sig efter att vid
riksdagarna 1908—10 ha gått som "vilde". 1912—14
var han medlem af konstitutionsutskottet och
1920 af hemliga utskottet samt tillhör sedan
1919 talmanskonferensen. I riksdagen har han
framburit en mängd motioner, de flesta berörande
fredssaken samt djurskydds- och folkhygieniska
frågor. På motion af W. ha straffbestämmelserna
för djurplågeri blifvit skärpta. Hans motioner om
offentliga, yrkesutbildade revisorer, utredning om
arbetslösheten i Sverige och arbetslöshetsförsäkring,
moderskapsförsäkring, undervisning i hälsovårdslära,
humanare djurtransporter, afskaffande af edgång,
m.fl. ha föranledt riksdagsskrifvelser. Bland andra
W:s motioner må nämnas sådana om dödsstraffets
suspenderande, upphäfvande af konungens rätt
att börja krig utan riksdagens samtycke,
vaccinationstvångets afskaffande. W. har tagit
liflig del i djurskyddsarbetet och tillhört Svenska
djurskyddsföreningens centralförbundsstyrelse. Under
en lång följd af år har han äfven egnat sig åt
försäkringsverksamhet och bildade i början af
1890-talet dels en olycksfallförsäkringsförening
(Röda korset), dels ett garantiförsäkrings-a,-b. (Tre
kronor) och var dessa numera upphörda företags
direktör, hvarjämte han en tid var chef för den på
hans initiativ inrättade afd. "Mimer" i Allmänna
lifförsäkringsbolaget, hvilken tillkommit för
att bereda absolutister lifförsäkring mot lägre
premier. W. har författat bl.a. Om förebyggande
af eldfara och om eldsläckning (i "Verdandis"
småskriftserie, 1890), Den svenska riksdagens
interparlamentariska grupp 1892—1917 (minnesskrift)
och en mängd tidnings- och tidskriftsartiklar, utgaf
1880—83 "Tidning för ungdom" och redigerade 1894—97
fredstidningen "Ned med vapnen".
2. Rikard August Wawrinsky, den föregåendes broder,
läkare, ämbetsman, riksdagsman, f. 15 jan. 1852
i S:t Lars socken, blef student i Uppsala 1870,
med. kandidat 1874, licentiat 1877 och doktor
1883. Efter att 1877—83 ha idkat enskild praktik
i Norrköping var han 1883—92 sundhetsinspektör
i Stockholm och därjämte 1883—93 öfverläkare vid
epidemisjukhuset och samtidigt docent (1889—91) och
t. f. professor (1890—91) i allmän hälsovårdslära
vid Karolinska institutet. 1891—1909 var han
medicinalråd i Medicinalstyrelsen. Vid sidan af
denna omfattande verksamhet har W. haft en mängd
offentliga uppdrag. Han har varit ordf. i styrelserna
för Farmaceutiska institutet (1902—13), Långbro
sjukhus (sedan 1910) och Vanföreanstalten i Stockholm
(1917—19), är ordf. i Hälsovårdsföreningen i Stockholm
(sedan 1916) och har suttit i kommittéerna för
ordnande af fosterbarnsvården (1894—97; ordf.),
för utarbetande af ny farmakopé (1894—1900)
och af förslag till en statsmedicinsk anstalt
(1897—99; ordf.), i permanenta farmakopékommittén
(1902—09; ordf.), i kommittén för ny hälsovårds- och
epidemistadga (1913—15) och i läkemedelskommissionen
(1916—19; ordf.). Som Sveriges ombud har han deltagit
i ett stort antal internationella kongresser och hälsovårdskonferenser
och är sedan 1909 led. af kommittén för
Internationella hälsovårdsbyrån i Paris. W. var
stadsfullmäktig 1892—94 och 1896—98 och satt,
vald af de frisinnade inom Södertörns domsaga,
Stockholms län, i Andra kammaren 1903—08 och 1914
(B-riksdagen). Han var därunder verksam för att
åstadkomma reformer i apoteks- och
hälsovårdsväsendet, bl. a. som flerårig ordf. i
tillfälligt utskott, och genomdref 1908 motion
om fosterbarnslagens revision och omarbetning.
Han har utöfvat stor författarverksamhet.
Som de viktigaste bland de särskildt utgifna
skrifterna må nämnas Om fosterbarnsväsendet
och dess ordnande i Stockholm (1891; om dess
betydelse se Fosterbarnsvård, sp. 974), Om
barnavården och särskildt fosterbarnsvården i äldre
och nyare tid (1896), Om förebyggande af epidemier
genom anordning af isoleringslokaler (1901),
Sveriges lasarettsväsende förr och nu (1906) och
Handledning för läkare och jurister i Sveriges civila
medicinalförvaltning (1910). Af hans många uppsatser i
in- och utländska facktidskrifter (särskildt "Hygiæa")
m. m. afhandla de viktigaste skyddskoppympning,
mjölkkontroll och tuberkulos. I Nordisk familjebok har han skrifvit
ett stort antal artiklar. 1888—92 redigerade han
"Hälsovårdsföreningens i Stockholm förhandlingar".
1. W. S—dt.
Vavyla, biskop. Se Montenegro, sp. 997.
Vax (lat. cera), kem., det ämne, af
hvilket bina (se Bi) förfärdiga sina honungsceller,
utgöres af en blandning af ett i alkohol lösligt ämne,
cerotinsyra, C25 H51 CO2 H, och ett i alkohol olösligt, myricin, C30 H61 . C16 H31 O2 (myricylalkoholens palmitinsyre-ester). Vax är en fast massa med
kornigt brott och behaglig lukt. Färgen är gul, men kan genom
blekning i solljus eller med kaliumpermanganat
och svafvelsyra bortskaffas. Det sålunda blekta
vaxet är hvitt och något hårdare än oblekt vax.
Det kallas stundom jungfruvax, men detta namn
betecknade urspr. det smutshvita eller gulhvita vax,
som frambringas af unga bin. Vax smälter vid 61—64°,
och dess eg. v. är 0,955—0,965. — Till vaxarter i
vidsträckt mening räknas åtskilliga ur växt-, djur-
eller äfven mineralriket härstammande substanser, som
ha fastare konsistens och högre smältpunkt än talg.
De äro vid vanlig temperatur fasta, i köld spröda, i
lindrig värme knådbara och smälta i regel under 100°.
De äro olösliga i vatten och svår- eller olösliga i
alkohol, lättare i eter. I kemiskt hänseende äro
de vanligen blandningar af högmolekylära alkoholer
t.ex. cetyl, ceryl-, myricylalkohol, med estrar
af högre fettsyror eller äfven med fria fettsyror.
Till de viktigaste vaxarterna höra karnaubavaxet af
karnaubapalmen (se Copernicia), som är
hårdare och mera svårsmält än bivax, palmvax (se
Ceroxylon), myrtenvax (hufvudsakligen
bestående af palmitin och således eg. en fettart;
se Myrica), japanskt vax (eg. en fettart) af
Rhus succedanea och R. vernicifera (se Rhus, sp. 133)
samt kinesiskt vax, som uppstår genom insektstyng
på grenarna af en askart, Fraxinus chinensis.
Vax används till smärre plastiska arbeten (se Vaxplastik), för
tillverkning af ljus, skokräm, farmaceutiska
(se Cerat) och kosmetiska preparat,
boning af golf o.s.v. Det förfalskas stundom med talg eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
