- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
1207-1208

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verdandi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

782 som den ort, där Karl den store lät afrätta
4,500 sachsare. — 2. Biskopsstift, som räknade sin
uppkomst ända från Karl den store. Då reformationen
började sprida sig i Tyskland, motarbetades den
ifrigt af Kristofer af Braunschweig, som var
biskop i både Bremen och V., men hans broder och
efterträdare Georg, som ock styrde båda stiften
(1558—66), tolererade den. Då efter dennes död
stiften blefvo skilda, infördes reformationen i
V. Det var fortfarande ett biskopsdöme, men styrdes,
såsom så många andra sådana i Tyskland under denna
tid, af en protestantisk biskop och ett protestantiskt
domkapitel. Efter restitutionsediktets utfärdande
(1629) förbereddes i V. såsom mångenstädes en
katolsk reaktion, men åtgärderna i denna riktning
afbrötos genom Gustaf II Adolfs uppträdande.
1632 besattes V. af svenska trupper, men 1636 måste
svenska regeringen öfverlämna landet åt hertig
Fredrik af Danmark (sedermera konung Fredrik III),
som 1634 blifvit vald till ärkebiskop i Bremen.
Då 1643 krig utbröt mellan Danmark och Sverige, tog
hertig Fredrik parti för sin fader, Kristian IV,
mot Sverige, hvilket hade till följd, att svenske
generalen Königsmarck 1645 eröfrade både Bremen och V.
Trots gjorda försök lyckades hertig Fredrik sedermera
icke komma i besittning af de förlorade stiften,
och i westfaliska freden (1648) afträddes de
båda i egenskap af sekulariserade hertigdömen
som rikslän till Sveriges krona. Redan vid den
provisoriska anordningen af styrelsen i Bremen
och V. 1649 hade hertigdömena erhållit
gemensam styrelse. Så blef ock fallet,
sedan deras ställning under nödig samverkan med
dem själfva definitivt ordnats genom en
af den svenska regeringen tillsatt kommission,
som erhöll sin instruktion i början af 1651 och
afslutade sin verksamhet sommaren 1652. V.
behöll emellertid sin särskilda förvaltning och sin
landtdag. 1712 eröfrade danskarna såväl Bremen som
V., men förpantade 1715 dessa länder till kurfursten
af Hannover, och i freden i Stockholm 1719
afträdde Sverige dem definitivt till denne mot
en ersättningssumma af 1 mill. rdr. (Se
närmare Bremen, sp. 92—93.) 1807 kom V. i franskt
våld, lades 1810 under franska lydriket Westfalen,
men kom s. å. åter till Frankrike, återgafs 1814
till Hannover och införlifvades 1866 jämte Hannovers
öfriga besittningar med Preussen. V., hvars areal
är 408 kvkm., ingår nu som en "krets" i preussiska
prov. Hannover med 26,392 inv. (1905). — Jfr
Pfannkuche, "Ältere geschichte des vormaligen bistums
V." (1830) och "Neuere geschichte des vormaligen
bistums Y." (1834), samt E. A. Zetterqvist,
"Grundläggningen af det svenska väldet i
hertigdömena Bremen och Verden" (1891; akad. afh.).
1. A. N—d. 2. J. N.*

Werden, stad i Rhenprovinsen vid vänstra
stranden af Ruhr, tillhörande denna dalgångs
industridistrikt. 11,741 inv. (1913). I W. stiftades
799 ett benediktinkloster, i hvars bibliotek på
1500-talet anträffades Codex argenteus (se
Codex 2).
A. N—d.

Verdens gang, norsk tidning, som
uppsattes i Kristiania 1868 af redaktören Peder Olsen
(hvilken äfvenledes uppsatte "Folkebladet") och utkom
till en början 3 ggr i veckan, men sedan 1 okt. 1887
dagligen. Olsen redigerade tidningen i Jaabæks (se
denne) anda. 1876—juni 1878 redigerades
den till namnet af Johan Sverdrup, under
hvars ledning tidningen blef ett betydande politiskt
blad, och 1876—1910 hade den till redaktör O. Thommessen
(se denne). Under dennes tid vardt
"Verdens gang" ett utprägladt organ för den radikala
vänstern, blef landets obestridt främsta och mest
spridda politiska dagliga tidning och förvärfvade till
medarbetare ett stort antal politiska, vetenskapliga
och litterära märkesmän. M. Mjelde efterträdde
Thommessen som redaktör, men tidningen har
ej återfått det förra inflytandet. Med tidningen
sammanslogs 1920 Norske intelligenssedler (se
d. o.).
(R—n B.)

Werder (Wärder, Wörth), ty.,
eg. ö i en flod, t. ex. Elbe-öarna
Billwerder och Finkenwerder vid Hamburg; vanligen
landsträcka mellan floder eller stillastående
vatten, t. ex. de i Weichsels delta belägna Danziger
werder (se d. o.), mellan Weichsel och Mottlau,
och Marienburger werder mellan Weichsel och Nogat.
A. N—d.

Werder, ryskt batteri på Estlands
västra kust midt för ön Moon. Under Världskriget
bragtes W. till tystnad af en tysk eskader 17 okt.
1917, och den 21 landsattes en tysk styrka på
Werderhalfön, samtidigt som tyska torpedbåtar
bombarderade stranden n. om W. Ett tyskt
landstigningsförsök s. om W. den 24 afvärjdes
emellertid, och natten till den 27 utrymde tyskarna
halfön.
L. W:son M.

illustration placeholder

Werder. 1. August von W.,
grefve, preussisk militär, f. 1808 på Schlossberg
(Ostpreussen), d. 1887 på Grüssow (Pommern),
började sin bana 1826 som officer vid preussiska
gardesinfanteriet och deltog 1842—43 på ryska
sidan i kaukasiska kriget, där han blef svårt sårad.
Efter sin hemkomst anställdes han som kapten
vid generalstaben. I kriget 1866 förde han
som generallöjtnant 3:e infanteridivisionen,
och vid krigsutbrottet 1870 ställdes han i
spetsen för den förenade württembergsk-badensiska
armékåren. Då denna efter slaget vid Wörth delades,
öfvergick W:s befäl till den nybildade 14:e armékåren,
som kom att bestå af badensiska divisionen och
en del preussiska trupper. Strassburgs belägring
blef dess första uppgift, undandrifvandet af
de franska trupper, som samlades i öfre Elsass och
Franche-Comté, samt belägringen af fästningarna
i Elsass den andra. Allvarsammast blef dock
ställningen, när Bourbaki med 1:a Loire-armén
i jan. 1871 anryckte för att undsätta Belfort.
Genom W:s seger vid Lisaine 15—17 jan. afvärjdes
dock all fara. Efter freden blef W. chef för
14:e armékåren i Karlsruhe. Han upphöjdes vid
afskedstagandet, 1879, i grefligt stånd. — 2.
Bernhard von W., den föregåendes broder, general
och diplomat, f. 27 febr. 1823 i Potsdam, d.
19 mars 1907 i Berlin, blef 1840 preussisk
gardesofficer, 1852 major och flygeladjutant
hos konung Vilhelm af Preussen samt 1866
öfverste och chef för gardesfysiljärregementet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0636.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free