Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Weardale - Web. - Webb, 1. Beatrice - Webb, 2. Sidney - Webb city - Webbe, Samuel - Webbs, sir Aston
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Weardale [ωi͡ə’de͡il], baron. Se Stanhope 7.
Web., vid växtnamn förkortning för tyske läkaren och botanisten
Friedrich Weber.
Webb [ωe’b]. 1. Beatrice W., engelsk skriftställarinna
och socialpolitiker, född Potter, f. 1858,
dotter till en bekant järnvägsbyggare och i ungdomen
vän och lärjunge till H. Spencer, utgaí 1891 en
liten mycket uppmärksammad skrift, The cooperative
movement in Great Britain, medverkade i Ch. Booths
omfattande undersökningar och publikationer rörande
arbetsklassens lefnadsförhållanden, Life and labour
of the people (1891—1903), och utarbetade därunder den
första teorien för fackföreningsrörelsen. 1892 trädde
hon i äktenskap med Sidney W. (se W. 2). Makarna
ha sedan tillsammans utvecklat en omfattande
verksamhet. Själf har fru W. publicerat skrifter
om bl. a. fackföreningslagstiftning, lagstadgade
minimilöner och kvinnornas kraf på "lika lön för
lika arbete", The case for the factory acts (1901),
The case for the national minimum (1913), Men’s and
women’s wages, should they be equal? (1919). Fru
W. ingick i "Fabian society" (se Socialism, sp. 173),
men började först ett årtionde senare ta verksam del i
dess arbete, som genom de båda makarna W. inriktades
på positiva insatser i kommunala förvaltnings- och
politiska lagfrågor och hvars program genom W. ökades
med en punkt om likställighet mellan könen. Led. i
1905 års fattigvårdslagstiftningskommitté, författade
hon minoritetens utlåtande 1907, som fick den
vidsträcktaste publicitet och kom att behärska den
offentliga debatten i fattigvårdsfrågor. Äfven i
flera andra statliga och kommunala kommittéarbeten
har hon deltagit och är led. i den stora kommittén
för återställelsearbetet efter Världskriget
("Reconstruction committee, 1917"). — 2. Sidney W.,
den föregåendes man, engelsk socialist, skriftställare
och politiker, f. 13 juli 1859 i London, tjänsteman vid Londons
kommunalförvaltning sedan 1875, öfvergick i
statstjänst 1878 och var anställd vid departementet
för kolonierna 1881—91; sistnämnda år afgick han för
att helt egna sig åt offentliga förtroendeuppdrag
och åt sin skriftställarverksamhet. Han invaldes
1892 och flera gånger i grefskapsrådet för London,
blef ordf. i styrelsen för stadens tekniska
undervisningsanstalter samt led. i ett flertal
kommunala och statliga kommittéer, bl. a. för
lagstiftning ang. fackföreningar, i hvilket ämne han
förblifvit ett slags halfofficiell rådgifvare åt
de följande regeringarna och anses ha öfvat stort
inflytande; 1885 ingick han i "Fabian society"
(sa Socialism, sp. 173), till hvars ledande män han
snart kom att räknas. Sällskapets verksamhet har
icke minst genom honom inriktats på den säregna
taktiken att stödja alla konservativa, liberala
och socialdemokratiska programpunktsr, genom
hvilkas realisering samhällets successiva omdaning
i socialistisk anda syntes kunna
främjas på laglig och parlamentarisk väg. Ett
ingående studium af samhället, sådant det är, och
af arbetarrörelsens metoder och mål såväl som af de
socialistiska idéerna, under ständig vetenskaplig
kritik, samt ett lidelsefritt upplysningsarbete bland
arbetarbefolkningen borde frammana och mogna reformer,
hvilkas realisering påtvingades de olika politiska
partierna genom den historiska utvecklingen, idéernas
egen bärkraft och partiledarnas konkurrerande ifver
att erbjuda lockelser åt valmännen och att uträtta
något i reformväg. Äfven för engelska arbetarrörelsens
växande representation i kommunalstyrelser
och parlament samt den kommunala och statliga
verksamhetens utvidgning har sällskapets verksamhet
spelat en betydande roll, liksom dess idéer påverkat
den moderata socialdemokratien i andra länder. W. har
med hjälp af sin idérika maka därvid inlagt de största
förtjänster både genom personligt deltagande i
arbetet och genom flitig författarverksamhet. W. är
främste initiativtagaren till och grundläggaren af
den nationalekonomiska högskolan i London (London
school of economics and political science) och titulär
professor i förvaltningsrätt vid densamma. Fabiska
sällskapets småskrifter bära å ett stort antal
nummer W:s författarnamn, fr. o. m. n:r 5 "Facts
for socialists" (1887; "Socialismens historiska
grundval"). Till hans bekantaste arbeten höra
Socialism in England (1890), The eight hours day
(1891; i förening med H. Cox), The London programme
(1892), Labour in the longest reign (1897), London
education (1904), Grants in aid (1911), Towards
social democracy? (1916) och The works manager to-day
(1917). Bland hans många tidskriftsartiklar märkes
en uppsats om bankväsendets förstatligande (1918). —
I förening ha makarna W. skapat sina mest betydande
arbeten: The history of trade unionism (1894;
nya uppl. 1902 och 1920; "Fackföreningsrörelsens
historia i England"), Industrial democracy
(1897), ett erkändt standardarbete om engelska
fackföreningsrörelsens teorier och metoder, hvilket
följts af mindre, polemiska skrifter mot moderna,
syndikalistiska tendenser inom arbetarrörelsen,
Problems of modern industry (1898), History of liquor
licensing (1903), English local government (1906—13),
English poor law policy (1910) och The prevention of
destitution (1916), som innehåller sammanfattningen
af makarna W:s program för armodets bekämpande.
1—2. E. F. K. S—n.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
