- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
219-220

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vibo Valentia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammanhang därmed äro blomkronorna där nästan
hjulformiga, med mycket stort, plattadt, hvitt bräm,
som är ojämnt 5-flikigt. De fertila blommorna innanför
dessa kantblommor äro gulhvita. Den mogna stenfrukten
(olvon, eg. "ulfbär") är

illustration placeholder

Viburnum Opulus (olvon, snöbollsbuske), 1 blommande
kvist, 2 tvåkönad blomma, 3 mogna stenfrukter.

saftig och har högröd färg. I trädgårdarna odlas
en varietet, den egentliga snöbollsbusken, som har
knippena klotrunda och sammansatta uteslutande af
stora, hvita, sterila blommor. Flera arter, såsom
V. lanterna L., parkolvon, med svarta frukter, från
mellersta och södra Europa, och V. Tinus L. (Laurus
Tinus
), med svartblåa frukter, från södra Europa,
odlas dels i trädgårdarna,, dels i svala växthus
samt i våra rum som prydnadsväxter. - Cortex, flores
et baccæ Opuli
l. Sambuci aquatici (d. v. s. bark,
blommor och bär) voro förr officinella och använda
som urindrifvande. Barken af den nordamerikanska
V. prunifolium har medicinsk användning,
träet af V. lantana kallas turkiskt pipträ.
O. T. S. (G. L-m.)

Viby (om ordets betydelse se Vi). 1. Socken i
Örebro län, Grimstens härad. 15,177 har. 4,129
inv. (1919). V. bildar med Tångeråsa ett
pastorat i Strängnäs stift, Edsbergs kontrakt. (Om
s. k. Viby-i och -y se Närke, sp. 335). - 2. Socken
i Östergötlands län, Vifolka härad. 2,422 har. 1,014
inv. (1919). Annex till Veta, Linköpings stift,
Vifolka och Valkebo kontrakt.

Viby, ett cistercienskloster af kort varaktighet, som
låg ungefär 3 km. från Sigtuna, på en kull-liknande
förhöjning, till hvilken Garnviken förr gått
upp, hvaraf tydligen det gamla namnet Vikby.
På denna höjd ligger ett torp, kalladt Viby,
som delvis är uppfördt på de ännu befintliga, rätt
ansenliga grundmurarna af gråsten efter det forna
klostret. Murarnas material och konstruktion erinra
om Gamla Uppsala kyrka, S:t Per i Sigtuna och den
s. k. Sverkersgården vid Alvastra. Enligt yngre
uppgifter skulle V. kloster ha grundlagts 1160 af mun-
kar från Alvastra. Emellertid synas munkarna ha fått
sin fristad vid V. därigenom, att en from kvinna vid
namn Doter, som tydligen bodde på det närbelägna
Vängarn, upplåtit platsen till dem, hvarom en
långvarig tvist uppstod emellan henne och hennes
son, "Gere på Vängarn". Tvisten bilades något af
åren 1164-67 af ärkebiskop Stefan i Uppsala, som,
i närvaro af konung Karl Sverkersson, förordnade,
att byn "Wicbu" med underlydande skulle tillhöra "de
andlige män, som där tjänade Gud". Dessutom skulle
tre marker afrad tillkomma dem från flera namngifna
gårdar, som voro belägna i denna trakt af Mälaren. Ett
eller annat årtionde därefter (mellan 1167 och 1185)
gjorde konung Knut Eriksson, efter att förut ha tagit
munkarna i V. i sitt särskilda beskydd, ett jordabyte
med munkar, "som förut bodde i V.", och upplät till
dem Säby (lat. Saba) i Julita mot V. vid Sigtuna
m. fl. lägenheter. Härigenom var Vibymunkarnas
flyttning till Julita (se d. o.) fullbordad.
C. M. K.

Vibyggerå, socken i Västernorrlands län, Nordingrå
tingslag. 22,722 har. 2,097 inv. (1919). V. utgör
ett pastorat i Härnösands stift, Ångermanlands
östra kontrakt. Efter en ödeläggande eldsvåda 1916
återuppbyggdes socknens kyrka och invigdes i sitt
nya skick 26 okt. 1919.

Vibyholm, gods i Årdala socken, Södermanlands län,
omfattar säteriet V., 4 mtl, samt underlydande, tills,
nära 15 mtl med omkr. 2,300 har, hvaraf 673 har odlad
jord, och 424,300 kr. tax.-värde (1913), hvartill
komma V. tegelbruk och Sibro ålfiske, tax.-värde
7,000 kr., samt 1 3/4 mtl i Ripsa och Helgesta socknar,
tax.-värde 83,500 kr. (s. å.). Hufvudbyggnaden, ett
ståtligt slott på en holme i sjön Båfven. förenas
genom långa broar med fasta landet samt, i s.,
med Djurön, som bildar en naturlig park. Byggnaden
uppfördes 1622-30 af holländarna F. Clæszon, Becker
och Lieve Goothals i holländsk högrenässans, med
åt n. vettande, på södra sidan med ett hängtorn
krönt midtparti, samt två därifrån åt s. utgående
gaflar, allt prydt med infattningar, gesimser och
ornamentala detaljer i huggen sten; den fick i
början af 1700-talet förfalla, men ombyggdes 1736 af
kammarherren grefve G. Bonde (f. 1698, d.

illustration placeholder

Vibyholms slott, södra sidan.

1772) och restaurerades grundligt vid 1800-talets
början samt 1853-54. Norra sidan af det nuv. två
våningar höga slottet begränsas af en vidsträckt
terrasserad trädgård, och från midten af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:21:46 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free