Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Venjansjön - Venjetinderne - Wenlock - Venloo l. Venlo - Venn, Hohes l. Hohe Veen - Wennberg, Ture Gustaf - Wennberg, Charlotta (Lotten) Kristina - Venne, Adriaen van de - Wennerberg, 1. Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
areal är 37 kvkm. Genomfluten af Vanån,
Väster-Dalälfvens största biflod, bildar V. en för
flottning och vattenkraft viktig uppsamlingsbassäng
for ett nederbördsområde om 1,880 kvkm. areal. Vid
sjöns nordvästra ända ligger Venjans stora
kyrkby. Venjansjön anses vara mycket fiskrik.
J. V. E.
Venjetinderne [-tinn-], en rad fjälltoppar
af ända till 1,820 m. höjd i Romsdalen, Norge,
hvilka tills. med Troldtinderne och Romsdalshorn
bilda ett af landets mest storartade och
egendomliga fjällpartier. Aak i Romsdalen erbjuder
förträfflig utsikt öfver V. och Romsdalshorn.
K. G. G.
Wenlock [ωe’nlåk l. ωe’nlək], "municipal
borough" i engelska grefsk. Shropshire, s. ö. om
Shrewsbury. 15,244 inv. (1911). Much W., s. v. om
Severn, har ruiner af ett kloster från omkr. 680.
A. N—d.
Venloo l. Venlo [fe’nlå], stad i norra delen af
nederländska prov. Limburg, på högra stranden af
Maas. V. är en viktig järnvägsknutpunkt med starkt
utvecklad transitohandel, men de planer, som man en
gång hyste, att genom kanal komma i förbindelse med
Rhen och Schelde, ha icke kunnat förverkligas. 14,300
inv. (1900). Ett flertal bryggerier, tillverkning af
läder m. m. V. var fordom befäst (verken slopades
1868) och har genomgått en mängd belägringar.
A. N—d.
Venn [fen], Hohes V. l. Hohe Veen (eg. Fenn,
sumpmark), platå i neder-renska berglandet, i
s. ö. förbunden med Eifel, ligger till större delen
i Rhenprovinsen, till en mindre del i Belgien. Den
är flack, skoglös, folktom, utan vägar, rik på
torfmossar, som ha en mäktighet af ända till 8
m. I mera begränsad mening omfattar platån landet
mellan städerna Eupen, Montjoie och Malmedy. Dess
högsta punkt är Botrange, som har 695 m. absolut,
men obetydlig relativ höjd.
A. N—d.
Wennberg, Ture Gustaf, ämbetsman, kritiker, f. 1 juli
1759, d. 23 jan. 1818, studerade arkitektur, blef
konduktör och sekreterare i Öfverintendentsämbetet
och amanuens vid konstakademien, där han tidvis hade
stort inflytande, var skattmästare 1792—96 och blef
led. 1795. Han var flitigt verksam som konstkritiker
i tidningar och broschyrer, var rättrogen klassicist
och uppträdde ofta som akademiens vapendragare, senast
under den götiska rörelsen 1817. Hans framställning
i kritiker liksom i minnestal öfver hädangångna
konstnärer är svassande, frasrik och krumbuktande. I
konstens och konstakademiens historia under detta
skede stöter man oupphörligt på hans namn. Han var en
högst originell tidstyp; kvick, grälsjuk, intrigant
och ful som en apa, blef han af Fredenheim, som han
med ifver trakasserade, kallad "okynnesodjur". — I
de två dramer, som han fick uppförda på K. teatern,
tycks han ej ha haft annan delaktighet än den, att
han inlämnat manuskripten på resp. författares vägnar.
G—g N.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
