- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
1059-1060

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Velazquez ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lokalfärgernas inbördes valör under luftens
påverkan blef V. en föregångare till 1800-talets
tonmålare. — Af många målningar af V. finnas
repliker och varianter; en och annan af dem kan
tillerkännas mästaren själf, flertalet torde
dock vara kopior (af hufvudet på Innocentius X:s
porträtt finnas exempelvis flera exemplar, ett par
af dem möjligen af mästarens egen hand — en kopia
i Stockholms nationalmuseum). Bland målningar, som
gått under V:s namn, men som blifvit utmönstrade
af den moderna forskningen, är Herdarnas tillbedjan
(Londons nationalgalleri), som numera tillerkännes
Zurbaran, och det groteska helfigursporträtt i
Kaiser-Friedrich-museum i Berlin, som anses framställa
en italiensk fältherre Alessandro del Borro.

För att rätt känna V. skall man se hans i
Pradomuseet samlade 51 nummer — bland dem äro de
allra flesta af hufvudnumren i hans alstring. Han
är likväl representerad äfven på många andra håll,
i Louvre (porträtt), Nationalgalleriet i London,
Wallacegalleriet och engelska privatsamlingar,
München (Gamla pinakoteket, porträtt), Berlin
(Kaiser-Friedrich-museum, ett damporträtt),
Hofmuseet i Wien, Dresdengalleriet, Uffizigalleriet
i Florens (V:s själfporträtt, omkr. 1640),
Eremitaget i Petersburg m. fl. I maj 1920 lades
i Madrid grundstenen till "Villa Velazquez", en
konstinstitution, som skall bli ett motstycke till
franska akademien i Villa Medici i Rom.

Jfr de båda stora verken af K. Justi ("Diego V. und
sein jahrhundert", 1888) och A. de Beruete (1898),
dessutom monografier af P. Leprieur (s. å.), Knackfuss
(1898), E. Faure (1903), R. Stevenson (1899),
A. Breal (1905), W. Genzel (i samlingen "Klassiker
der kunst", 1905), P. Lafond (1906) och Aman-Jean
(1913). Jfr äfven K. Warburgs "V. och hans konst"
(1899) och J. Langes studie (1883) i "Billedkunst"
och "Udvalgte skrifter" III. Ett litet häfte färgtryck
med kort text af S. L. Bensusan utgafs i Lund 1907.
G—g N.

Velazquez de Velasco [vela’thketh], spansk
författare. 1. Diego Alfonso V., f. på 1500-talet i
Valladolid, beklädde diplomatiska poster i Italien
och Flandern, dit han sändes af sin vän och gynnare
Hurtado de Mendoza, som mycket uppmuntrade hans
diktning. Som V:s förnämsta arbeten anses komedierna
La Lena och El celoso, intagna i samlingen "Tesoro
del teatro español" (Paris, 1838). Se "Ensayo de
una biblioteca española de libros raros y curiosos"
och Rivadeneiras" Biblioteca de autores españoles",
bd 35. V:s namn är intaget i Spanska akad:s "Catálogo
de autoridades de la lengua". — 2. Luis José V.,
markis af Valdeflores, f. 1722 i Málaga, d. 1772,
förvärfvade sig såväl teol. som juris doktorsgrad. På
officiellt uppdrag genomreste han Spanien, hvaraf
frukten blef Viaje de España (1765). I Rivadeneiras
"Biblioteca de autores españoles" finnas intagna
5 V:s "Juicio crítíco" rörande Cristóbal de
Castillejo, Herrera, Francisco de Medrano,
Juan de Jáuregui
och Rebolledo. Bland V:s många
öfriga arbeten må nämnas Origines de la poesía
castellana
och Anales de la nación española. Litt.:
L. A. de Cueto, "Bosquejo historico-crítico de
la poesía castellana del siglo XVIII" (1869).
1—2. Ad. H—n.

Velbert [fe’l-], stad i Rhenprovinsen, tillhörande
Ruhrdalens kol- och industridistrikt, belägen
omkr. 5 km. s. om floden Ruhr, genom elektrisk
spårväg förenad med Elberfeld, Werden och
Hösel. 23,134 inv. (1910). Tillverkning
af järn- och mässingsarbeten, maskiner,
cigarrer m. m. Bly- och järnmalmsgrufvor.
A. N—d.

illustration placeholder

Welcker. 1. Friedrich Gottlieb W., tysk filolog
och klassisk arkeolog, f. 1784 i Grünberg,
Hessen, d. 1868 i Bonn, vistades 1806—08 i Rom
och befordrades 1809 till professor i arkeologi
och filologi i Giessen, men måste 1816 lämna
denna befattning till följd af konflikter med
myndigheterna, föranledda af hans själfständiga
och frisinnade uppträdande. S. å. kallades han
till professor i Göttingen och 1819 i Bonn, där
han verkade till 1859 och inlade stor förtjänst
bl. a. genom att grundlägga det akademiska biblioteket
och konstmuseet. Bland frukterna af hans ytterst
omfångsrika och mångsidiga författarverksamhet må
nämnas Die aeschyleische trilogie Prometheus (1824),
Die griechischen tragödien mit rücksicht auf den
epischen cyklus geordnet
(1839—41), Der epische
cyklus oder die homerischen dichter
(1835—49; ny
uppl. 1865—82), Die griechische götterlehre (1857—62)
och Alte denkmäler (1849—64). I förening med Näke
och Ritschl var W. under många år utgifvare af den
filologiska tidskriften "Rheinisches museum". —
2. Karl Theodor W., den föregåendes broder, publicist,
politiker, statsrättslärare, f. 1790 i Oberofleiden,
Ober-Hessen, d. 1869 i Neuenheim vid Heidelberg,
blef 1813 e. o. professor i juridik i Giessen samt
ord. professor i Kiel (1814), Heidelberg (1817),
Bonn (1819) och Freiburg im Breisgau (1822—32 och
1840—41; 1832 och 1841 försatt ur tjänstgöring för
sina politiska åsikter). Som medlem af badensiska
landtdagen (1831—50) och i pressen var han en af
ledarna för den sydtyska demokratiska liberalismen
och genomdref 1832 tryckfrihet. Jämte Rotteck och
Dettinger började han s. å. utge tidningen "Der
freisinnige", den första censurfria tidningen
i Baden. Men den tryckfrihet, som W. lyckats
genomdrifva, måste snart på förbundsdagens befallning
återtagas. "Der freisinnige" blef undertyckt,
och W. och hans kollega Rottek blefvo försatta ur
tjänstgöring. W. och Rottek utgåfvo nu gemensamt
Staatslexikon (15 bd, 1834—44; 3:e uppl., i 14 bd,
1856—66), hvilket mäktigt bidrog till de liberala
åsikternas spridning. 1848 blef W. medlem af
illustration placeholder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:02:10 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free