- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
115-116

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskapsakademien (Kungl. svenska Vetenskapsakademien) - Vetenskapsakademiens Nobelinstitut för fysikalisk kemi. Se Nobelinstitut 2, sp. 1111 - Vetenskaps-Handlingar för Läkare och Fältskärer - Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg, eller, såsom dess officiella titel lyder, Göteborgs kungl. vetenskaps och vitterhetssamhälle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upphäfvandet af de dittills varande klasserna för
"hushållning och landtskötsel" och för "handel
och borgerliga näringar" samt dessas ersättande
med en klass för "ekonomiska vetenskaper" betonade
vetenskaplighetens företräde framför den praktiska
nyttan. Akad:s rekrytering med kompetenta personer
betryggades därigenom, att rätten att föreslå
nya led. och invalens förberedelse förlades
till klasserna, och detta äfven beträffande
de utländska ledamöterna, på hvilka likaledes en
klassindelning tillämpades. Presidietiden utsträcktes
till ett år, och den förut stadgade lottningen vid
presesbefattningens besättande afskaffades. Samtidigt
fick akad. genom det naturhistoriska riksmuseets
upprättande (se ofvan) och dess ställande under akad:s
inseende ett vidgadt verksamhetsområde; detta museum
samt akad:s bibliotek fingo särskilda vårdare, och för
öfvervakandet af dessas verksamhet äfvensom af akad:s
öfriga institutioner: observatoriet, den teknologiska
och Thamiska inrättningen samt Bergianska trädgården,
tillsattes särskilda inspektörer. Bland andra nyheter
stadgades också firandet af en årlig högtidsdag. Än
viktigare var det på Berzelius’ personliga initiativ
tillkomna stadgandet, att vid dessa högtidsdagar
akad:s tjänstemän skulle redogöra för framstegen inom
hvars och ens vetenskapsområde. Berzelius åtog sig
"Årsberättelserna" i kemi och fysik och fullföljde
dem i förstnämnda ämne regelbundet till sin död, i
fysik till 1839, då de öfvertogos af andra. Äfven i
astronomi, zoologi, botanik och teknologi utgåfvos
årsberättelser under längre eller kortare tider,
men det visade sig alltmera svårt att därvid iakttaga
regelbundenhet, och den vetenskapliga litteraturens
tillväxt gjorde slutligen hela företaget outförbart
för de därtill disponibla krafterna. Berzelius’
årsberättelser öfversattes omedelbart och
fullständigt till ty., likaså, delvis, de i botanik
(af J. E. Wikström), och akad:s verksamhet på detta
område har varit banbrytande, i det att den utgjort
förebilden för de "Jahresberichte", som sedermera
i så godt som alla vetenskapsgrenar sett dagen i
Tyskland och äfven fått en eller annan efterföljare
i andra länder. Öfver hufvud taget förvärfvade
akad. under Berzelius’ ledning och tack vare hans
världsberömda namn, så inom som utom landet, ett
anseende som aldrig tillförene. Ett erkännande af den
vetenskapliga forskningens betydelse i statslifvet och
Vet. akad:s förtjänstfulla verksamhet hade getts genom
en 1818 föreslagen och 1823 beslutad grundlagsändring,
enligt hvilken akad. fick rätt att utse 2 (ofrälse
civila) led. i prästeståndet.

Äfven efter Berzelius’ död fortgick verksamheten
enligt af honom först utstakade riktlinjer. Nya
grundregler af 5 nov. 1842 och 13 juli 1850
införde i organisatoriskt hänseende vissa
förändringar. Särskilda institutioner upprättades 1849
i fysik och kemi (den senare ställd på vakans vid den
förste föreståndarens afgång 1852), Naturhistoriska
riksmuseet tillökades med nya afdelningar (se
ofvan), på akad:s förslag tillkom 1872 Statens
meteorologiska centralanstalt (se Meteorologiska
centralanstalter
), hvilken ställdes under akad:s
inseende (från 1919 därifrån skild och gjord till en
afdelning under Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt); Kristinebergs
zoologiska station upprättades 1877. Framhållas
bör också akad:s andel i tillkomsten af de många,
under denna tid från Sverige utsända forskningsfärderna,
särskildt polarexpeditionerna under
Torell, Nordenskiöld, Nathorst m. fl. Om akad:s
historia se Samuel Sandel, ”Tal om K. Svenska
Vet. Acad:s inrättning och dess fortgång til
närvarande tid” (1771), Shering Rosenhane,
”Anteckningar hörande till K. Vet. akad:s historia”
(1811), J. Berzelius, ”Själfbiografiska anteckningar”
(utg. genom H. G. Söderhamn, 1901), E. W.
Dahlgren, ”K. Svenska Vet.- akad:s
personförteckningar 1739–1915” (1915), ”Svenska Vet.
akad:s protokoll för åren 1739, 1740 och 1741”
(med anmärkningar utg. af E. W. Dahlgren i
2 bd 1918).
E. W. D.

Vetenskapsakademiens Nobelinstitut för
fysikalisk kemi. Se Nobelinstitut 2, sp. 1111.

Vetenskaps-Handlingar för Läkare och
Fältskären, medicinsk tidskrift, som utgafs i Stockholm
1793–1805 af den förtjänte assessorn i
Collegium medicum Sven Hedin. Tidskriften utgafs
i kvartalshäften om 5–6 ark 1793–99, med 1
dylikt häfte 1803 och 1804 samt med 2 häften
1805. Den innehöll hufvudsakligen redogörelser
för utlandets nyaste medicinska litteratur och
framstegen inom läkekonsten, förutom originaluppsatser,
hufvudsakligen af utgifvaren samt af de bemärkte
läkarna J. H. Gistrén och P. G. Tengmalm. I
hvarje häfte meddelade Hedin biografier öfver
utmärkta svenska läkare (med porträtt i kopparstick
af F. Akrels hand). 1800 och 1801, då
tidskriften var nedlagd, utgaf Hedin i dess ställe
”Vetenskaps-Journal för Läkare och Fältskärer”
med 2 häften årligen, hvilken efter
”Vetenskapshandlingarnas” upphörande återuppstod i
”Vettenskapsjournal för läkare och fältskärer”, utg. af J.
Berzelius och E. Gadelius med 1 häfte hvartdera
året 1806 och 1807 samt 3 häften 1810. Däri
tillgodosågs äfven allmänhetens behof af populära
medicinska afhandlingar.

Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg,
eller, såsom dess officiella titel lyder,
Göteborgs kungl. vetenskaps och
vitterhetssamhälle
, leder sitt ursprung från den
omkr. 1760 stiftade vitterhetsklubb, som samlades
omkring den bekante lektor Johan Rosén (se
Rosén 3) och som efter hans död under lektor
M. G. Wallenstråles ledning 1773 från att vara
”en liten societé inom lyckta dörrar erhöll all
möjlig publicitet”. Dess namn var då
Vitterhetssocieteten, och den upptog ledamöter
dels på platsen och inom stiftet (bl. a. N.
Sahlgren, bröderna Alströmer, Chalmers, J. Wallenberg,
P. Osbeck, G. F. Hjortberg), dels äfven från
andra delar af riket ett antal personer, som genom
sin yttre värdighet eller litterära förtjänster kunde
”gifva lustre åt sällskapet och tillika bidraga
till sällskapets kassa”. Äfven damer intogos som
”hedrande ledamöter”, bland dem Anna Maria
Malmstedt (fru Lenngren). Till en början omfattade
sällskapets verksamhet uteslutande vitterheten,
men snart förenades därmed ”ekonomien,
naturalhistorien, botaniken samt fäderneslandets
och Göteborgs stads historia”. Riksrådet grefve
K. F. Scheffer blef Vitterhetssocietetens beskyddare;
och då samfundet visade stor lifaktighet på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free