- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
1045-1046

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Weiss ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter den bäst betygade texten sökte ge en för
nutida bildade bibelläsare afpassad tysk öfv. W:s
stilistiska konstnärskap kunde här göra sig gällande
för en större läsekrets. — W :s son Karl von W.,
f. 1853, blef 1901 württembergsk kultusminister
och var 1906—18 utrikesminister och minister för
k. huset samt konseljpresident. — W:s broder Julius
W
. (f. 1828, d. 1889), sedan 1881 professor i historia
vid Berlins universitet, utgaf bl. a. Deutsche
reichstagsakten
(6 bd, 1867—88) från konungarna
Wenzels och Ruprechts tid.
E. S—c.

Vejbystrand, privat hvilo- och rekreationshem för
vuxna och barn i Barkåkra socken, Kristianstads län,
beläget i närheten af Kustsanatoriet, öppnades 1908
och har plats för 40 patienter.

Vejde, Vejdekyp, bot. Se Isatis.

Vejen, stationssamhälle (stad) i södra Nörrejylland,
ungefär midt emellan Kolding och Esbjerg. 2,651
inv. (1916). V. var förr en obetydlig by, som
har järnvägen att tacka för sin uppkomst; det har
många fabriker, 2 banker, realskola och teknisk
skola. I Vejens socken ligger Askovs folkhögskola.
E. Ebg.

Vejér de la Frontera [vechēr], stad i spanska
prov. Cádiz innanför Kap Trafalgar, vid den lilla
kustfloden Barbate och vid järnvägen mellan Cádiz
och Tarifa. 11,300 inv. (1900). Många byggnader
i morisk stil erinra om arabernas herravälde. Vid
V. och ej vid Jeres de la Frontera, såsom vanligen
uppges, skall Tarik 711 ha besegrat västgoterna.
A. N—d.

Veji (Vei), sydetrurisk fornstad, nu Isola
Farnese
, mellan Rom och Lago di Bracciano, 18 km. n. om
Rom. V. var en starkt befäst ort på en hög tuffplatå,
på alla sidor omfluten af rinnande vatten. Staden
eröfrades af romarna 390 f. Kr. (hela berättelsen
om belägringen och Camillus är osannolik). Sedan
nedsjönk V. till en by och blef först under
Augustus municipium. Det finns kvar många etruriska
och romerska lämningar, nekropoler, grafvar och
väggmålningar. 1916 påträffades vid de af Gioglioli
sedan 1913 ledda utgräfningarna bl. a. en votivgrupp
af fyra grekiska gudomligheter, etruskisk skulptur
från 6:e årh. f. Kr. Efter Roms förstöring af gallerna
388 f. Kr. väcktes förslag om förflyttning af Roms
invånare till det sundare V., men det förkastades. Se
bl. a. Canina, "L’antica citta di Vei" (1897).
J. C.

Vejle, stad. säte för amtmannen i Vejle amt, i
sydöstra Jylland, vid inre delen af Vejle fjord,
som från Kattegatt intränger 25 km. i landet och
upptar Vejle å och Grejs å. 19,597 inv. (1916). Det
ligger i en af Danmarks vackraste trakter, omgifvet
af skogklädda höjder. Ännu under 1700-talet var det
en liten stad, och först efter hamnens anläggning
1820 begynner stadens uppkomst. 61 fartyg om 3,700
reg.-ton, däraf 11 ångbåtar, hörde 1915 hemma i
V. Staden har 2 sparbanker, 2 andra banker och
flera stora industriella anläggningar, vidare
högre allmänt läroverk och kvinnligt seminarium
för småskollärarinnor. Staden är belägen vid
den östjylländska järnvägen och står dessutom i
järnvägsförbindelse med Herning och Varde. I äldre
tider var stadens namn Vedle eller Vedel, hvaraf
A. Sörensen Vedel (se denne) tog sitt namn. 1256
hölls i V. ett viktigt möte af danska biskopar
med ärkebiskop Jakob Erlandsen i spetsen,
hvarvid antogs den s. k. Vejlekonstitutionen till
ordnande af kyrkans ställning till staten. 1327
fick V. köpstadsrätt. På 1600-talet led staden
mycket under krigen. 8 mars 1864 stod vid V. en
skarp träffning mellan general Müllers brigad och
österrikarna under general Gabelenz. På norra sidan
af Vejle fjord ligga det natursköna Munkebjerg och
Vejle sanatorium för tuberkulossjuka. På södra sidan
om fjorden finnes Brejnings anstalt för andesvaga.
E. Ebg.

Vejle amt, Danmark, omfattar sydöstra Jylland
från Horsens fjord i n. till Hejlsminde bukt i
s. samt den lilla ön Hjarnö. 2,350 kvkm. 147,128
inv. (1916), af hvilka 49,840 bo i de tre städerna
Vejle, Fredericia och Kolding. Östra delen af
amtet utgöres af de två bördiga halföarna mellan
Horsens-, Vejle- och Koldingfjordarna samt det
likaledes bördiga området s. om sistnämnda fjord,
hvilket förr räknades till hertigdömet Slesvig. De
mest kända höjderna i denna mera kuperade del af
amtet äro Bjergelide (121 m.) s. om Horsens fjord
och Skamlingsbanke (113 m.) s. om Koldingfjord. Vid
inre delen af Vejle fjord ligga täcka dalgångar
utmed Vejle å och Grejs å. Västra och norra
delarna af amtet upptas af stora slättmarker,
"Randbölhederna". Af hela arealen användes
1918 till sädes- och rotfruktodling 94,927 har,
till äng och betesmarker 23,000 har; 17,000 har äro
skog och 22,000 hed- och mossmark. Kreatursstocken
räknade 1914 30,000 hästar, 152,000 nötkreatur, 19,600
får och getter, 142,000 svin samt 846,000 höns och
45,000 ankor. Endast omkr. 1/6 af amtets "hartkorn"
tillhör de större egendomarna, och arrendejorden är
obetydlig. Amtet omfattar 9 härad och 4 prosterier,
af hvilka ett tillhör Aarhus och de tre andra
Ribe stift.
E. Ebg.

Vejrhöj. Se Hölbæk amt.

Veka, längdmått. Se Vika.

Veka lifvet, anat. Se Länd 1.

Veke, Vekflätningsmaskin,
Vekgarn. Se Ljustillverkning.

illustration placeholder

Wekerle, Sándor (Alexander), ungersk statsman,
f. 14 nov. 1848 i Móor, komitatet Stuhlweissenburg,
anställdes efter vid Budapests universitet vunnen
juris doktorsgrad 1870 i finansministeriet, där
han 1884 blef ministerialråd. Han valdes 1886 till
parlamentsdeputerad och blef s. å. statssekreterare
för finansärenden samt 1889 finansminister i
K. Tiszas ministär, hvilken post han innehade
äfven i ministären Szápáry. W. företog en lyckad
konvertering af de ungerska statslånen och kunde
1890 förelägga parlamentet det första från deficit
fria budgetförslag det haft att pröfva. En reform
af spritbeskattningen, förbättrad förvaltning af
statsmonopolen och en i samförstånd med Österrike
företagen valutareglering fullbordade den uppryckning
af de ungerska statsfinanserna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free