- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
81-82

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Westphal, Joachim - Westphal, Rudolf Georg Hermann - Westphal, Karl Friedrich Otto - Westphalska vågen, fys. Se Våg - West Point, Nord-Amerikas förenta staters armékrigsskola - West Port. Se Kansas city - Westpreussen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

81

Westphal-Westpreussen

82

eller 1511 i Hamburg, d. 1574, studerade för Luther
och Melanchthon i Wittenberg äfvensom vid flera
andra tyska universitet samt slog sig därefter ned
i Wittenberg som föreläsare och predikant. Efter
att 1541 ha af böjt kallelse till en professur i
Rostock mottog han s. å. anbudet att bli pastor
vid Katarinakyrkan i Hamburg. Där blef han snart
invecklad i alla den tidens religiösa stridigheter,
där han stod på gnesiolutheranernas sida (t. ex. med
Flacius i Interimsstriden). Mest bekant blef W. genom
de häftiga och med mycken bitterhet å ömse håll
förda nattvardsstriderna, som han 1552 öppnade med
ett våldsamt angrepp, Farrago, på den kalvinska
uppfattningen. Då han ock 1554 fick myndigheterna
i Hamburg att utvisa de engelske kalvinske
flyktingarna från staden, skref Calvin själf mot
honom ("Defensio", 1555). Slutligen kallades han till
superintendent i Hamburg, hvilken plats han 1562-71
skötte på förordnande, sedermera som ordinarie. Se
P. Tschackert. "Entstehung der lutherischen und
reformierten kirchenlehre" (1910). - Med W. förväxlas
stundom den samtida predikanten och teol. författaren
Joachim W. (d. 1569) från Mansfeld, Spången-bergs vän.
Hj. H-t.

Westphal, Rudolf Georg Herman n, tysk filolog,
f. 1826 i Obernkirchen (Hessen), d. 1892 i
Stadthagen, blef 1852 privatdocent i Tübingen samt
var 1858-62 e. o. professor i Ereslau och 1875-79
lärare vid Katkovs lyceum i Moskva. Han återvände
sedan till Tyskland. W. gjorde sig bemärkt som
flitig och idérik forskare och författare inom
flera grenar af de filologiska vetenskaperna,
i främsta rummet genom det betydelsefulla verket
Metrik der griechischen dramatiker und lyriker
(med A. Rossbach, 3 bd, 1854-65; 3:e uppl. under
titeln "Theorie der musischen künste der hellenen",
1885-89). Vidare må nämnas System der antiken rhythmik
(1865), Geschichte der alten und mittelalterlichen
musik (2 bd, 1865-66), Theorie der neuhochdeutschen
metrik (1870; 2:a uppl. 1877), Allgemeine theorie
der musikalischen rythmik seit J. S. Bach (1880),
Die musik des griechischen alterthumes (1883)
och Allgemeine metrik der indogermanischen und
semitischen völ-ker (1892). - Genom att till
grund för den metriska teorien lägga de gamles
(hufvudsakligen Ari-stoxenos’) rytmiska lärosatser
och tillika framhålla det nära sambandet mellan
musikalisk och metrisk rytm öppnade W. för metrikens
studium nya banor och fann många efterföljare (se
Metrik, sp. 311). - Äfven som språkforskare gjorde
W. sig bemärkt genom flera arbeten, bland hvilka
må nämnas Philosophisch-historische grammatik der
deutschen sprache (1869), Metodische grammatik der
griechischen sprache (1870-72) och Verglei-chende
grammatik der indogermanischen sprachen (1873).
A. M. A.

Westphal, Karl Friedrich Otto. tysk läkare, f. 1833
i Berlin, d. 1890 i Kreutz-lingen, blef 1861 docent,
1869 e. o. och 1874 ord. professor i psykiatri och
nervsjukdomar i Berlin. W.s arbeten hänföra sig dels
till ryggmärgens sjukdomar ("Westphalsfenomen", se
Ryggmärgssjukdomar, sp. 1335) i och för sig, dels
till frågan om deras sammanhang med den progressiva,
allmänna paralysien, dels

till öfriga grenar af nervpatologien och
psykiatrien. De flesta af dem äro offentliggjorda i
det af honom 1868 grundlagda "Archiv fur psychiatrie
und nervenkrankheiten". Hans Gesammelte cib-handlungen
utgåfvos (med biografi) af hans son Alexander W. i
2 bd 1892. H. T-dt.

Westphalska vågen. fys. Se Våg.

West Point [we’st påì;nt], Nord-Amerikas förenta
staters armékrigsskola, belägen i staten New York
på högra stranden af Hudson, 80 km. n. om New
York. Läroverket leder sitt ursprung från den på
Washingtons initiativ 1794 inrättade artilleri-
och ingenjörskolan i W. 1802 omorganiserades denna
till en krigsskola (military academy} för kadetter
(officersaspiranter), tillhörande artilleriet
och ingenjörkåren. 1808 utvidgades läroverket,
så att det därefter omfattade kadetter från arméns
samtliga truppslag. - Genom kongressbeslut af 4 maj
1916 bestämdes antalet elever till högst 1,334, men
sedermera har detsamma på grund af ökadt behof af
officerare under Världskriget ökats. Vid slutet af
1919 utgjorde antalet elever omkr. 1,750. Antalet
lärare och instruktörer var då 125, hvaraf 7
civila. Under normala förhållanden fordras lör att
bli antagen till elev vid skolan att ha undergått
en inträdesexamen i matematik, engelska språket och
historia eller ock att ha styrkt sig vara student
vid något universitet (eller elev vid visst annat
läroverk). Kursen vid skolan varar 4 år och omfattar
såväl militära som humanistiska ämnen. Antalet
klasser är 4, motsvarande under-visningsåren. I
militärt och disciplinärt af seende bilda eleverna
(kadetterna) en kår (kadettkåren) med 3 bataljoner om
3 kompanier. Efter aílagd officersexamen utnämnes
kadetten till underlöjtnant vid eller i visst
truppförband. H. J-dt.

West Port |>e’st på’t]. Se Kansas city.

Westpreussen [-prö’jsen], förutvarande preussisk
provins, bildad 1878 genom den gamla prov. Preussens
delning i två provinser: Ostpreussen och W.,
inneslutes mellan Pommern i v. och Ostpreussen i
ö. samt mellan Östersjön i n. och Posen jämte det
forna ryska Polen i s. Areal 25,535 kvkm. 1,703,474
inv. (1910), däraf ej fullt 2/3 tyskar samt något
öfver 1/3 polacker. Prov. genomdrages från v. till
ö. af baltiska höjdryggen eller sjöplatån, som
Weichsel genombryter i en djup dalgång, hvilken från
södra gränsen till Montauer spitze, där Weichsel
och Nogat skilja sig, är 5–8 km. bred och på ömse
sidor begränsas af 60 m. höga dalbranter, men
längre ned vidgar sig till ett bredt delta, som är
utomordentligt bördigt; det ligger dock mycket lågt,
t. o. m. delvis under hafsytan, och skyddas mot floden
af stora dammar, mot hafvet af dyner. Högsta delen af
höid-ryggen ligger v. om Weichsel, där Karthausplatån
med det 331 m. höga Turmberg har att uppvisa ett
vildt romantiskt, af djupa dalgångar fåradt och af
barrskog bevuxet landskap, som bär namnet "Kassubiska
Schweiz". Baltiska höjdryggen har bildats under
istiden vid den stora landisens afsmältning och
tillbakaskridande mot n. De vid isranden anhopade
grusmassorna bilda nu ändmoränstråkens höjdkammar,
medan därbakom grundmoränens småkulliga landskap
utbreder sig och där framför vidsträckta, delvis
skogbevuxna, sandfält bildats af istäckets
smältvattensälfvar. (Ett sådant är Tu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:35:49 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free