Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vestibularapparaten, anat. - Vestigia terrent - Westin, en ansedd Stockholmssläkt - Westin, 1. Johan, 1722-1786 - Westin, 2. Johan, 1751-1828 - Westin, 3. Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utbildning af en topisk lillhjärnsdiagnostik. För sina
epokgörande arbeten öfver vestibularapparaten erhöll
Bárány 1914 års medicinska Nobel-pris. Utvecklingen
af undersökningsmetoden har medfört en motsvarande
förbättring af diagnostik och behandling af sjukdomar
i vestibularapparaten. En nyss inträdd (manifest),
en äldre (latent) förstöring af vestibularapparaten,
ett blottläggande af en båggång m. m. äro tillstånd,
som numera med stor säkerhet diagnostiseras, och
den behandling, som härigenom i tid kan användas,
har i högsta grad förbättrat utsikterna för många
sjuka. G.Hgn.
Vest?gia terrrent. lat., "spåren (efter förolyckade
föregångare) afskräcka", ett ofta anfördt uttryck ur
Horatius’ epistel I, l, v. 74, hvarest det hänsyftas
på Æsopus’ 246:e fabel om räfven och lejonet, till
hvars kula alla spår ledde, men inga därifrån.
West?n. en ansedd Stockholmssläkt, härstammande
från soldaten Jan Jansson Brän-nare (d. 1744),
som slutligen var bosatt i Västerås. Hans två söner
antogo efter staden namnet W. Den yngre var sonlös,
men den äldre, J o-han W. (se W. 1), hade flera söner,
och från fyra af dem, liksom han själf garfvare i
Stockholm, delade sig släkten i fyra ännu lefvande
hufvud-grenar. En af dessa grenar, som härstammar från
Johan W:s sonson Lorens W. (f. 1787, d. 1846), svensk
generalkonsul och chargé d’affaires i Eio de Janeiro,
fortlefver i Brasilien. Se K. Forsstrand. "Storborgare
och stadsmajorer" (1918).
1. Johan W., politiker, f. 9 juni 1722
i Västerås, d. 21 okt. 1786 i Stockholm,
sattes 1736 i garfvarlära i Stockholm samt blef
1748 mästare i yrket och sedermera ålderman.
Han var vid riksdagarna 1765-66, 1771-72, 1778
och 1786 led. af borgarståndet samt hade
vid de två förstnämnda plats i sekreta utskottet
(1765 -66 äfven i Mindre sekreta deputationen.
1771 -72 äfven i protokollsdeputationen) och
1778 i bankoutskottet. Han var en af
mösspartiets ledande män med inflytande
ej blott i sitt eget stånd, utan äfven bland
präster och bönder. Han tillhörde oppositionen
mot Gustaf III, som vid revolutionen 1772
fann nödigt att försäkra sig om hans person.
\V:s framskjutna ställning och stora anseende
belysas af benämningarna "All världens
Westin", "Borgarkungen" och "Garf-varkungen".
2. Johan W., den föregåendes son, politiker,
f. 14 juli 1751 i Stockholm, d. där 19 aug. 1828,
liksom fadern garfvare och slutligen ålderman i
yrket, var led. för Stockholm af borgarståndet
vid 8 riksdagar (1789-1800, 1810-23; 1800
äfven för Öregrund och 1810 äfven för
Söderköping och Södertälje) och därvid ståndets vice
talman 1810, 1817-18 och 1823 samt led. af
hemliga utskottet (1800) samt af
bevillnings- (1810, 1815), stats- (1812) och
konstitutions- (1817, 1823) utskotten. Han var fullmäktig
1800-10 i Riksgäldskontoret och 1810-28 i
Riksbanken. Mot Gustaf III stod han i opposition. Jämte
fäderneyrket idkade W. grosshandel och
rederirörelse och hopbragte en betydande förmögenhet.
3. Fredrik W., den föregåendes halfbro-der,
målare, f. 22 sept. 1782 i Stockholm,
d. där 13 maj 1862, blef redan som tioåring
elev
vid konstakademien 1793, erhöll 1795 sin första
utmärkelse - i ornamentskolan -, studerade under
ledning af Masreliez och Pasch och vann flera
medaljer, bl. a. guldmedaljen 18C6 för prisämnena
Adme-tus och Alceste (motivet hämtadt ur operan
"Alceste") och Charité romaine och 1807 för prisämnena
Cornelia framvisande sina söner för ett romerskt
fruntimmer, som bedt få se hennes juveler och Marins
och skytern samt för Adonis och Herakles’ död - de
båda sistnämnda själf-valda ämnen. S. å. målade han
den flygande Amor med bå- Fredrik Wostin Efter ett gen
(Nationalmuseum, själf porträtt,
deponerad i Finansdepartementet), utställde 1810
Faëton anhåller hos Apollon att få köra solens
vagn och 1811 Krönprins Karl Johan hyllas af
Minerva och de fria konsterna (lavyr). Han blef
1807 agré vid konstakademien, 1812 led. samt 1815
vice och 1816 ord. professor. Som lärare i teckning
vid akademien tjänstgjorde han ända till 1853,
som akademiens direktör fungerade han 1828-40. •
Han fick titeln hofintendent 1843. - Med aldrig
tröttad alstringsförmåga utförde han under sin
långa verksamhet ett högst aktnings-bjudande antal
målningar, hufvudsakligen allegorier och porträtt
jämte en och annan altar-tafla. Till hans tidigare
skede och till hans lyckligaste alster höra Dagens
stunder, fyra dörr-stycken i Karl Johans sängkammare
på Rosers-berg med antikiserande figurer: Aurora,
som strör blommor öfver jorden, Apollon med sitt
fyrspann, Diana följd af Aftonrodnaden. Natten med
sitt stjärnströdda dok (1812-13). Mindre lyckligt
utföll allegorien öfver Kronprinsessan Josefinas
ankomst till Sverige (utställd 1824. Gripsholm). På
Säfstaholm finns De fyra årstiderna presiderade
af jordens gudinna (stor figurrik tafla, 1843), på
Rosendal Heòe med örnen (1832) och Flora bekransande
Linnés byst (1843) och i Stockholms högskola Musiken,
föreställd af en grupp af unga flickor. Han försökte
sig med svenska historiska kompositioner (Olof
Skötkonungs dop, Lutherska lärans antagande). Bland
religiösa motiv äro Skapelsens första dag, Den heliga
familjen m. fl. Altartaflor af W. finnas i Stockholm
i Kungs-holms och Jakobs kyrkor (Kristi uppståndelse,
1825, och Kristi förklaring, 1828, en replik i Åbo
domkyrka), andra i Söderhamn (Kristus i örtagården),
i Uddevalla (Kristus välsignar barnen), i Karlshamn
(Kristi begrafning). Bland större figurkompositioner
märkas Afskedet mellan bröderna W rang el,
"en gruppbild i naturlig storlek, som under sin
glaíta yta gömmer på verklig känsla" (på Ovesholm i
Skåne), Wachtmeisterska familjetaflan på Johannishus,
Bernadotteska familjegruppen (Karl XIV Johan med barn
och barnbarn, börjad 1832, Gripsholm) och Drott-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
