- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
329-330

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vieques ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

329

Vieques-Vierordt

330

Vieques [sp. utt. vie’kes, eng. utt. vjéYkéìs],
västindisk ö. Se C r a b - i s l a n d.

Wier [vìr], Weier 1. Weyer, Johan n, tysk läkare,
oförskräckt bekämpare af häxeripro-cesserna,
f. 1515 i Nord-Brabant, d. 1588 i Tecklenburg, var
1559-78 lifmedikus i Düsseldorf hos hertig Vilhelm
III af Jülich, Kleve och Berg. W. tillegnade denne
frisinnade furste skriften De prœstigiis dœmonum et
incanta-tionibus ac veneficiis (1563; 6:e uppl. 1583),
i hvilken han lika grundligt som gripande ådagalade
det dåraktiga och orättfärdiga i att förfölja
s. k. häxor. Denna bok väckte prästerskapets vrede
och framkallade motskrifter af bl. a. J. Bodin
(se denne). W. räddade många för häxeri anklagade
personers lif genom att utbedja sig dem till kurmässig
behandling. En uppl. af hans Ooera omnia utgafs 1640 i
Amsterdam. Se C. Binz, "Doctor Johann Weyer etc." (2:a
uppl. 1896).

Viera, Felicia n o, president 1915-19 i Uruguay
(se d. o., sp. 69).

Vierge [viä’rj ], Daniel (Urrabieta), spansk-fransk
tecknare, f. 1851 i Madrid, d 1904. var elev af
Madrazzo rn. fl. i Madrid, flyttade till Paris 1869,
debuterade som tecknare i "Le monde illustre" och var
redan då fullt utbildad. Liffull och fantasirik visar
han sig i sina illustrationer till Hugos "L’année
terrible" och "L’homme qui rit", till "Don Quixote"
(260 ljustryck), till Michelets arbeten (mer än l 000
teckningar) m. fl. Han komponerade spirituella spanska
bilder, tjurfäktningsscener och Paris-motiv samt var
verksam äfven som målare och gravör. Sjuklighet bröt
hans kraft i förtid. Jfr monografi af J. de Marthold
(1906). G-g N.

Wieringen [v^riijon], ö i norra Zuiderzee,
n. ö. om den nordholländska halfön, skild från
denna genom ett 1,5 km. bredt sund. Areal 2,500
har. Omkr. 3,100 inv., så godt som uteslutande
af frisisk härstamning. Ett sandstråk drar i
v. öfver ön från s. v. till n. ö., där bakom
har mark utvunnits genom torrläggning. Främsta
näringsfånget är fiske, såväl på Nordsjön som på
Zuiderzee. Äfven fårafveln är anmärkningsvärd,
ehuru fåren äro mindre än den berömda rasen på den
närbelägna ön Texel. En lönande sysselsättning är
äfven mejandet af den säf, som rikligt växer i de
omgivande farvattnen. Denna uppmjukas i sö+t vatten,
torkas och används till stoppning af madrasser (äfven
export till England). Säfven (fris. wier) har gett
sitt namn åt ön, som f. ö. är endast en återstod af
fordom mera utbredda landområden, hvilka efter hand
uppslukats af vågorna. Inom den närmaste framtiden
blir W. skådeplats för omfattande arbeten i samband
med torrläggningen af Zuiderzee (se d. o.). Sedan
en damm anlagts från Nord-Holland öfver W. till
Väst-Friesland, kommer området s. ö. om W. att pumpas
rent och invallas, och ön blir sålunda landfast med
Nord-Holland. Sedan sept. 1920 vidtar man på östkusten
af W. förberedande åtgärder till anläggning af en
större hamn, som beräknas vara färdigbyggd till
slutet af 1921. - På W. vistas (i den största byn
Hipolytushoef) sedan revolutionen i nov. 1918 tyske
kronprinsen Vilhelm, och där undertecknade han

afsägelsen af rätten till
Preussens och Tysklands kronor.
A. N-d.

Wierland [v?r-], krets i Estland (se d. o.,
sp. 949-951).

Vierlande [f?r-], de s. ö. om Hamburg belägna, numera
till denna stat hörande (före 1867 Hamburg och Lübeck
gemensamt tillhöriga) fyra socknarna Kirchwerder,
Neuengamm, Altengamm och Curslack, staden Bergedorf
(se d. o.) samt den af Lauenburg omslutna byn
Geesthacht, tills. 8,540 har. V., ett äkta polderland
(se P o l d e r), delvis beläget under flodytans
nivå och genomskuret af otaliga kanaler, är beröm
dt för sin frodiga växtlighet. Jämte sädesodling och
ladugårdsskötsel bedrifves i synnerhet trädgårdsodling
i stor skala. Invånarna, de s. k. v i e r l ä n-d a r
n a, härstamma sannolikt från nederländska kolonister,
som ditflyt»de und-.T 1100-1 let. D bära särskilda
klädedräkter, olika för hvarje socken, och ha ännu
bevarat egendomliga ssd^r och bruk, genom hvilka de
bjärt sticka af från den kringboende befolkningen.
A. N d.

Vierling [fir-], Georg, tysk tonsättare, f. 1820
i Frankenthal, d. 1901 i Wiesbadon. elev af
Rinck på orgel och Marx i komposition, blef 1847
organist i Frankfurt a. d. 0. och ledde sedermera
konsertinstitutioner såväl där som i M^inz, Berlin
och Potsd»m. utnämndes 1859 till k. musikdirektor
och fick 1882 professors titel. Han komponerade
visor, duetter, visor för körer, mctetter,
psalmer och större körverk (Zechkantate. Zur
weinlese, Hero und Leander, Raub der sabinerìnnen,
Ala-richs tod, Konstantin), piano- och kammarmusik,
en symfoni och uvertyrerna Sturm, Maria Stuart, Im
frühling, Hermannsschlacht och Tragische ourertüre.
A. L.*

Vierordt Ff?rårt], Karl von, tysk fysiolog, f. l
juli 1818 i Lahr, d. 22 nov. 1884 i Tübingen,
blef 1841 med. doktor och 1843 öfver-kirurg vid
ett badensiskt regemente. Som sådan fann han
tillfälle att egna sig åt fysiologiska studier,
särskildt öfver andningen, och utgaf som frukt
däraf Physìologie des athmens mit beson-derer
rücksicht auf die ausscheidung der kohlen-säure
(1845). Han kallades 1849 till e. o. professor i
teoretisk medicin och var 1855-84 ord. professor
i fysiologi i Tübingen. V:s fysiologiska arbeten
äro många och ha stort värde. Han var den förste,
som grafiskt registrerade pulsen (Die lehre vom
arterienpuls in gesunden und kranken zuständen,
1855; se Puls). Han utförde viktiga undersökningar
öfver blodets strömningshastighet (Die erscheinungen
und gesetze der stromgeschwindigkeiten des blutes,
1858) och gjorde betydelsefulla studier öfver
spektralanaly-sens användning för kvantitativa ändamål
(Die anwendung des spektralapparates zur photometrie
der absorptionsspectren und qvantitative che~ mische
analyse, 1873; Die anwendung des spec-tralapparats
zur messang der starke des farbigen lichtes, 1871;
Die qvantitatwe spectralanalyse in ihrer anwendung auf
physiologie, chemie und technologie, 1876). Därtill
komma, utom flera undersökningar åt andra håll,
Grundriss der physiologie ^(1869-61; 5:e uppl. 1877),
Physiologie des kindesalters (1877; 2:a uppl. 1881)
m. m. - Hans son Herm an n V., f. 1853,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:02:38 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free