- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
153-154

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wetzstein, Johann Gottfied - Veuillot, Louis - Weule, Karl - Veurne, fla. Se Furnes - Veuve Cliquot, vinsort. Se Cliquot - Vevelstad, härad och socken - Vevey, Vevay, ty. Vivis, stad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

153

Veuillot-Vevey

154

hus jämte Abd-el-kaders ett af de få, som tordes
ge skydd åt de flyende till de franska truppernas
ankomst. Efter återkomsten till Berlin 1862
verkade han som privatlärd. Han var en af sin
tids förnämsta kännare af lefvande arabiskt språk,
och särskildt låg det honom om hjärtat att belysa
gamla testamentet med det moderna Palestinas och
Syriens folklif, språk och seder. Han har i detta
ämne publicerat flera afhandlingar i "Zeitschrift
der deutschen morgenländischen ge-sellschaft",
"Berliner zeitschrift fur erdkunde", "Zeitschrift
íür ethnologie" och "Zeitschrift des deutschen
Palästinavereins". Bland öfriga skrifter märkas
Reìseberichte uber Hauran und die Tra-chonen mit karte
und inschrijten (1860), Aus-gewählte griechische und
lateinische inschriften gesammelt auj reisen in den
Trachonen und um das Haurångebirge (i "Abhandlungen
der Berl. akademie der wissenschaften", 1864),
Sprach-liches aus den zeltlagern der syrischen
wüste (i "Zeitschrift der deutschen morgeni, ges.",
1868), Die liebenden von Amasia. Ein Damascener
schattenspiel, niedergeschrieben, übersetzt und
mit erklärungen versenen (postumt utg. af G. Jahn
1906). W:s stora samling af arabiska handskrifter
(ofver 2,000) inköptes af k. biblioteket i Berlin.
H. A.*

Domkyrkan i Wetzlar. (Till art. Wetzlar,

132.)

Veuillot [vöjà], Louis, fransk publicist och
klerikal partigängare, f. 1813, d. 1883, fick
skaffa sig bildning på egen hand, började vid 19
års ålder skrifva i tidningar och ådrog sig genom
sin häftiga polemik flera dueller. Han var i unga
år en lättsinnig skeptiker, tills han vid ett
besök i Rom 1838 under påskveckan rönte så starka
intryck af de praktfulla religiösa ceremonierna,
att han omvände sig till troende katolik och från
denna stund egnade sig åt den påfviska hierarkiens
försvar. Till en början skref han uppbyg-gelseböcker,
religiösa romaner, t. o. m. psalmer. Han var byråchef
i inrikesministeriet 1842-43

och därefter (1843-83) medarbetare i tidningen
"Univers religieux", på hvilken han tryckte sin
prägel och hvars hufvudredaktör han blef 1848. Med
kraft och talang, men hänsynslöst och lidelsefullt
förde han där krig på lif och död mot den fria
undervisningen och universitetet, mot vetenskapen
och framåtskridandet. Tidningen indrogs 1880, på
grund af sin hållning emot Napoleon III:s italienska
politik, men utgafs från 1867 ånyo af V. i samma
anda. Vid vatikanska konsiliet 1869-70 var V. med i
Rom och förstod att genom hotelser och denuncia-tioner
skrämma det gallikanskt sinnade franska prästerskapet
till att godkänna ofelbarhetsdogmen. Hans f ramfärd
gillades alltid varmt af påfven och jesuiterna. På
äldre dagar blef Y:s förr så pikanta och glänsande
stil salfvelsefull och apokalyptisk. Bland hans
arbeten märkas Rome et Lorette (med själfbiogra-fisk
inledning, 1841; 11 :e uppl. 1864), Les libres
penseurs (1848, flera uppl.), Le parfum de Rome (1861,
flera uppl.) och Les odeurs de Paris (1866). V. utgaf
själf sina Mélanges religieux, historiques, politiques
et littéraires (18 bd, 1857-76); hans Correspondance
utkom i 7 bd 1883-92. V. anses ha stått modell för
hufvudpersonen i Augiers satiriska komedi "Le fils
de Giboyer". Se arbeten om V., af hans broder E u g è
n e V. (3 bd, går till 1869, 1899-1904), och Renault
(1907). (R-n B.)

Weule [Wjle], Karl, tysk geograf och etnolog,
f. 29 febr. 1864 i Alt-Wallmoden (Goslar), blef 1899
professor i etnografi vid universitetet i Leipzig. Han
företog 1906-O? en forskningsresa i det inre af
Afrika. Efter återkomsten tillträdde han platsen
som direktör för Leipzigs etnologiska museum. Sin
vetenskapliga bana inledde W. med en aíh. of ver ett
rent geografiskt ämne (Beiträge zur morpliologie der
flachküsten, 1891), samtliga hans öfriga skrifter
ha emellertid rört sig inom etnologiens område. W:s
vetenskapliga produktion är icke omfattande, men han
har gjort mycket för att popularisera sin vetenskap
genom handböcker och öfversiktliga studier öfver något
etnologiskt specialproblem. Bland hans skrifter märkas
Die kultur der kulturlosen (1910), Kultur-elemente
der menschheit (1911), Leitfaden der völkerkunde
(1912), Die urgesellschajt und ihre lebensfürsorge
(s. å.), Vom kerbstock zum alpha-bet (1915) och
Der krieg in den tiefen der menschheit (1916).
’ A.N-d.

Veurne [vörne], flå. Se F u r n e s.

Veuve Cliquot [vöv klikå], vinsort. Se C l i q u o t.

Vevelstad, härad och socken under Tjötta
pastorat vid mynningen af Vefsnfjorden,
på dess sydsida, Nordland, Norge. 520 ,?s
kvkm. med 1,088 inv. (1918). Jordbruks-och
fiskedistrikt. Höiholms-tinderne i s. ö. (1,100 m.).
K. G. G.

Vevey, Vevay [vQvä’], ty. Vivis, stad i schweiziska
kantonen Vaud, 18 km. ö. s. ö. om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free