- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
939-940

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Webbs, sir Aston - Weber, August Dagobert - Weber, Veit - Weber, Bernhard Anselm - Weber, Karl Julius - Weber, Friedrich Dionys - Weber, Franz Gottfried - Weber, Friedrich - Weber, 1. Karl Maria Friedrich Ernst von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

byggnader. W. adlades 1904 och blef 1919 ordf. i Royal academy.
G—g N.

Weber, August Dagobert, militär, redaktör,
f. 3 okt. 1834 i Stockholm, d. där 7 maj 1917, blef 1855
underlöjtnant vid Västgöta-Dals regemente, men
tog 1860 transport till Svea artilleriregemente,
befordrades 1872 till kapten och 1881 till major
i armén samt tog 1884 afsked. W. var 1878—84
lärare vid Krigshögskolan. Han redigerade 1872—83
"Artilleritidskrift" och 1883—86 "Ny illustrerad
tidning". Sedan 1880 var han led. af Krigsvet. akad.

Weber, Veit, pseudonym. Se Wächter, G. Ph. L. L.

Weber, Bernhard Anselm, tysk musiker, f. 1766 i
Mannheim, d. 1824 i Berlin, blef elev af Vogler,
som han 1790 åtföljde till Stockholm. 1792 blef
W. andre kapellmästare vid nationalteatern i
Berlin. Han verkade mycket för uppförande af
Glucks operor samt skref själf många sådana i
Glucks stil, äfvensom monodramer, kantater, sånger
m. m. samt musik till Schillers "Wilh. Tell", "Die
jungfrau von Orleans" och "Die braut von Messina".
A. L.*

Weber, Karl Julius, tysk författare,
f. 1767 i Württemberg, d. 1832, utmärker sig för en
negativ, cynisk, religionsfientlig satirisk ådra
samt mångsidiga kunskaper i ett antal arbeten,
bland hvilka de mest kända äro Deutschland, oder
briefe eines in Deutschland reisenden deutschen

(3 bd, 1826—28; nya uppl. hos Hendel och Reclam)
och Demokritos, oder hinterlassene papiere eines
lachenden philosophen
(1832 och följ.; 8:e uppl. i
12 bd, 1854). W:s Sämtliche werke (med biografi)
föreligga i upplagor af 1834—35, 1884 och 1892—93.
R—n B.

Weber, Friedrich Dionys, bömisk tonsättare, f. 1771,
d. 1842, förvärfvade sig universitetsbildning samt
gjorde sig bemärkt som kompositör af omtyckt dansmusik
för piano, militärmarscher och smärre operor. Han
blef 1811 direktör för det nybildade konservatoriet
i Prag. W. var nästan fanatisk anhängare af
Mozarts musikaliska riktning och liksom Tomaschek
motståndare till nyheterna i Beethovens konst. Han
skref bl. a. Theoretisch-praktisches lehrbuch der
harmonie und des generalbasses
(4 bd, 1830—33).
E. F—t.

Weber, Franz Gottfried, tysk musikteoretiker, f. 1779
i Freinsheim nära Mannheim, d. 1839 i Kreuznach, var
till yrket jurist och hade anställning i Mannheim,
Mainz och Darmstadt, tills han 1832 utnämndes
till generalstatsprokurator vid högsta domstolen
i Darmstadt. Därjämte hade han tidigt utbildat sig
till flöjtspelare, violoncellist och organist. Han
inrättade i Mannheim en musikskola, ledde en
musikförening och bragte egna kompositioner, mässor
m. m., till uppförande. Ifrigt studium af Kirnbergers,
Marpurgs, Voglers m. fl. system ledde honom till att
söka uppställa ett eget, som visserligen icke fann
någon ny princip, men däremot i vissa detaljer blef
lagstiftande för eftervärlden: så införde han de tyska
bokstäfverna som beteckning för ackord, stora för
dur och små för moll, t. ex. C = c e g, c = c ess g, C7 =
c e g b o. s. v. Sina forskningar i harmoni, akustik
och instrumentbyggnad nedlade han i en mängd skrifter:
Versuch einer geordneten theorie der tonsetzkunst
(1817—21; 3:e uppl. 1830—32), Ueber
chronometrische tempobezeichnung
(1817),
Beschreibung und tonleiter der G. Weberschen
doppelposaune
(s. å.), Allgemeine musiklehre
(1822; flera uppl.), Die generalbasslehre zum
selbstunterricht
(1833) samt uppsatser i "Allgemeine
musikalische zeitung" och "Cäcilia", hvilken
senare tidning han 1824 uppsatte och redigerade
till sin död. Han framställde först tvifvel på
fullständiga äktheten af Mozarts rekviem. W. var
nära vän till tondiktaren K. M. v. Weber och bröt
jämte honom väg för det nyare, genomkomponerande
behandlingssättet vid tonsättning af visors,
romansers och balladers strofer. Så tonsatte han
lyckligt dikter af Uhland, Körner m. fl. Till
de allierades segerfest 1814 skref han ett stort
tedeum. Han blef 1823 hedersdoktor vid Giessens
universitet och 1827 led. af Mus. akad. i Stockholm.
A. L.*

Weber, Friedrich, tysk läkare, botanist,
f. 3 aug. 1781 i Kiel, d. där 21 mars 1823, blef 1801
filos. doktor och 1805 professor i filosofi i
Kiel, med. doktor 1805, föreståndare för botaniska
trädgården 1810 och professor i medicin 1811. I sina
skrifter beskref han företrädesvis kryptogamer,
t. ex. i Prodromus historiæ muscorum hepaticorum
(1815). Mera kända äro hans arbeten tills. med
e. o. universitetsprof. i Kiel Daniel Matthias
Heinrich Mohr
(f. 1780, d. 1808); de företogo
gemensamt en resa i Sverige 1803 och utgåfvo
Naturhistorische reise durch einen theil Schwedens
(1804), hvarpå följde Archiv für die systematische
naturgeschichte
(s. å.), Beiträge zur naturkunde
(2 bd, 1805, 1810) samt Botanisches taschenbuch auf das
jahr 1807: Deutschlands kryptogamische gewächse
, 1.
C. Lmn.

illustration placeholder

Weber. 1. Karl Maria Friedrich Ernst von W.,
friherre, tysk tonsättare, f. 18 dec. 1786 i Eutin,
d. 5 juni 1826 i London, är den romantiska operans
skapare. Fadern, en farbroder till Mozarts maka,
hade varit officer, civil ämbetsman,
teaterkapellmästare, blef slutligen kringresande
teaterföreståndare och förde som sådan ett oroligt
lif, hvilket omöjliggjorde en systematiskt ordnad
undervisning för sonen, men å andra sidan gaf
rik näring åt dennes fantasi, skänkte honom tidigt
världsvana och erfarenhet samt gjorde honom förtrogen
med scenen. Musikundervisning fick han af Heuschkel
i Hildburghausen (1796), Michael Haydn i Salzburg,
Kalcher och Valesi i München samt senare af abbé
Vogler. För att själf kunna trycka sina kompositioner
studerade han, ännu i gossåren, den kort förut af
Senefelder uppfunna litografien och gjorde däri
så väsentliga förbättringar, att han en tid ämnade
egna sig åt denna konst, men afskräcktes slutligen
genom det mekaniska i sysselsättningen. Han skref nu
operan Das stumme waldmädchen, som gafs i Chemnitz
1800, och för Augsburg 1802 Peter Schmoll und seine
nachbarn.
1803—04

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 15 14:46:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfck/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free