- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
317-318

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wiener-Neustadt - Wienerpasta, Wienetspasta, Pasta caustica l. Pulvis escharoticus viennensis, med. - Wiener-Schneeberg, bergstopp. Se Schneeberg 1 - Wienerschnitzel, kokk. Se Snitsel 1 - Wienerwald - Wienetspasta. Se Wienerpasta - Wieniawski, Henri - Wienkongressen 1814-15

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

317

Wienerpasta-Wienkongressen

318

betydande tillverkning af maskiner, lergods
och tändstickor. W. anlades af hertig
Leopold VI omkr. 1190 som gränsfästning mot
Ungern. Kejsar Maximilian I, som föddes i
staden 1459, ligger begrafven i slottskapellet.
A. N-d.

Wienerpasta, Wienetspasta [v?n-], Pasta caustica
1. Pulvis escharoticus viennensis, med., ett förr
mera än nu brukadt frätmedel (se E t s-medel),
bestående af en blandning af 5 dir kaustikt kali
och 6 dir osläckt kalk. Denna pasta begagnas till
etsning af elakartade svulster o. d. Etsningen och
förstöringen af de organiska väfnaderna förorsakas
däraf, att både det kaustika kalit och den osläckta
kalken ha stark benägenhet att ingå kemisk förening
med de organiska ämnena samt att taga till sig vatten
från de väf nåder, med hvilka de komma i beröring,
hvarigenom väfnaderna förstöras och en brandskorpa
uppstår, som sedermera aflossas genom varbildning.
O. T. S. (C. G. S.)

Wiener-Schneeberg [v?n-jneb-], bergstopp. Se
Schneeberg 1.

Wienersnitsel [vin-], kokk. Se S ni t
s el 1. Wienerwald [vmervalt], Alpernas
nordöstligaste utlöpare. byggd af finkornig
sandsten (Wienersand-sten), sträcker sig
från passet Gerichtsberg mot n. ö. till Donau
n. v. om Wien. Högsta punkten är Schöpfl íS93
m.). Berget har vackert rundade landskaps-former
; dess täta löfskog sköflades 1919-20 på grund
af bränslebristen. Längst i n. ö. befinner sig
Kahlengebirge (se d. o.) och Leopoldsberg, utmed hvars
branta sida Donau strömmar fram. A. N-d. Wienetspasta
[vin-]. Se Wienerpasta. Wienia’wski. Henri, polsk
violinvirtuos, f. 10 juli 1835 i Lublin, d. 12 april
1880 i Moskva, kom vid 8 års ålder med sin moder
till Paris och fick inträde vid kon-servatoriet,
där han blef elev af Massart och 1846 eröfrade
första priset i violinklassen. Med år 1850 började
hans egentliga konsertresor, som före-togos genom
nästan hela Europa och 1872-74 utsträcktes till
Amerika. Sverige gästade han 1863, 1870 och 1877. 1860
blef W. kejserlig kammarvirtuos i Petersburg, och
1875 -77 tjänstgjorde han i Vieuxtemps’ ställe scm
lärare i Bruxelles. Därpå gaf han sig åter ut på
resor, men dog snart i armod. W. var kanhända sin
tids störste violinist, ty han egde ej blott en
fulländad och häpnadsväckande teknik samt en stor
och skön ton, utan därjämte en verkligt genialisk
uttrycksförmåga, en eld och poesi, som varit högst få
beskärda och som oemotståndligt grepo och förtrollade
hans åhörare. Bland hans kompositioner för violin
är i synnerhet hans vackra Legend allmänt omtyckt,
men af ven polonäserna, de 2 konserterna och Airs
russes spelas ofta af virtuoser. - I sin art lika
tekniskt framstående, ehuru mindre genialisk, var
W:s broder, pianisten Joseph W., f. 1837 i Lublin,
d. 1912 i Bruxelles. Han blef

1847 elev vid Pariskonservatoriet. Han följde 1850 sin
broder på konsertresor, studerade vidare 1853 piano
för Liszt och 1856 teori för Marx, bosatte sig 1866
som konservatorielärare i Moskva, var 1876-77 ledare
af musikföreningen i Warschau och därefter professor
vid Bruxelleskonservatoriet. På sina konsertresor
besökte han Sverige 1881. Han var äfven verksam
som tonsättare. A. L.*

Wienkongressen [vin-] 1814–15. I den s. k. första
freden i Paris 30 maj 1814 bestämdes (i art. 32),
att de 8 makter, som undertecknat fredsfördraget
("signatärmakterna") jämte öfriga i kriget emot
Napoleon deltagande furstar och stater skulle
genom sina fullmäktiga ombud på en kongress i
Wien fortsätta underhandlingarna i de frågor,
som i Paris uppskjutits, och vidtaga de åtgärder,
som nödvändiggjordes af upplösningstillståndet i
Europa efter 1813–14 års krig. Redan förut hade man
öfverenskommit om vissa viktiga förändringar af
Europas karta, såsom om Norges öfverlämnande till
Sverige (stipuleradt genom Sveriges fördrag med
Ryssland 5 april 1812, med England 3 mars 1813,
med Preussen 22 april s. å., bekräftadt genom
Sveriges fred med Danmark i Kiel 14 jan. 1814 och
garanteradt genom svensk-österrikiska traktaten 2
febr. s. å.) till belöning för Sveriges deltagande
i kampen emot Napoleon, om Preussens och Österrikes
återställande till deras förra omfång, om welfiska
husets restauration i Hannover och Braunschweig
m. m. Under loppet af sept. och okt. 1814 samlades
deltagarna i kongressen, hvilken officiellt öppnades
1 nov. s. å. Kejsaren af Ryssland, konungarna af
Preussen, Danmark, Bajern och Württemberg samt en
mängd andra tyska och italienska furstar hedrade
kongressen med sin närvaro. Bland kongressens
ledamöter intogs främsta platsen af österrikiske
statskansleren furst Metternich, som jämte friherre
von Wessenberg representerade Österrike. De
öfriga signatärmakternas ombud voro: Rysslands
furst Razumovskij samt grefvarna Stackelberg och
Nesselrode, Englands först viscount Castlereagh,
sedermera hertigen af Wellington samt efter hans
afresa earlerna Clancarty och Cathcart samt lord
Stewart, Preussens furst Hardenberg och frih. W. von
Humboldt, Frankrikes furst Talleyrand, hertigen
af Dalberg samt grefvarna de Latour du Pin och de
Noailles, Spaniens Don Labrador, Portugals grefve de
Palmella, Saldanha de Gama och Lobo da Silveira,
Sveriges grefve K. A. Löwenhielm. F. ö. vistades vid
denna tid i Wien sändebud från Europas alla stater,
utom Porten, samt en mängd statsmän, konstnärer,
skriftställare och medlemmar af den högre societeten
från olika länder. Österrikes kejsare, Frans I,
utöfvade storartad gästfrihet, och under en nästan
oafbruten rad af festligheter skredo förhandlingarna
i början endast långsamt framåt. Med fullt skäl kunde
fursten af Ligne yttra "Le congrès danse, mais il ne
marche pas".

Högsta ledningen af kongressens angelägenheter kom
att ligga i händerna på en af omkr. 20 led. bestående
centralkommitté af de åtta signatärmakternas ombud
under presidium af Metternich. Emellertid blef på
grund af ärendenas olikartade beskaffenhet och mängd
ett antal förberedande kommittéer behöfligt. De
viktigaste af dessa voro:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 26 22:55:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free