- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
1155-1156

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Venezuelanska Guyana ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

areal är 37 kvkm. Genomfluten af Vanån,
Väster-Dalälfvens största biflod, bildar V. en för
flottning och vattenkraft viktig uppsamlingsbassäng
for ett nederbördsområde om 1,880 kvkm. areal. Vid
sjöns nordvästra ända ligger Venjans stora
kyrkby. Venjansjön anses vara mycket fiskrik.
J. V. E.

Venjetinderne [-tinn-], en rad fjälltoppar
af ända till 1,820 m. höjd i Romsdalen, Norge,
hvilka tills. med Troldtinderne och Romsdalshorn
bilda ett af landets mest storartade och
egendomliga fjällpartier. Aak i Romsdalen erbjuder
förträfflig utsikt öfver V. och Romsdalshorn.
K. G. G.

Wenlock [ωe’nlåk l. ωe’nlək], "municipal
borough" i engelska grefsk. Shropshire, s. ö. om
Shrewsbury. 15,244 inv. (1911). Much W., s. v. om
Severn, har ruiner af ett kloster från omkr. 680.
A. N—d.

Venloo l. Venlo [fe’nlå], stad i norra delen af
nederländska prov. Limburg, på högra stranden af
Maas. V. är en viktig järnvägsknutpunkt med starkt
utvecklad transitohandel, men de planer, som man en
gång hyste, att genom kanal komma i förbindelse med
Rhen och Schelde, ha icke kunnat förverkligas. 14,300
inv. (1900). Ett flertal bryggerier, tillverkning af
läder m. m. V. var fordom befäst (verken slopades
1868) och har genomgått en mängd belägringar.
A. N—d.

Venn [fen], Hohes V. l. Hohe Veen (eg. Fenn,
sumpmark), platå i neder-renska berglandet, i
s. ö. förbunden med Eifel, ligger till större delen
i Rhenprovinsen, till en mindre del i Belgien. Den
är flack, skoglös, folktom, utan vägar, rik på
torfmossar, som ha en mäktighet af ända till 8
m. I mera begränsad mening omfattar platån landet
mellan städerna Eupen, Montjoie och Malmedy. Dess
högsta punkt är Botrange, som har 695 m. absolut,
men obetydlig relativ höjd.
A. N—d.

Wennberg, Ture Gustaf, ämbetsman, kritiker, f. 1 juli
1759, d. 23 jan. 1818, studerade arkitektur, blef
konduktör och sekreterare i Öfverintendentsämbetet
och amanuens vid konstakademien, där han tidvis hade
stort inflytande, var skattmästare 1792—96 och blef
led. 1795. Han var flitigt verksam som konstkritiker
i tidningar och broschyrer, var rättrogen klassicist
och uppträdde ofta som akademiens vapendragare, senast
under den götiska rörelsen 1817. Hans framställning
i kritiker liksom i minnestal öfver hädangångna
konstnärer är svassande, frasrik och krumbuktande. I
konstens och konstakademiens historia under detta
skede stöter man oupphörligt på hans namn. Han var en
högst originell tidstyp; kvick, grälsjuk, intrigant
och ful som en apa, blef han af Fredenheim, som han
med ifver trakasserade, kallad "okynnesodjur". — I
de två dramer, som han fick uppförda på K. teatern,
tycks han ej ha haft annan delaktighet än den, att
han inlämnat manuskripten på resp. författares vägnar.
G—g N.

illustration placeholder

Wennberg, Charlotta (Lotten) Kristina, välgörarinna,
f. 2 juni 1815 i Stockholm, d. där 4 nov. 1864,
dotter till kommerserådet J. O. Wennberg, tillbragte
sina yngre år till stor del på föräldragodset
Yxe i Nora bergslag och började redan som barn att
outtröttligt bispringa bygdens fattiga och sjuka. Om
vintrarna var hon firad deltagarinna i hufvudstadens
societetslif, tills hon efter faderns död (1837),
då familjens förmögenhet befanns väsentligen hopsmält,
gjorde välgörenheten till sin lifsuppgift. Dagligen
vandrade hon omkring i Jakobs och Johannes
församling i Stockholm, uppsökande personer, som
voro verkligt nödlidande och förtjänta af hjälp,
för att på sitt eget glada, aldrig gudsnådliga
sätt trösta dem och bereda dem understöd dels af
egna medel, dels genom att för dem intressera
lyckligare lottade samhällsmedlemmar. Hon var
led. af styrelserna för flera föreningar och
anstalter med välgörande ändamål. Under koleraåret
1853 verkade hon som sekreterare i den filantropiska
fruntimmers-centralkommitté, hvars ordf. var Fredrika
Bremer. Lotten W:s graf, på Johannes kyrkogård, är
en skänk af Jakobs och Johannes församling. Några
dagar efter hennes död stiftade drottning Lovisa,
till ära för hennes minne, Lotten Wennbergs fond för
hjälpbehöfvande
. — Hennes syster, Hilda Karolina W.,
f. 22 nov. 1828 i Stockholm, d. där 19 juni 1914,
egnade sig åt samma människovänliga värf. Hon
anställdes 1871 hos Karl XV för att utdela hans
fattigunderstöd och innehade samma befattning hos
Oskar II och drottning Sofia, konung Gustaf V och
drottning Viktoria samt prinsarna Karl och Eugen.

Venne [fe-], Adriaen van de, holländsk målare,
f. 1589 i Delft, d. 1662 i Haag, var lärjunge till en
guldsmed Simon de Valck i Leiden och till Hieronymus
van Diest i Haag, verkade 1614—25 i Middelburg och
sedan i Haag från 1625, då han där blef mästare i
Lukasgillet. Han var 1656 med om att inrätta ett
nytt gille i Haag. Han målade porträtt, landskap och
genre. Bland bilder, som tillhöra hans första tid, då
han mottog flamska intryck, särskildt af Jan Brueghel
d. ä., märkas landskapen Sommar och Vinter (1614,
i Berlin), som tillhöra de bästa af hans sällsynta
arbeten i denna art af måleri, vidare skildringen af
fredsfesten 1609 (1614, i Louvre) och Prins Morits
besöker kermessen i Rijswijk
(1618, i Amsterdams
Rijksmuseum). Bland hans i Haag målade taflor
äro Konungens af Böhmen jakt (1627, i grisaille,
flera gånger utförd) och Prins Fredrik Henrik till
häst med följe
(1635, grisaille, i Rotterdams
museum). Berömdt är Själafisket med realistiskt
framställda, men symboliserande protestantiska och
katolska andliga, som "fiska själar" (Amsterdams
Rijksmuseum). I Stockholms Nationalmuseum finnas
Faraos dotter upptagande Mose, Konungarna tillbedja
Kristusbarnet
(1644) och Jägare i en skog.
C. R. N.*

Wennerberg. 1. Gunnar W., skald, tonsättare,
lärare, ämbetsman, f. 2 okt. 1817 i Lidköping, där
fadern (bondson från Tunhem i Västergötland) var
kyrkoherde, d. 24 aug. 1901 på Läckö. Efter att ha
genomgått Skara skola och gymnasium blef W.
student i Uppsala 1837. Där studerade han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0608.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free