Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn / 109-110 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskapsakademien (Kungl. svenska Vetenskapsakademien)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 5. Naturhistoriska riksmuseets hvalmuseum (det största, som finns).

byggnaderna höra till de mest betydande, som i vårt
land blifvit för offentligt ändamål uppförda. Akad:s
eget hus (fig. 1), omgifvet af särskilda bostadshus
för tjänstemän och betjäning, innesluter akad:s
sessionssal (fig. 2) med den stora samlingen porträtt
af akad:s led., samt vidare expeditionslokaler,
Berzeliusmuseet och biblioteket med rymlig läsesal
och ett bokmagasin i 10 våningar.
Riksmuseet består af en hufvudbyggnad (fig. 3) för
de zoologiska och mineralogiska samlingarna, i
hvilken lokaler beredts äfven för Sveriges
geologiska undersökning och dess museum, samt af en
särskild mindre byggnad för de botaniska
samlingarna (fig. 4).

Fig. 4. Naturhistoriska riksmuseets byggnad för de botaniska samlingarna.

Riksmuseets anläggningar ha
dragit en kostnad af i rundt tal 3,304,500 kr.,
hvartill kommit ett belopp af 599,774 kr. för
inredningen. Akad:s byggnader ha med inredning
kostat 777,600 kr., ett belopp, som delvis täckts
genom den köpesumma, 650,000 kr., för hvilken
statsverket 1916 inlöste akad:s andel i kvarteret
Grönlandet norra. Det för riksmuseet inköpta kvarteret
Grönlandet södra hade redan 1906 till två tredjedelar
blifvit försåldt till enskilda för 800,000 kr.;
den af statsverket behållna tredjedelen disponeras
f. n. af museets etnografiska afd. Arkitekt för
samtliga byggnaderna har varit A. Anderberg. Se
”Handlingar ang. K. Vet. akad:s, Naturhistoriska
riksmuseets och Vet. akad:s Nobelinstituts byggnadsfråga”
(1902–04) och ”Nya handlingar” (1906).
Arkitektens beskrifning öfver riksmuseets nya
byggnader finnes i ”Naturhistoriska riksmuseets
historia” (1916).

Historia. Förslaget om stiftande af ett
matematisk-naturvetenskapligt samfund afhandlades
under vintern 1738–39 samtalsvis mellan kapten
mekanikus Mårten Triewald och dåv. amiralitetsmedikus
i Stockholm Carl Linnæus. Den förre
hade länge uppehållit sig i England och 1731
blifvit led. af Royal society i London; den senare
hade nyss hemkommit från sin vistelse i utlandet,
under hvilken han bl. a. kallats till korrespondent
af vet. akad. i Paris. Från dessa utländska
samfund hämtade Triewald och Linné sina
närmaste förebilder, hvaremot de, ehuru båda led.
af Vet. soc. i Uppsala, ej i allt gillade dess
verksamhet. Till deltagande i sina öfverläggningar
kallade de den unge kanslijunkaren frih.
A. J. von Höpken och kommerserådet Jonas
Alström (Alströmer) samt vidare hofrättsassessorn
frih. Sten Karl Bielke och kammarherren frih.
Karl Vilhelm Cederhielm, de båda sistnämnde
ifriga landthushållare, som några år förut umgåtts
med en liknande plan, hvilken de dock icke
lyckats realisera. Sedan man förvissat sig om medverkan af professor Anders Celsius
i Uppsala, hvilken lifligt tillstyrkte förslaget, hölls det första sammanträdet på
Riddarhuset i Stockholm 2 juni (g. st.) 1739, som är akad:s stiftelsedag. Ett af
Höpken utarbetadt utkast till grundregler förelåg då samt antogs och daterades
samma dag, ehuru däri under den närmaste tiden gjordes vissa förändringar. Jämlikt
ett förslag af Celsius antogs namnet Vetenskapsakademi, med förkastande af
de förut påtänkta benämningarna Ekonomisk vetenskapssocietet eller vetenskapsgille,
benämningar, som dock ange det nya samfundets egentliga uppgift, hvilken närmare
preciserades vara ”de vetenskapers förkofran och
fortplantande, som jämte flit och idoghet alstra af
sig lofvärda slöjders samt all hushållnings
uppkomst”. I öfverensstämmelse härmed ange de äldsta
grundreglerna som föremål för akad:s verksamhet:
experimentalfysik, naturalhistoria, kemi, medicin,
anatomi och kirurgi, matematiska vetenskaper,
ekonomi, kommers, konster och manufakturer. Vid
det första sammanträdet beslöts, att frågor inom
dessa ämnen skulle afhandlas vid gemensamma
öfverläggningar samt att resultaten af dessa
öfverläggningar äfvensom ingifna, af akad. pröfvade
och gillade ”nya anmärkningar, påfund, rön och
försök” skulle delges allmänheten i kvartalsvis
utkommande akter på svenska språket, hvarigenom
man särskildt ville betona det populariserande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>