- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
957-958

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Weckelsdorf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

däggdjuren. Den skiljer sig från de med densamma
besläktade amerikanska tvätt- och näsbjörnarna
till det yttre företrädesvis genom lång gripsvans
och rundadt, nästan kattlikt hufvud. Kroppen
är långsträckt, liknande vesslans. Öronen äro
korta och fällen mjuk, grågul, med rödaktig
anstrykning. Veckelbjörnen, hvilken är så stor som
en vanlig katt, förekommer i Central-Amerika och
de nordligare delarna af Syd-Amerika samt lefver
i urskogarnas träd företrädesvis i närheten af
större floder. Dagen tillbringar den sofvande i
något ihåligt träd, men om natten är den i liflig
rörelse. Den klättrar med stor skicklighet,
hvarvid den långa gripsvansen gör förträffliga
tjänster. Födan består af frukter, honung, ägg samt
smärre fåglar och däggdjur. Fångenskapen uthärdar
den väl samt blir mycket tam och tillgifven.
L—e.

Weckelsdorf l. Wekelsdorf (tjech. Teplice), ort
i nordöstra Böhmen, i Sudeterna. Bekant för sina
storartade, 36—70 m. höga klippformationer af
kvadersandsten.

Weckerlin [-lä̃], Jean Baptiste Théodore, fransk
musiker, f. 1821 i Gebweiler, Elsass, d. där 1910,
genomgick konservatoriet i Paris 1844—49 samt egnade
sig åt komposition, sångundervisning och i synnerhet
musikaliska samlingar och bibliografi, i hvilket
afseende han gjort sig ett berömdt namn. Han blef
kormästare i sällskapet Sainte-Cécile, där många
viktiga äldre och nyare tonsättningar framdrogos,
arkivarie i Société des compositeurs de musique,
i hvars handlingar han skref flera uppsatser,
samt var 1876—1909 efter Fél. David bibliotekarie i
konservatoriet, öfver hvars värdefulla musiksamling
han utgaf en katalog (1885). W. utgaf flera äldre
musikverk, åtskilliga samlingar af folkvisor (Échos
du temps passé
m. fl.), skref arbeten om franska
folkvisan och chansonen (La chanson populaire, 1886,
L’ancienne chanson populaire en France, 1887; Chansons
populaires du pays de France,
2 bd, 1903), en samling
anekdoter och delvis rätt betydelselösa kuriositeter,
benämnd Musiciana (3 bd, 1877—99), samt komponerade
en mängd solosånger, körverken Les poèmes de la
mer
(1860) och L’Inde, a-cappella-körer, oratoriet
Le jugement dernier, symfonien La forêt m. m. Af
hans operor ha uppförts på Lyrique L’organiste
dans l’embarras
(1853) och Après Fontenay (1877),
på privatteatrar några salongsoperor samt i Kolmar
ett par sångspel på elsassisk dialekt. Han blef 1860
led. af Mus. akad. i Stockholm.
A. L.*

Veckförkastning, geol. Se Förkastning, sp. 434.

illustration placeholder

Weckherlin, Georg Rudolf, tysk skald, f. 1584
i Stuttgart, d. 1653 i London, tillbragte i ungdomen
flera år på utländska resor, blef sekreterare och
hofpoet hos hertigen af Württemberg, flyttade 1607
till Frankrike och 1620 till London som sekreterare
vid därvarande tyska kansli samt betroddas af Jakob
I och Karl I med viktiga diplomatiska uppdrag hos
olika hof. — W. var en af de tidigaste vägröjarna för
renässanspoesien i Tyskland. Till följd af flitigt
studium och däraf följande starka intryck af den
franska och engelska renässansdiktningen kände han sig
kallad att lyfta den tyska poesien ur dess förfall och
i likhet med de utländska mönstren göra den till en de
högt bildades och förnämes konstdikt, med undflyende
af den gröfre, folkliga formen och andan hos
1500-talets inhemska dikt. Han införde odet, eklogen
och epigrammet samt utbildade sonetten. Kärnfulla
tankar, verkligt poetisk känsla och manlig värdighet
känneteckna hans diktning. Ganska lyckade äro hans
kärleks- och dryckesvisor samt åtskilliga högstämda
dikter, icke minst de patriotiska. Hans episka
försök Des grossen Gustav Adolfs ebenbild väckte
stort bifall, och i trots af de utländska förebilderna
tog han liflig del i sitt fäderneslands strider och
svårigheter, icke minst i den protestantiska
sakens försvar. Förelöpare i mycket till
reformatorn Opitz, stod han likväl främmande för
dennes nya metriska grundsatser och vardt snart
af Opitz och hans skola behandlad som en af de
föråldrade, en af den gamla tidens män. Han utgaf
Oden und gesänge (1618 och 1619), Gaistliche
und weltliche gedichte
(2 bd, 1641 och 1648). W:s
valda dikter jämte biografi utgåfvos 1873 (och 1890)
af K. Goedeke, Sämtliche gedichte utkommo
(med biogr. af H. Fischer) i 3 bd 1894—95 och 1907
Briefe (i "Studien zu literaturgeschichte für
M. Bernays"; 1893). Se afh. af W. Bohm.
(R—n B.)

Werckherlin, August von, tysk agronom, f. 1794 i
Stuttgart, d. 1868, vardt 1817 förvaltare af konungens
af Württemberg privatdomäner, 1837 föreståndare
för landtbruksläroanstalten (landtbruksakademien)
i Hohenheim och 1845 chef för domänstyrelsen
i Sigmaringen. W. inlade förtjänster om plogens
förbättring och djurskötselns höjande bl. a. genom
för sin tid utmärkta utfodringsförsök m. m. Bland
hans skrifter framstå Über englische landwirthschaft
(1842; 3:e uppl. i 2 bd 1852; "Öfver engelska landthushållningen",
1847), Die landwirthschaftliche thierproduction
(3 bd, 1846; 4:e uppl. 1865; "Allmänna
grunder för djurförädling och boskapsskötsel",
1847) och Beiträge zu den betrachtungen
über konstanz in der thierzucht
(1860).
(H. J. Dft.)

Veckholm, socken i Uppsala län, Trögds härad. 4,571
har. 1,033 inv. (1919). V. bildar med Kungs-Husby
och Torsvi ett pastorat i Uppsala stift, Trögds
kontrakt. Kyrkan, med tillbyggnader under
skilda tider, är en af Upplands märkligaste
landskyrkor. Längst i ö. ligger De la Gardieska
grafkoret af Jean De la Vallée (jfr A. Hahr,
"Konst och konstnärer vid M. G. De la Gardies
hof"). Bland kyrkans många präktiga inventarier
märkas en rikt skuren kyrkbänk och ett altarskåp,
bägge från slutet af medeltiden, samt en praktfull
predikstol i barock (jfr "Upplands fornminnesför:s
tidskr.", II, och Hahrs anförda arbete). Kyrkan eger
också en ovanligt rik silfverskatt, hvars äldsta
och förnämsta föremål är en i Sverige enastående,
förgylld praktkalk med patén, Hildesheimsarbete
från 1200-talets början (jfr katalogen öfver
utställningen af äldre kyrklig konst i Uppsala 1918).
O. J—e.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free