- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
205-206

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viborg, hufvudstad i Viborg amt, Nörrejylland, Danmark - Viborg (fi. Viipuri). 1. Socken i Viborgs län, Finland - Viborg. 2. Stad i Karelen, Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under det följande samt därefter flera gånger
tillbyggd med kapell. Illa åtgången genom eldsvådor
1567 och 1726, blef den föga omsorgsfullt restaurerad
och såg tämligen förfallen ut, hvarför dess
fullständiga återställande i den ursprungliga romanska
basilikestilen beslöts 1862. Arbetet utfördes 1864
–76, och nu är domkyrkan (se fig.) en af de vackraste
i Danmark. Materialet är granit och tegel. Formen är
en korskyrka med hufvudskepp och två sidoskepp samt
afrundadt kor med spir. Öfver västra flygeln höja
sig två torn 42 m. och öfver koret två lägre. Den
yttre längden är omkr. 70 m.; bredden är i skeppet
nära 23 m. och i korset omkr. 31 m. samt höjden
till takryggen 22 m. Det flata taket i kyrkans inre
prydes af bibliska taflor i medeltidsstil. Målaren
J. F. Skovgaard och andra ha 1901-19 prydt kyrkan
med präktiga freskomålningar, framställande hela
den bibliska historien från Adam och Eva till Kristi
himmelsfärd (se pl. I och II till art. Skovgaard). Den
gamla kryptan under koret förskrifver sig från
1100-talet. I kyrkan äro begrafna konungarna Sven
Grathe och Erik Klipping. Äfven stadens andra kyrka,
urspr. svartbrödernas, är af intresse och har en
präktig altartafla i förgylldt skulpturarbete från
tiden omkr. 1500. Det gamla tukthuset inrättades
1875 till hem för obotligt sinnessjuka. V. har ett
minnesmärke af reformatorn Hans Tausen, rest 1836,
och ett af skalden Sten Blicher, sedan 1866. -
Staden, hvars ursprungliga namn var Viberg ("det
heliga berget", se V i), är en af de äldsta och i
historiskt afseende märkligaste i landet. I forntiden
var den troligen det förnämsta offerstället i Jylland
och likaledes den viktigaste tingsplatsen. Under
hela medeltiden valdes konungarna där, först för
Jylland, men sedan för hela riket (till 1340), och
där hyllades också konungarna ända till 1655. V. var
skådeplatsen för de viktigaste händelserna under
inbördeskriget 1147-57, och till stadens historia höra
Erik Klippings kröning i domkyrkan 1259 och dråpet
på honom 27 år därefter i byn Finderup i närheten,
Kristofer II:s handfästning 1320 och uppbrännandet af
Kristian II:s humana reformlagar såsom "skadliga och
stridande mot goda seder" 1523. Adeln i Nörrejylland
höll sina årsmöten i V. ända till envåldstiden, och
landstinget samlades där till 1805, då det ersattes af
landsoverretten. Det bekanta "snapstinget" (Sessiones
novi anni primæ, d. v. s. de första sammanträdena på
nyåret), vid hvilket stora omsättningar af penningar
egde rum för hela Nörrejylland, upphörde i början af
1800-talet. Under medeltiden hade V. 12 sockenkyrkor
och 6 kloster. Ett af Danmarks helgon, S:t Kjeld
(d. 1150), var domprost där, och biskop där var den
lärde Gunner (d. 1251), författare till Valdemar II:s
jutska lag. V. blef en af härdarna för reformationen
genom Hans Tausens predikoverksamhet (1525-29). V.,
som före 1660 var Jyllands största stad, hade 1769
blott 2.000 inv., af hvilka sjundedelen lefde i
armod. 1836-48 var staden mötesplats för Nörrejyllands
provinsialständer och har sedan 1860 märkbart
förkofrat sig. Bref och aktstycken till Viborg stads
och stifts historia för tiden 1200-1559 har A. Heise
utgett under titeln "Diplomatarium vibergense" (1879).


illustration placeholder
Fig. 1. Viborgs vapen.


Viborg (fi. Viipuri). 1. Socken i Viborgs
län, Finland, 890 har, 44,405 inv. (1918),
finsktalande. Befolkningens storlek beror därpå, att
många förstäder uppstått invid gränsen till staden
V. Kyrkan, belägen i staden, är till sitt ursprung
medeltida klosterkyrka.

2. Stad i Karelen, Finland, den 4:e i ordningen af
landets städer, säte för landshöfdingen i Viborgs län,
Viborgs hofrätt och grekisk-katolska kyrkans styrelse,
belägen i innersta delen af Viborgska viken och vid
järnvägen Helsingfors–Riihimäki–Petersburg och är
ändpunkt för Karelska banan till Sordavala, Joensuu
och Nurmes. Areal 501 har, hvaraf 263 har äro indelade
till stadsplan; dessutom eger staden 2,110 har jord
i angränsande kommuner. 30,040 inv. (dec. 1919),
till öfvervägande del finsktalande (1910 voro 6,5
proc. svensk- och 10,7 proc. rysktalande). Utanför
stadsområdet befinna sig i V:s landskommun flera
förstäder, företrädesvis bebodda af arbetarbefolkning;
deras invånarantal är större än stadens, hvarför
de äfven vållat staden mycket bekymmer, då deras
inkorporering stött på svårigheter. De för kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsterna uppgingo 1919
till 169 mill. mark; per 100 mark taxerad inkomst
uppbars 1920 8 mark 25 penni. Stadens utgifter stego
1919 till 12 mill. mark; dess skulder belöpte sig
till 22 mill. mark. Den äldre delen af staden bär
en ålderdomlig prägel med gamla byggnader och trånga
gator. Ända till 1918 var staden fästning, omgifven på
flera sidor af vallar, hvilka utgjort ett betydande
hinder för dess utveckling. Af äldre byggnader
märkas främst slottet, vidare det s. k. Runda tornet
på Salutorget samt Viborgs landsförsamlings från
medeltiden härrörande kyrka, af nyare offentliga
byggnader finska församlingens kyrka i gotisk stil
(1893) samt det några år gamla stationshuset. I staden
finnas en (af V. Vallgren mod.) staty af Tyrgils
Knutsson (se d. o., där afbildning m. m. meddelas) och
en (af E. Wikström mod.) byst af Mikael Agricola. (En
staty af Peter den store nedvräktes i juli 1918
af en soldathop och krossades fullständigt.) De
industriella inrättningarnas antal i staden med
förstäder var (1917) 73 med 2,719 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 301 mill. mark. De förnämsta
fabrikerna äro Havis tvålfabrik och firman Sergejeffs
tobaksfabrik. V. utgör ett betydande affärscentrum,
där handeln på östra Finland är koncentrerad. Stadens
läge vid Saima kanals södra inlopp gör, att
importvarorna här omlastas på smärre fartyg för
att vidare befordras till de vid Saima-sjösystemet
belägna orterna, medan å andra sidan största delen
af trävaruexporten från sågarna vid Saima och från
stora delar af Karelen går öfver uthamnen Trångsund,
omkr. 12 km. från staden. Äfven sjöfarten är därför
liflig. I staden finnas vattenledning, elektrisk
belysning och spårväg. Staten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free