- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
45-46

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Westermann, François Joseph - Westermann, Anton - Westermann, Anton Marius Theodor - Westermarck, 1. Helena - Westermarck, 2. Edvard Alexander - Westermark, Otto Edvard - Westermark, Frans Johan Eugen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

Westermann-Westermark

46

blef likväl, när Danton störtades,
jämte denne giliotinerad. Se P. Hou,
"Nos généraux alsaciens" (1900).
(H. J-dt.)

Westermann. Anton, tysk filolog, f. 1806 i Leipzig,
d. 1869, var professor i klassisk fornkun-skap
vid universitetet där 1834-65. Han författade
bl. a. Quæstiones demosthenicæ (1830-37) och
Geschichte der beredsamkeit in Griechenland and Rom
(2 bd, 1833-35), hvilket arbete fyllde en lucka i
litteraturen. Han utgaf editioner af bl. a. Plutarchos
("Vitæ decem oratorum", 1833), grekernas mytografer
(1843) och Filostratos (1848) samt öfversatte valda
tal af Demosthenes, Aischines och Lysias (4 bd,
1856-68).

Westermann, Anton Marius Theodor, dansk agronom,
f. 3 juni 1852 i Bogense, blef godsförvaltare på
Själland, anade 1883 examen vid Landbohöjskolen i
Köpenhamn och 1885 land-inspektörsexamen och blef
efter vetenskapliga studier vid universitetet
1887 lärare i landtekonomi vid Landbohöjskolen
med växtodling som speciellt läroområde. 1892
fick han lektors, 1896 professors titel. Vid
sidan af sin lärargärning har han egnat sig åt
vetenskaplig forskning, men framför allt utöfvat
stort inflytande på danska jordbrukets utveckling
som ledande personlighet i landtbruksföreningslif
samt försöksväsendet på växt- och mossodlingens
område. Sedan 1910 är W. en af de två presidenterna
i det Kgl. danska landhusholdningsselskab. Han
har författat bl. a. bd l och 3 i den af honom
tills, med H. Gold-schmidt utg. "Landmandsbogen,
Raadgiver for den danske landmand og hans
husstand ved den dag-lige gjærning" (1891-97)
och Undersögelser över typer av danske jorder
(1902). Han är led. af sv. Landtbr. akad. (1902).
H. J. Dft.

Westermarck. 1. Helena W., finländsk
sknft-ställarinna, f. 20 nov. 1857 i Helsingfors,
egnade sig tidifft åt konststudier och tillbragte
flera år i "utlandet för fortsatt utbildning
som målarinna samt vann erkännande for taflor
utställda i Helsingfors och Paris. Omfattande med
värme kvinnorörelsen, uppsatte hon tidskr. "Nutid",
hvars första redaktör hon var 1895-97 och där hon
sedermera fortfarande medarbetade. Sedermera gjorde
hon författarskapet till sin hufvuduppgift. För
berättelsen Lifvets seger (1898, öfv. till da. 1902)
erhöll hon ett af statens litterära pris. Mest
uppmärksammade torde ha blifvit de romaner, som
hon utgett under den gemensamma rubriken Tecken och
minnesskrift från adertonhundratalet (I fru Ulrikas
hem 1900, Ljud i natten 1903 och Vandrare 1911). Af
Svenska litt. sällsk. i Finland har hon prisbelönats
för en monografi öfver Elisabeth Blomqvist (I–II,
1916-17).

2. Edvard Alexander W., den föregåendes broder,
sociolog, f. 20 nov. 1862 i Helsingfors, student
1881, filos. kandidat 1886, filos. licentiat och
doktor 1890, docent i sociologi vid Helsingfors’
universitet s. å., kallades 1904 att för tre år
framåt i egenskap af "appointed teacher" bekläda
en vid universitetet i London nyinrättad lärostol i
sociologi och blef 1907 Martin White professor vid
samma universitet. Han utnämndes till professor 1906
i praktisk filosofi vid universitetet i Helsingfors
och 1918 i filosofi vid Åbo akademi S. å. förordnades
han till samma universitets förste

rektor, berättigades att under slutet af vårterminen
åtnjuta tjänstledighet från professuren för att
sköta sia befattning i London. W. har hållit
vetenskap-iga föredrag och föredragsserier vid
särskilda tilläilen och på olika orter, bl. a.
på inbjudan af högskolan i Göteborg 1904
och vid sommarkurserna i Stockholm 1907.
Under en lång följd af år vistades han
utomlands, bl. a. flera år i Marokko, där han i olika
delar af landet idkade religionsvetenskapliga och
sociologiska forskningar. Han har utöfvat betydande
verksamhet som sociologisk skriftställare: The
origin of human marriage (1889; flera uppl.,
den fjärde fullständigt omarbetad 1920; öfv. till
sv., "Det mänskliga äktenskapets historia",
1892-93, ty., fr., ry. m. fl. språk), ett
på den modernaste forskningen byggdt och
i sitt slag epokgörande arbete, The origin
and development of thc moral ideas (2 bd,
1906-08; 2:a uppl. 1912-16, öfv. till ty.
1907, 2:a uppl. 1913), Ceremonies and beliefs
connected with agriculture, certain dates
of the solar year and the weather in
Morocco (1913), Marriage ceremonies in Morocco
(1914), The Moorish conception of holiness (i Finska
vet.. soc:s förhandl. 1916) och Sex år i Marocko
(1917) samt en mängd uppsatser i vetenskapliga
tidskrifter och populära publikationer. 1.
A. II. 2. M. G. S. Westermark. Otto Edvard,
tonsättare, f. 1797 i Stockholm, d. där som
grosshandlare 1849, skref 1818 som student i
Uppsala melodien till Tegnérs "Kung Karl, den
unga hjälte", som af Arrhén v. Kapfelman sattes
för manskör och blef högligen populär.

Westermark, Frans Johan Eugen, läkare, akademisk
lärare, f. 5 nov. 1853 i Börstig (Skaraborgs län),
blef 1875 student i Uppsala, 1880 med. kandidat där
och 1883 licentiat vid Karolinska institutet, där
han 1887 disputerade för doktorsgrad med afh. Om
exstirpation af tuba Fallopii, och promoverades
s. å. i Uppsala till med. doktor. S. å. förordnades
han till docent i obstetrik och gynekologi vid
Karolinska institutet och var 1902-18 ord. professor
där i dessa ämnen. Bland W:s många vetenskapliga
arbeten märkas Experimentelle untersuchungen über
die wehentätigkeit des menschlichen uterus bei
der physiologischen geburt (i "Skand. archiv fur
phy-siologie", 1892), Einige beobachtungen über den
einfluss, welchen die körperbeschaffenheit der mutter
auf dicjenige der reifen kinder ausübt (tills, med
J. E. Johansson, ibid., 1897, prisbelönt af Svenska
läkaresällskapet), Experimentelle untersuchungen
über den einfluss der chloroformnarkose auf die
wehentätigkeit des menschlichen uterus bei der
physiologischen geburt (i "Archiv fur gy-näkologie",
1900) och Om förlossningen vid trångt bäcken (s. å.).
K. T-dt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free