- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
141-142

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wettergren, 2. Karl Erik Vilhelm Fredrik - Wettergrund, Josefina Leontina Amanda, född Lundberg - Wetterhoff, Karl Gustaf - Wetterhorn, bergmassa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nationalmuseum. 1911–13 var han anställd som skådespelare vid
Intima teatern och visade afgjord begåfning äfven
på detta område – hans sista roll där, Ferrand i
Galsworthys "Vildfåglar", var äfven hans bästa. 1916
blef han amanuens vid de kungliga konstsamlingarna
och 1918 intendent vid Nationalmuseum, där han då
blef föreståndare för den nyinrättade afdelningen
för slottssamlingar och depositioner, en befattning,
som han 1919 utbytte mot föreståndarskapet för
konstslöjdsafdelningen. I Svenska slöjdföreningen var
han sekreterare 1913–18 och redigerade föreningens
tidskrift. Han deltog i anordnandet af utställningen
af äldre konst i Strängnäs 1910 samt anordnade
den japanska utställningen i Stockholm 1911 –
till dess katalog skref han en historisk inledning
om Japans konst – och den kinesiska utställningen
1914. Förutom katalogarbeten och uppsatser om konst
och konstindustri i svenska och utländska tidskrifter
har han utgett monografien Reinhold Norstedt (1914)
och Georg von Rosens konst (1919}. Gedigenhet och
konstnärlig form utmärka W:s skrifter. l–2. G–g N.

Wettergrund, Josefina Leontina Amanda, född
Lundberg, författarinna under signaturen Lea, f. 2
sept. 1830 på Margretehem nära Kristianstad, d. 9 mars
1903 i Stockholm, tillbragte sina flickår i Karlshamn
och tillegnade sig på egen hand boklig uppfostran
genom att läsa allt hvad hon kom öfver. Tidigt började
hon skrifva poem, som företeddes för skalden V. von
Braun och af honom fingo uppmuntrande omdömen. Hon
öppnade 1850 en flickskola i Ronneby och förestod
densamma, tills hon 1857 trädde i äktenskap med
dåv. telegrafassistenten i Ystad V. Wettergrund
(1862 kammarskrifvare vid tullkammaren i Kalmar, 1870
revisor i Generaltullstyrelsen, d. 1 maj 1902). Sedan
1866 var hon bosatt i Stockholm. Fru W. framträdde
1858 för allmänheten, under den alltsedan bibehållna
sign. Lea, med Småbitar på vers och prosa (2:a
uppl. 1862), till hvilka V. von Braun hade skrifvit
ett företal. Genom sin friska ton och sitt godmodigt
skämtsamma innehåll vunno dessa förstlingar allmänt
bifall, och de följdes af 4 samlingar under samma
titel (1859–68), i hvilka samma egenskaper med ökad
mognad uppenbarade sig. Fru W. utgaf och skref
till större delen själf 1872–75 den illustrerade
veckotidningen "Svalan", som egde ett tilltalande
innehåll. Hon skref därefter i tidskriften "Förr och
nu" en serie Ur minnet och fantasien. Silhouetter och
på 1880-talet krönikor i "Ny illustrerad tidning". Med
åren kom ett visst vemodigt allvar in i hennes
glädtiga lifsuppfattning. Hennes Valda berättelser
utgåfvos i 4 serier (8 dlr) 1878–88, hvartill slöt sig
som serie 5 Efterskörd (2 dlr, 1903). (R–n B.)

Wetterhoff, Karl Gustaf, finländsk publicist och
vitterhetsidkare, f. 27 nov. 1832 (son till
sedermera lagmannen i Nyland och Tavastehus Georg
Adolf W.), d. 7 nov. 1887 i Köpenhamn, blef student
i Helsingfors 1852 och idkade hufvudsakligen
estetiska studier. Som deltagare i den antiryska
studentfesten på Andersdagen 1855 (se Nordenskiöld,
N. A. E.
) relegerades W. och kom samma vinter utan
pass öfver till Sverige, hvarest han mottogs väl och
fick arbete vid åtskilliga Stockholmstidningar. Han
öfversatte för musikförlag finska folkvisor
(bl. a. den bekanta "Fjärran han dröjer") och utgaf
med E. v. Qvanten Kritiska ströftåg af Heimdall
(1857). Sedan han någon tid studerat vid Uppsala
universitet, ingick han 1859 i den då uppsatta
tidningen "Nya dagligt allehandas" redaktion och
gjorde sig där genom fängslande stil bemärkt som
litteratur- och teatergranskare, hvarjämte äfven
politiska artiklar flöto ur hans penna. 1863,
under polska upproret, stötte han oförsiktigt i
krigstrumpeten, så att det gaf genljud på mer än
ett håll. Under "Ny illustrerad tidnings" första
utgifningsår, 1865, var W. dess redaktör, men följde
snart sin håg för en obunden tillvaro och drog som
tidningskorrespondent till utlandet. Han uppehöll
sig 1866–81 företrädesvis i Paris och Rom, plägande
umgänge med därvarande nordiska konstnärer, samt var
därefter ånyo bosatt i Stockholm, 1884–86 i Finland
och 1887 i Paris. W:s lilla lustspel En repetition
på Tillfälle gör tjufven
gafs på Nya teatern 1882. I
"Finsk tidskrift" 1885 skref han goda uppsatser om
Sederomanen i Ryssland. Mycket intresse tilldrog
sig en af honom 1877 framlagd plan till ordnande af
Helgeandsholmen i Stockholm. B. Schöldström utgaf
1889 Dikter och bilder af W. (med lefnadsteckning);
i synnerhet tillfällighetsdikterna däri vittna
om poetisk förmåga. En liten dramatisk skiss,
Holgaberget, utgafs 1889 i en liten "samlare"-uppl.,
med lefnadsteckning, af J. A. Björklund. – W:s
broder Onni W., f. 1835 i Helsingfors, d. 15
febr. 1892 i Tavastehus, blef officer 1857, men
efter några år forstman och sekreterare hos finska
Forststyrelsen, sedermera forstman hos Stockholms
läns hushållningssällskap och var en tid anställd i en
större rysk trävaruexportaffär. Han författade Samlade
skizzer af Felix
(1869). Från skog och sjö. Jagt- och
fångstfärder
(2 saml. 1883 och 1887), som rönte mycket
bifall, samt bidrag till "Svenska jägarförbundets
nya tidskrift".

Wetterhorn [-håra], bergmassa i schweiziska
kantonen Bern, tillhörig Finsteraarhorngruppen
i nordöstra delen af Bern-alperna; de högsta
spetsarna äro Mittelhorn (3,708 m.), Rosenhorn
(3,691 m.) och Haslejungfrau (3,703 m.). Mot n. utgår
Schwarzwaldgletschern, mot ö. Rosenlauigletschern;
mellan W. och Schreckhorn ligger öfre
Grindelwaldgletschern inbäddad. 27 juli 1908 öppnades på
sydvästra sidan en hängbana från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 26 22:55:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free