- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
83-84

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Westpreussen - Westray, en af Orkney-öarna (se d. o.) - Westreenen van Tiellandt, Willem Hendrik Jacob - Vestre Gausdal - Westrell, Karl Emil

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tucheler heide i s. v. med en sammanhängande skogsareal
af 280 kvkm.) Liksom alla moränlandskap är äfven
baltiska höjdryggen rik på sjöar: W. eger af dylika,
mer än 2 har stora, ett antal af 2,060. Äfven
flodnätet är alltigenom outveckladt. Urspr. måste ju
vid istäckets afsmältning älfvarna rinna mot s.
Äfven de nuv. vattendragen, särskildt de v om Weichsel
belägna, ha mestadels först en sydlig riktning för att
senare tvärt vända om mot n. och utfalla i den stora
hufvudådran, Weichsel. – Befolkningens hufvudnäring
är jordbruk. Af arealen äro 54,4 proc. åkermark,
0,6 proc. trädgård, 13,5 proc. ängsmark, 21,3
proc. skog och 10,2 proc. improduktiv mark. Till
följd af den stenbundna grusmarken är jordbruket
emellertid på det hela taget ej gifvande. Undantag
finnas dock. Så lämnar i s. det s. k. Kulmerland med
sina aflagringar efter en under istiden uppdämd sjö
mycket fruktbar jordmån; där befinner sig ett rikt
betodlingsdistrikt med det forna Tysklands största
sockerfabrik. Bördig är äfven Weichseldalens
botten mellan dalbranten och de konstgjorda
fördämningarna. Enligt yrkesräkningen 1895 egnade sig
54 proc. af befolkningen åt jordbruk, endast 21,6
proc. åt industri. De förnämsta odlingsprodukterna
äro råg, hvete, potatis och sockerbetor; äfven korn,
hafre, raps, lin och tobak odlas. Kreatursafveln
är ganska ansenlig; särskild omsorg har egnats
åt fårskötseln. Det är lätt förklarligt, att W:s
industri skall vara knuten till Weichseldalen; där
ligga de bördigaste landsträckorna, och där är den
viktigaste trafikådran. Vid mynningen ligga de båda
främsta handels- och industristäderna, Danzig och
Elbing, nära södra gränsen, äfven invid floden,
Thorn. Skeppsbyggen och järnindustri komma främst i
åtanke. Landet v. om Weichsel är för sitt näringslif
till stor del beroende af skogarna. Där bedrifves
liflig sågverksrörelse; äfven glasindustrien
är utvecklad. Tegelbruken äro många och ha godt
material att bearbeta. Den forna prov. W. egde och
eger intet universitet; däremot grundlades 1904
en teknisk högskola i Danzig. – Med undantag af de
båda sydvästra kretsarna Deutsch-Krono och Flatow,
hvilka hörde till polska landskapet Kujavien,
omfattar W. endast områden, som längre eller kortare
tid tillhörde Tyska orden, nämligen Pommerellen på
vänstra samt Kulmerland och Pomesanien på högra sidan
af Weichsel. Större delen af dessa landskap tillföll
Polen genom den andra freden i Thorn (1466). Endast
nuv. kretsen Rosenberg och den ö. om Weichsel
liggande delen af kretsen Marienwerder kvarstannade
under ordensstaten och uppgingo i hertigdömet,
sedan 1701 konungariket Preussen. De andra delarna
af prov. kommo nästan samtliga vid Polens första
delning (1772) till Preussen, endast Danzig och
Thorn först vid den andra delningen (1793). De
båda senare städerna voro 1807–13 åter skilda från
Preussen. 1824 förenades W. med Ostpreussen till en
provins och delades i två regeringsområden. Dock
förmådde denna förening icke utjämna de genom den
långa söndringen uppkomna olikheterna i politiskt
och ekonomiskt hänseende. W. önskade ständigt att
skiljas från Ostpreussen, och detta skedde ock, trots
Ostpreussens protester, genom lag af 19 mars 1877,
som trädde i kraft 1 jan.
1878. Efter Världskrigets slut har den
forna prov. W. fått undergå en märklig
omgestaltning. Genom bestämmelserna i fördraget
i Versailles 1919 skapades utaf hufvudparten en
polsk "korridor" ned mot Östersjön. Till Tyskland
kommo endast de sydvästligaste delarna, framför
allt kretsen Deutsch-Krone, samt ö. om Weichsel
Elbing. Folkomröstning företogs i juli 1920 i
kretsarna Marienburg, Marienwerder, Rosenberg och
Stuhm (ett område, som 1466 icke afträddes till
Polen, utan bildade biskopsdömet Pomesanien, som
senare kom till Preussen), hvarvid omkr. 92 proc. af
befolkningen röstade för Tyskland, endast omkr. 8
proc. för Polen. Det blir Weichsels dalfåra, som
på detta vis tillfaller det nya Polen, men fastän
detta land sålunda får tillträde till hafvet, kommer
det icke att ega någon verklig hamn vid detsamma,
ty Elbing tillfaller Tyskland, och af Danzig med
närmast liggande område har skapats en särskild
fristat under skydd af Folkens förbund. Denna omfattar
utom själfva staden en landsträcka s. v. därom samt
ett område mellan Weichsel och Nogat, sammanlagdt
en areal af omkr. 1,500 kvkm. med något öfver
200,000 inv. (se vidare Danzig. Suppl.) – W. har
spelat en stor roll i Sveriges krigshistoria,
i synnerhet under Gustaf II Adolfs och Karl X
Gustafs, men äfven under Karl XII:s (Thorn) tid,
och 1629–35 ingick en del af detsamma, 1655–60 större
delen (Danzig, Dirschau, Stuhm, Mewe, Graudenz,
Konitz, Altmark, Marienburg, Oliva m. fl. orter)
af detsamma i svenska generalguvernementet
Preussen (se därom Preussen, sp. 232–235).
A. N-d.

Westray [>e’stréi], en af Örkney-öarna (se d. o.).

Westreenen van Tiellandt [-renen fann t?llant], Willem
Hendrik Jacob, baron van, holländsk kulturhistoriker,
f. 1783 i Haag, d. där 1848 som k. bibliotekarie,
författade bl. a. Essai sur les andens ordres de
chevalerie (1807), Ver-handeling över de uitvinding
der boekdrukkerkunst (1809), i hvilken han försvarade
Haarlems och Gesters prioritet, och Korte schets
van den voort-gang der boekdrukkunst in Nederland
(1829) samt Verslag der nasporingen omtrent de
oorspronkelijke uitvinding en het vroegste gebruik
der stereotypische drukwijs (1833), i hvilket arbete
han häfdade åt staden Leiden äran af första idén
till boktryck med stereotyper. W:s efter hans frände
Johan Meerman (f. 1753, d. 1815) förvärfvade stora
bibliotek och hans privata samlingar af manuskript,
sällsynt tryck, antika mynt och fornsaker öfver-gingo
efter hans död i holländska statens ego och förvaras
i det genom testamente af W. till denna öfverlåtna
Museum Meermanno-Westreenianum i Haag. Jfr
Knuttel, "Het museum Meermanno-Westreenianum"
(1905), och H. Brugmans’ artikel i "Nieuw
Nederlandsch biografisen woordenboek" (1918).
(Hj.P-r.)

Vestre Gausdal, härad och pastorat n. v. om
Lillehammer, Opland fylke (före 1919
Kristians amt), Norge. 968,35 kvkm. med
2,447 inv. (1918). Jordbruksdistrikt.
K. G. O.

Westrell, Karl Emil, donator, f. 12 sept. 1850
i Malmö, bankdirektör där, donerade 2 okt. 1918
till Malmö stad en fond af 300,000 kr., den
s. k. Westrellska fonden, hvaraf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 26 22:55:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free