- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
1249-1250

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verkningsradie ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

erhållas verkställighet. Ett hufvudspörsmål vid
framställningen af verkställighetsreglerna i
Utsökningslagen rör tiden, då verkställighet kan
erhållas: fordras, att domen vunnit laga kraft eller
kan verkställighet ernås dessförinnan? I lagen har man
förfarit så, att först anges vissa särskilda fall,
i hvilka verkställighet kan ega rum, innan laga
kraft åkommit, och därefter uppställes i öfrigt
en allmän princip för frågans afgörande. Denna
princip innebär, att dom må verkställas oaktadt
ändringssökande, såframt ändringssökandet ej skulle
bli onyttigt, därest domen ginge i fullbordan;
villkor för verkställighet är, att pant eller
borgen ställes. Ett andra hufvudspörsmål rör frågan,
huruvida verkställighet skall sökas hos öfverexekutor
eller utmätningsman. I särskildt angifna fall eger
sökanden vända sig till utmätningsman, i öfriga
fall till öfverexekutor. Slutligen möter det viktiga
spörsmålet ang. sättet för verkställighet. Det
ligger i sakens natur, att uttömmande regler ej
därom kunna meddelas. Verkställighetssättet är
beroende af domens innehåll, och de ålägganden,
på hvilka domar kunna gå ut, kunna vara af de
mest skilda slag. I en del enklare fall, i hvilka
tvekan om verkställighetssättet ej kan råda,
eger sökanden vända sig till utmätningsman, som är
förrättningsman; uppstår hos utmätningsmannen tvifvel,
huru domen bör verkställas, eger han hänvända sig till
öfverexekutor. I öfriga fall ankommer på öfverexekutor
att förordna om sättet för verkställigheten. Till
hvad nu yttrats ang. sättet för verkställighet må
blott läggas följande. I den till antalet största
kategorien af domar, som innehålla ett åläggande,
är det fråga om åläggande af betalningsskyldighet;
utförliga regler ang. sättet för verkställighet af
sådana domar äro gifna i Utsökningslagen och uppta
hufvudparten af dess innehåll (se kap. 4, 5, 6 och
7 i lagen). Om användning af tvångsmedel mot den,
som skall tillhållas att något göra eller låta, är ock
stadgadt i lagen; öfverexekutor har rätt att förelägga
vite och fälla till vite (§ 38 i lagen). Slutligen
märkes, att domstol kan i sin dom meddela föreskrift
om verkställigheten.

Vidkommande härefter verkställighet af utslag i
brottmål, så har man att fästa afseende vid, huruvida
fråga är om civil påföljd eller straff. Om det förra
handla några spridda bestämmelser i lagstiftningen (se
sålunda förordn. 10 aug. 1877 om nya Utsökningslagens
införande § 22 och Promulgationslagen 14 juni 1901
§ 6). Straffverkställigheten är reglerad genom en
grupp af lagar, för hvilka här ej är platsen att
närmare redogöra. Blott det må framhållas, att som
regel fordras för straffverkställighet, att beslutet,
hvarigenom straffet ådömts, eger laga kraft. För
verkställighet af frihetsstraff består härifrån blott
det undantag, att verkställigheten kan börja tidigare,
för den händelse den dömde i vederbörlig ordning (se
lag 26 mars 1909) förklarat sig nöjd med utslaget
och villig att undergå den ådömda bestraffningen.
E. K.

Verkställighetsord, krigsv. Se Kommando.

Verksynd l. Gärningssynd (lat. peccatum actuale,
ty. thatsünde), teol., hvarje enskild afvikelse från
Guds vilja i begär, tankar, ord eller yttre gärningar,
genom öfverträdelse eller underlåtenhet. Verksynden är alltid en handling,
inre eller yttre, i motsats till arfsynden (se
d. o.), som är en beskaffenhet. "Verksynd" är ett
först af dogmatiken såsom motsats till "arfsynd"
bildadt begrepp. Intet af dessa båda uttryck
förekommer i bibeln; när bibeln talar om "synd"
utan närmare bestämning, förstås därmed verksynd
i dogmatikens mening. Se vidare Arfsynd och Synd.
E. Bg.

Verktum, längdmått. Se Tum.

Verktyg, mek., i allmännaste mening alla hjälpmedel
för åstadkommande af en mekanisk verkan (jfr Maskin,
sp. 1162); i inskränktare bemärkelse redskap, som
föras och uppbäras af människohanden (handverktyg)
samt användas för att frambringa mekanisk
verkan, i synnerhet för formförändring. I tekniskt
hänseende kan man indela verktygen i sådana, som äro
afsedda att fasthålla arbetsstyckena, såsom tänger,
fil-klofvar, skrufstycken m. fl., verktyg för mätning,
verktyg för uppdragning af linjer samt slutligen
verktyg för formförändring, t. ex. yxor, knifvar,
mejslar, hyflar m. fl.

Verktygsmaskiner, mek., en benämning, som ofta nyttjas
för maskiner, afsedda för mekanisk bearbetning af
metaller, trä och sten. De ha således till ändamål
att ersätta de af handen direkt förda verktygen, och
man kan med deras hjälp erhålla ett långt hastigare,
kraftigare och noggrannare arbete. Sådana maskiner
finnas af ett stort antal olika slag och af olika
beskaffenhet, allteftersom arbetssättet består
i borrning, svarfning, hyfling etc. Jfr Maskin,
sp. 1163.

Verkö, vacker, skogbevuxen ö strax ö. om Karlskrona,
i Östra härad, Lösens församling. Ön egdes 1715 af
släkten Ebbeltoft, adlad Psilanderhjelm. På sydvästra
sidan af ön ligger en djupt inträngande strandgrotta,
fördelad i flera rum, hvarest finnas lämningar af
stenbänkar o. d. och vid hvars ingång porlar en aldrig
sinande källa med utmärkt dricksvatten. Enligt en
folksägen beboddes denna ö under vikingatiden af en
sjökonung Grim eller Ögrim, efter hvilken grottan,
som sannolikt varit hans klippborg, än i dag kallas
"Grims kula"; det påstås äfven, att hela ön förr
burit namnet "Grimsholmen". Grim egde en utmärkt
vacker, men i kärlek olycklig dotter, Tora, som gaf
anledning till den sjödrabbning, som strax utanför ön
utkämpades emellan Grim och en okänd viking, som under
ett af Grims sjötåg anländt till ön och förälskat
sig i Tora. Sagan om ankomsten af den okände vikingen
(som i dödsstunden tillkännagaf sig heta Vidar) och
den blodiga striden, i hvilken båda kämparna stupade
(Vidar för Toras pil), skildras i ett skaldestycke af
P. G. Sparre, "Thora, eller Grimsholms saga" (1829).
R. N.*

Verkön, en omkr. 2 kvkm. stor, bebodd, skogklädd ö i
Storsjön, Jämtland, Norderö socken, omkr. 20 km. v. om
Östersund.
G. Brgrn.

Werl, stad i Westfalen, kretsen Soest. 6,268
inv. (1905). Progymnasium; katolskt lärarseminarium. 3
saliner, jästfabriker.

Verlaine [värrlǟn], Paul, fransk skald, f. 30 mars
1844 i Metz, d. 8 jan. 1896 i Paris, son till en
ingenjörkapten, studerade vid École

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0657.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free