- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
1247-1248

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verkningsradie ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

karaktär, d. v. s. för tillverkning af snart sagdt
alla möjliga föremål, från de gröfsta ångmaskinerna
och ångpannorna till skrifställ, eldgafflar och
spottlådor o. d., men som småningom öfvergingo till
specialverkstäder. På senare tider har den mekaniska
verkstadsdriften, hufvudsakligen genom införande af
massproduktion, alltmer öfvergått till fabriksmässig
storindustri, hvarvid verkstäderna, särskildt genom de
viktiga hjälpmedel, som elektrotekniken, industriens
mekanisering samt moderna transportanordningar
lämnat, i förening med rationell lednings- och
driftsteknik, undergått en väsentlig utvidgning
och omgestaltning såväl i organisatoriskt som rent
tekniskt hänseende. En nutida, större mekanisk
verkstad omfattar i allmänhet följande afdelningar:

1. Gjuteri med renshus för putsning af gjutgodset
samt laboratorium för kemisk analys af gjutmetallen;
ofta tryckvatten- eller tryckluftanordningar för
formningsmaskiner, transport m. m. 2. verkstäder:
smedja, plåtslageri, maskinsal med montagehall
och verktygsafdelning, snickar- (eventuellt
modellmakeri) och målarverkstad, i vissa fall äfven
bleckslageri; 3. kraftcentral: ångpanneanläggning,
ångmaskiner (resp. dieselmotorer m. m.) samt
elektriska generatorer för matning af ström till
motorerna i de olika af delningarna; 4. profningsafdelning:
afsyning, kontrollering eller profning
af de helt eller delvis färdiga produkterna;
5. kontorslokaler: Affärs- och ritkontor; 6. lagerrum
och utställningslokaler för resp. armaturdelar,
half- och helfabrikat, magasin för upplag af råämnen,
bränsle m. m.; 7. sanitära lokaler för personalen:
toalett- och klädrum, badrum, matsalar och läsrum
m. fl. För kontrollering af arbetstid, beräkning af
själfkostnadspris m. m. äro anordningar och apparater
införda i de olika afdelningarna (kontrollur,
kortsystem o. s. v.).

Bland Sveriges äldsta mekaniska verkstäder må nämnas
den i Motala, anlagd 1822, Keillers och Lindholmens
i Göteborg, Bolinders och Bergsunds i Stockholm,
den sistnämnda grundad redan 1769, Huskvarna, som
anlades 1680 för tillverkning af gevär för statens
behof, m. fl. — För undervisning i pedagogisk
slöjd eller för teknisk utbildning af slöjdare,
handtverkare eller arbetare i mekaniska verkstäder
äro i samband med vederbörande institutioner i vårt
land anordnade "skolsalar", "lärlingsverkstäder"
eller "skolverkstäder". En egendomlig hithörande
institution utgjorde den s. k. "centralverkstaden",
inrättad af Landtbruksakad. 1813 för tillverkning af
goda landtbruksredskap. Verkstaden kom dock ej till
praktisk användning, och den s. k. "modellkammaren",
som skulle ingå i densamma, öfvergick i stället till
Teknologiska institutet. (Jfr f. ö. Handtverk,
Slöjd och Tekniska läroverk.)
G. S—n.

Verkstaden, Föreningen, bildad i Stockholm af
de vid Svenska slöjdföreningen 1917 medverkande
konstnärerna och arkitekterna i maj 1918. Syftet
var att genom aktiv verksamhet förläna de föremål,
som till bruk och prydnad ingå i det svenska hemmets
utstyrsel, en konstnärlig och ändamålsenlig prägel
samt att skaffa spridning för dessa alster bland
allmänheten. Verkstadens första framträdande för
allmänheten egde rum 1920 med en utställning i
Liljevalchs konsthall. Därvid exponerades
ett flertal rumsinteriörer, keramik, textil,
silfver, tapeter, glas m. m. I synnerhet framvisade
det från Orrefors utställda glaset nya tekniker
och former, och utställningen i sin helhet framstod
som en yttring af de svenske konstnärernas förnyade
intresse för den tillämpande konsten. Föreningens
framtida verksamhet är inriktad på nya utställningar
och ett försäljningsbolag för censurerade vackrare
hvardagsvaror. Den räknar f. n. (1920) omkr. ett
trettiotal invalda medlemmar. — Jfr Werkbund.
D. B—g.

Verkstadsfartyg, skpsb., fartyg, inredt såsom verkstad
för utförande af smärre reparationer. Jfr Trängfartyg.
C. K. S.

Verkstadsföreningen. Se Sveriges verkstadsförening.

Verkstadsreglemente. Se Arbetsordning 2.

Verkställande direktör. Se Direktör.

Verkställande makt, statsr. Se Förvaltning. Jfr
Exekutiv makt.

Verkställighet af dom (Exekution, se d. o.),
jur. Såsom framgår af hvad i art. Process utredts,
äro de uppgifter, som staten i processen fullföljer,
af två väsentligen olika slag: dels att fastställa
hvad som är rätt, dels att, om så erfordras,
tvångsvis realisera, hvad som fastställts vara
rätt. Process i ordets mera omfattande betydelse
inrymmer både fastställelse och tvångsrealisation;
i en inskränktare mening förstår man därmed
endast det förfarande, som har till ändamål
fastställelse genom dom. Vid realisation tvångsvis
är det fråga om doms verkställighet, dock att en
tvångsrealisation kan förekomma i en del fall,
utan att det föreligger beslut af domstol eller ens
öfver hufvud af någon statsmyndighet. Man har att
skilja mellan verkställighet af dem i tvistemål —,
hvarmed är att sammanställa den verkställighet för
realiserande af ett privaträttsligt anspråk, som
kan följa på afgöranden, hvilka icke ha karaktären
af domar i tvistemål, såsom stadfästa förlikningar
och skiljedomar äfvensom beslut i utsökningsmål, —
samt verkställighet af dom i brottmål. Olika regler
äro meddelade beträffande verkställighet af det
ena och andra slaget af domar. Hvad särskildt angår
straffdomar, kan det förtjäna framhållas, att själfva
straffverkställigheten inom rättssystematiken icke
räknas till processrätten, utan till straffrätten,
och detta med allt fog, ty det är sättet för
verkställigheten, som gör straffet till hvad det är,
vare sig nu man betraktar förhållandet från statens
eller från den för brottet dömdes synpunkt.

Beträffande först verkställighet af dom i tvistemål
innehåller Utsökningslagen i kap. 3 regler därom så
ock om verkställighet af beslut i utsökningsmål (se
rubriken till kap.). Det må till en början erinras,
att ej alla domar i tvistemål ha sådant innehåll,
att någon verkställighet kan ifrågakomma. För
verkställighet förutsattes, att part förpliktats
till något, att göra, tåla eller underlåta något;
för så vidt afgörandet afser ren fastställelse,
finnes ej rum för verkställighet. Vidare är att märka,
hurusom reglerna i kap. 3 Utsökningslagen ha afseende
endast på verkställighet af svenska domar; på grund
af utländsk domstols beslut kan ej, med undantag för
vissa fall, om hvilka särskilda bestämmelser gälla,
här i riket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0656.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free