- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
203-204

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viatores ... - Wiberg, H. K. S., operettsångerska. Se Cysch (äfven i Suppl.) - Wibergh, Johan Olof - Wibergs sladdharf, landtbr. Se Sladd 1 - Vibert, Jean George - Wibert, motpåfven Klemens III:s (se denne) egentliga namn - Vibhvan, ind. myt. Se Ribhu - Vibilius, konung. Se Hermundurer, sp. 534 - Vibinum, stad. Se Bovino - Vibius, från osker och sabeller härstammande romersk släkt. 1. Cajus V. Pansa Cætronianus - Vibius. 2. Cajus V. Marsus - Vibius. 3. V. Sequester - Wibling, Karl Leonard - Viborg, hufvudstad i Viborg amt, Nörrejylland, Danmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

203

Wiberg-Viborg

204

långsträckt låda med skarpt tillspetsad framdel
framdrifves medelst explosioner, hvilka af en
lätt-antändlig vätska alstras i explosionskamrar")
samt ett på "explosionsturbin". W. sysslade äfven
med försök att bota sjukdomar medelst ljus, men måste
upphöra härmed af brist på medel och på grund af det
motstånd han såsom icke medicinsk fackman mötte. I
likhet med ett stort antal andra uppfinnare var
W. fullkomligt i saknad af affärssinne och förmåga
att göra sina idéer fruktbärande för honom själf.
T. B-l.

Wiberg, H. K. S., operettsångerska. Se C y s c h
(äfven i Suppl.).

Wibergh, Johan Olof, pianist, f. 29 dec. 1890
i Stockholm (son till den genom mångsidig
musikalisk verksamhet kände kantorn i Tyska
kyrkan där J. Julius W., f. 1856), var elev af
Lennart Lundberg vid konservatoriet 1906-13 och
har därefter som Jenny-Lindsstipendiat studerat
sin konst i utlandet, dels på egen hand, dels
1916 i Wien för Emil Sauer. W. har i hemlandet
sedan 191? gett egna konserter och som solist
samspelat med K. teaterns och Konsertföreningens
symfoniorkestrar samt konsertföreningar i
landsorten. Bland svenska pianister framstår han
genom stilkänsla och högt utvecklad teknik, mäktig
af stor kraft och bravur såväl som af mjuk finhet.
E- F~t.

Wibergs sladdharf, landtbr. Se S l a d d 1. Vibert
[vibar], Jean George, fransk målare, f. 1840 i
Paris, d. där 1902, elev af Barrias och Picot samt
af École des beaux-arts, målade till en början
antika och mytologiska ämnen (Narcissus, speglande
sig i källan, 1864, Bordeaux’ museum, Dafnis och
Chloë, 1866), öívergick sedan till salongs- och
kcstymgenre i olja eller akvarell och bleí på detta
område en af Meissoniers bästa efterföljare. Hans
små genrer, som ofta ega ett satiriskt drag, äro i
regel framställda med spiritualitet och uddighet
(Gulliver och lilliputerna, Den sjuke läkaren,
Inspektion i klostret). Han målade äfven porträtt
(Coquelin i en Molière-roll) och österländska typer
(Paschans åtta systrar) samt en stor banal allegori,
Thiers’ apoteos (1878, Versailles). V. blef 1873
led. af svenska konstakad. Han uppträdde äfven som
dramatisk författare. G-g N. Wibert. motpåfven Klemens
III:s (se denne) egentliga namn.

Vibhyan, ind. myt. Se Eibhu. Vibilius,
konung. Se Hermundurer, sp. 534. Vib?pum. stad. Se
Eovino. VFbius, från osker och sabeller härstammande
romersk släkt. Bland dem, som burit namnet, märkas
1. G a j u s Y. Pansa Cætronianus, Julius Cæsars
vän, hvilken började sin bana som riksämbetsman med
kvesturen 59 f. Kr., var folk-tribun 51, pretor 48,
ståthållare i Bitynien 47-46, i Cisalpinska Gallien
45 och blef konsul 43. Med sin ämbetsbroder Aulus
Hirtius besegrade han Antonius vid Mutina 21 april 43;
dödligt sårad, afled han dagen därpå i Bologna. -
2. Cajus V. Marsus, "consul suffectus" (konsul,
vald efter en, som af gått före ämbetsårets slut) 17
e. Kr., general under Germanicus Cæsar (se d. o.),
öfverbefälhafvare i öster 19 e. Kr., prokonsul i
Afrika 27-30, anklagades 37 för majestätsbrott,
men räddades genom Tiberius’ död. 37-43 var han
ståthållare i Syrien. - 3. Y. Sequester, geograf,
lefde under

senare delen af kejsartiden, troligen före slutet
af 400-talet, och författade en geografisk handbok
för sin son, Yirgilianus, hvari han med kommentarer
sammanställt geografiska namn ur Yergilius, Silius
Italicus, Lucanus och Ovidius (utg. af Bursian 1867,
af Riese, "Geographi latini minores" 1878). Jfr
Buechel, "De Y. Sequestris libelli geographici
fontibus et compositione" (1907). - Två kejsare buro
namnet V., nämligen Cajus Y. Trebon i-anus Gallus
(se Gallus 3) samt hans son och medregent Cajus
Y. Afinius Gallus Yeldumnianus Yolusianus. Dessutom
må nämnas Yibia Sabina, kejsar Trajanus’ syster
(se S a b i n a Yibia). 1-3. J-C.

Wibling, KarlLeonard, historiker, arkeolog, f. l
jan. 1859 i Lannaskede, d. 6 febr. 1920 i Tillie
prästgård, student i Lund 1880, filos. doktor
där 1890, blef 1902 adjunkt i Hälsingborg och var
1910-19 lektor i historia och svenska i Ystad. Han
skref bl. a. Sveriges förhållande till Sieben-bürgen
1623-48 (1890), Karl X Gustaj och Georg Rakoczy II
(1891), Ur fältmarskalken Fabian Wredes papper (1894)
samt ett stort antal uppsatser i arkeologi, särskildt
Skånes, i bokform och i tiolskrifter.

Viborg, hufvudstad i Yiborg amt, NörreJylland,
Danmark, ligger midt inne i landet och är
delvis uppfördt på en mot Yiborg sjö sluttande
höjd. Stadsplanen är en af de största i Danmark
och innesluter ansenliga jordområden. 12,663
inv. (1916), hvilka jämte jordbruk idka
fabriksrörelse och handel. Som stadens hamn är att
anse lastageplatsen H j arbe k, som ligger omkr. 9
km. därifrån vid Limfjorden. Staden har 2 banker
och 2 sparkassor. Sedan 1863 är Y. genom järnväg i
ö. förbundet med Randers och Aarhus, sedan 1866 med
Skive och Struer i v. och sedan 1906 med Herning i s.;
en järnväg till Aallstrup i n. v. (1893) förbinder
staden med Lögstör, Nibe och Aalborg. Landsretten
(förr landsoverretten) för Nörrejylland samt amtman
och biskop ha säte i Y.; vidare äro där landsarkiv,
hufvudkontoret för kreditföreningen

Viborgs domkyrka.

af jordegare och "det danske Hedeselskab"
(sedan 1906); vidare ett högre latinläroverk
och ett museum. Y. är garnisonsort för en brigad
infanteri. Den förnämsta byggnaden är domkyrkan
(Yor Frue kirke), uppförd under 1000-talet och ombyggd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free