Print (PDF) - On this page / på denna sida - Vetenskapsakademien (Kungl. svenska Vetenskapsakademien) - Vetenskapsakademiens Nobelinstitut för fysikalisk kemi. Se Nobelinstitut 2, sp. 1111 - Vetenskaps-Handlingar för Läkare och Fältskärer - Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg, eller, såsom dess officiella titel lyder, Göteborgs kungl. vetenskaps och vitterhetssamhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115 Vetenskapsakademiens Nobelinstitut för fysikalisk kemi-Vetenskaps- och vitterhetssamhället 116 vandet af de dittills varande klasserna för "hushållning och landtskötsel'' och för "handel och borgerliga näringar" samt dessas ersättande med en klass för "ekonomiska vetenskaper" betonade vetenskaplighetens företräde framför den praktiska nyttan. Akadis rekrytering med kompetenta personer betryggades därigenom, att rätten att föreslå nya led. och invalens förberedelse förlades till klasserna, och detta af ven beträffande de utländska ledamöterna, på hvilka likaledes en klassindelning tillämpades. Presidietiden utsträcktes till ett år, och den förut stadgade lottningen vid presesbefattningens besättande af skaffades. Samtidigt fick akad. genom det naturhistoriska riksmuseets upprättande (se ofvan) och dess ställande under akad:s inseende ett vidgadt verksamhetsområde; detta museum samt akad:s bibliotek fingo särskilda vårdare, och för öfvervakandet af dessas verksamhet äfvensom af akad:s of riga institutioner: observatoriet, den teknologiska och Thamiska inrättningen samt Eergianska trädgården, tillsattes särskilda inspektörer. Bland andra nyheter stadgades också firandet af en årlig högtidsdag. Än viktigare var det på Berzelius' personliga initiativ tillkomna stadgandet, att vid dessa högtidsdagar akad:s tjänstemän skulle redogöra för framstegen inom hvars och ens vetenskapsområde. Berzelius åtog sig "Årsberättelserna" i kemi och fysik och fullföljde dem i förstnämnda ämne regelbundet till sin död, i fysik till 1839, då de öfvertogos af andra. Af ven i astronomi, zoologi, botanik och teknologi utgåfvos årsberättelser under längre eller kortare tider, men det visade sig alltmera svårt att därvid iakttaga regelbundenhet, och den vetenskapliga litteraturens tillväxt gjorde slutligen hela företaget outförbart för de därtill disponibla krafterna. Berzelius' årsberättelser öfversattes omedelbart och fullständigt till ty., likaså, delvis, de i botanik (af J. E. Wikström), och akad:s verksamhet på detta område har varit banbrytande, i det att den utgjort förebilden för de "Jahres-berichte", som sedermera i så godt som alla vetenskapsgrenar sett dagen i Tyskland och äfven fått en eller annan efterföljare i andra länder, öfver hufvud taget förvärfvade akad. under Berzelius' ledning och tack vare hans världsberömda namn, så inom som utom landet, ett anseende som aldrig tillf orene. Ett erkännande af den vetenskapliga forskningens betydelse i statslifvct och Vet. akad:s förtjänstfulla verksamhet hade getts genom en 1818 föreslagen och 1823 beslutad grundlagsändring, enligt hvilken akad. fick rätt att utse 2 (ofrälse civila) led. i prästeståndet. Äfven efter Berzelius' död fortgick verksamheten enligt af honom först utstakade riktlinjer. Nya grundregler af 5 nov. 1842 och 13 juli 1850 införde i organisatoriskt hänseende vissa förändringar. Särskilda institutioner upprättades 1849 i fysik och kemi (den senare ställd på vakans vid den förste föreståndarens af gång 1852), Naturhistoriska riksmuseet tillökades med nya afdelnin-gar (so ofvan), på akad:s förslag tillkom 1872 Statens meteorologiska centralanstalt (se M e t e-orologiska centralanstalter), hvilken ställdes under akadis inseende (från 1919 därifrån skild och gjord till en afdelning under Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt); Kristinebergs zoologiska station upprättades 1877. Framhållas bör också akad:s andel i tillkomsten af de många, under denna tid från Sverige utsända forskningsfärderna, särskildt polarexpeditionerna under Torell, Nordenskiöld, Nathorst m. fl. Om akad:s historia se Samuel Sandel, "Tal om K. Svenska Vet. Acad:s inrättning och dess fortgång til närvarande tid" (1771), Shering Eosenhane, "Anteckningar hörande till K. Vet. akad:s historia" (1811), J. Berzelius, "Själfbiografiska anteckningar" (utg. genom H. G. Söderhamn, 1901), E. W. Dahlgren, "K. Svenska Vet.- akadis personförteckningar 1739-1915" (1915), "Svenska Vet. akadis protokoll för åren 1739, 1740 och 1741" (med anmärkningar utg. af E. W. Dahlgren i 2 bd 1918). E. W. D. Vetenskapsakademiens Nobelinstitut för fysikalisk kemi. Se Nobelinstitut 2, sp. 1111. Vetenskaps-Handlingar för Läkare och Fältskären, medicinsk tidskrift, som utgafs i Stockholm 1793-1805 af den förtjänte assessorn i Collegium medicum Sven Hedin. Tidskriften utgafs i kvartalshäften om 5-6 ark 1793-99, med l dylikt häfte 1803 och 1804 samt med 2 häften 1805. Den innehöll hufvudsakligen redogörelser för utlandets nyaste medicinska litteratur och framstegen inom läkekonsten, förutom originaluppsatser, hufvudsakligen af utgifvaren samt af de bemärkte läkarna J. H. Gistrén och P. G. Tengmalm. I hvarje häfte meddelade Hedin biografier öfver utmärkta svenska läkare (med porträtt i kopparstick af F. Akrels hand). 1800 och 1801, då tidskriften var nedlagd, utgaf Hedin i dess ställe "Vetenskaps-Journal för Läkare och Fältskärer" med 2 häften årligen, hvilken efter "Vetenskapshandlingarnas" upphörande återuppstod i "Vetten-skapsjournal för läkare och fältskärer", utg. af J. Berzelius och E. Gadelius med l häfte hvartdera året 1806 och 1807 samt 3 häften 1810. Däri tillgodosågs äfven allmänhetens behof af populära medicinska afhandlingar. Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg, eller, såsom dess officiella titel lyder, Göteborgs kungl. vetenskaps och vitterhetssamhälle, leder sitt ursprung från den omkr. 1760 stiftade vitterhetsklubb, som samlades omkring den bekante lektor Johan Kosén (se Rosén 3) och som efter hans död under lektor M. G. Wallenstråles ledning 1773 från att vara "en liten societé inom lyckta dörrar erhöll all möjlig publicitet". Dess namn var då Vitter-hetssocieteten, och den upptog ledamöter dels på platsen och inom stiftet (bl. a. N. Sahl-gren, bröderna Alströmer, Chalmers, J. Wallen-berg, P. Osbeck, G. F. Hjortberg), dels äfven från andra delar af riket ett antal personer, som genom sin yttre värdighet eller litterära förtjänster kunde "gifva lustre åt sällskapet och tillika bidraga till sällskapets kassa". Äfven damer intogos som "hedrande ledamöter", bland dem Anna Maria Malmstedt (fru Lenngren). Till en början omfattade sällskapets verksamhet uteslutande vitterheten, men snart förenades därmed "ekonomien, naturalhistorien, botaniken samt fäderneslandets och Göteborgs stads historia". Riksrådet grefve K. F. Scheffer blef Vitterhetssocietetens beskyddare; och då samfundet visade stor lifaktighet på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
