- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
339-340

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viersen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverskådlighet saknas, hugskott och felaktiga detaljer
är det godt om i arbetet, men man möter där
städse en själfständigt och originellt dömande,
demokratiskt klarsynt kritiker med skatter af lärdom
och nya, snillrika idéer, uttryckta i en stil,
hvars bildrikedom är af upplifvande art. Gifvet
var, att W:s nykterhetsifran skulle hindra honom
att trots erkännande af den poetiska halten i
t. ex. Bellmans skaldskap åt denna riktning inom
poesien egna rättvis uppskattning. Af Svenska
akad. erhöll W. 1863 Karl Johans pris för sina
litterärhistoriska förtjänster. Ett annat storverk
var hans medarbetarskap i "Biographiskt lexicon
öfver namnkunnige svenska män" (23 bd, 1835–57),
utg. af Sondén (t. o. m. bd 2), Palmblad och W. Den
sistnämnde har däri (under signaturen –n) författat
nära hälften, i det att hans bidrag utgöra 778
biografier, sammanlagdt 10 1/2 bd. Äfven till samma
arbetes nya följd, "Svenskt biografiskt lexikon" (10
bd, 1857–1907), lämnade han en mängd bidrag. Vidare
märkas Ny Smålands beskrifning inskränkt till
Vexiö stift
(3 bd, 1844–46, med Bihang 1847;
ett topografiskt och arkeologiskt arbete) samt
Sydskandinarernss förstfödslorätt, ett bidrag till
kritik af Skandinaviens urhäfder
(1846). I handskrift
utarbetade han "Bidrag till en svensk vapentolkning
och ättlära för äldre tider" (till 1625), hvaraf
största delen ingått i artiklar i "Biogr. lex." –
För Sveriges räddning undan dryckenskapslastens
ekonomiska och moraliska fördärf verkade W. icke blott
med talarens tunga, utan äfven i en mängd skrifter,
bl. a. Hvad skall man säga om detta nykterhetsväsen,
i fall man annars tror Guds ord?
(1837) och Historik
öfver svenska bränvinslagstiftningen under 200 år

(1840). Hans Samlade skrifter i nykterhetsfrågan
utgåfvos af Studenternas helnykterhetssällskap
i Uppsala 1903–04 (2 bd). Han redigerade 1838–47
tidtals "Nykterhetsvännernas tidning". Vidare finnas
af honom minnessånger öfver aflidna samt predikningar,
tidnings- och tidskriftsuppsatser m. m. till ganska
stort antal. – Lefnadsteckningar öfver W. ha skrifvits
af sonen S. Wieselgren (1900 samt kortare i serien
"Svenskar" 1907), V. Rudin (1910), O. Mannström
(s. å.) och J. Bergman (1912).

2. Harald Ossian W.,
den föregåendes son, biblioteksman, biografisk
skriftställare och publicist, f. 2 nov. 1835 i
Västerstads församling i Skåne, d. 17 mars 1906
i Stockholm, blef student i Lund 1852 och ingick
efter aflagd kansliexamen 1854 som e. o. amanuens vid
k. biblioteket i Stockholm, men återvände till Lund
och promoverades där till filos. doktor 1856. Detta
och följande år tjänstgjorde han vid läroverk i
Hälsingborg och Stockholm samt under några månader som
t. f. konsistorienotarie under biskopsvisitationer
i Lunds stift och som t. f. kanslerssekreterare
för Lunds universitet. Under ett halft års
vistelse i Paris (1856–57) egnade han arbete åt
arkivforskning och åt franska tidningspressen i
skandinavistisk rikning. Efter återtagen tjänstgöring
vid k. biblioteket förordnades han till andre
amanuens 1858, utnämndes till andre amanuens 1861
och till förste s. å. samt var bibliotekarie där
1877–1900. Under 13 år (1857–70) var han dessutom
bibliotekarie hos hertig August af Dalarna. 1864
företog W. en utländsk resa med offentligt uppdrag
beträffande den blifvande nybyggnaden för
k. biblioteket. Han redigerade 1857–65 "Svenskt biografiskt
lexikon. Ny följd" (bokstäfverna A–K) och 1866–79 "Ny
illustrerad tidning" (se d. o.), om hvars utveckling
han inlade stor förtjänst.

illustration placeholder

A. Zorns målning "En skål i Idun". (Talaren är
Harald Wieselgren.)

Af de hundratals biografier och porträtt-texter han
författat i nämnda tidning utgaf han 1880 ett
urval af femtio nekrologer under titeln Ur vår
samtid.
Hans Bilder och minnen (1889) innehålla
bl. a. "riksdagsgalleri" (ur "Stockholms dagblad")
och "dödsrunor" (ur "Ny illustr. tidn." och
kalendern "Svea"). I den biografiska konsten
torde W. ha varit den främste bland sin samtids
svenskar. Hans kringsynthet på politikens, lärdomens
och publicitetens områden i förening med sympatisk
uppfattning samt ett klart, smidigt och omväxlande
framställningssätt gjorde honom särdeles egnad för
lefnadstecknarens värf. Omfångsrikare biografiska
arbeten af honom äro Lars Johan Hierta (1881), "som
i sakrikedom och framställningskonst tillhör våra
bästa monografier" (K. Warburg), och Cavour, Italiens
befriare
(1884). Nämnas må ock porträtt-texterna
Præsides för den svenska konstakademien under
hennes första tre halfsekel 1735–1885
(1897)
samt konstnärsskildringarna Johan Fredrik Höckert
(1900) och Johan August Malmström (1904). W. skref
äfven artiklar i "Historisk tidskrift", i
"Sv. landsmålsföreningarnas tidskrift", i "Ymer", i
"Antiqvarisk tidskrift för Sverige", i "Samlaren",
i Nordisk familjebok, i "Ord och bild". Han meddelade
flera år i "Aftonbladet" och "Stockholms dagblad"
resebilder från forna svenska besittningar (Finland,
Östersjöprovinserna, Pommern). I bokform utgåfvos
hans resebref Öfver Atlanten (1876). Vidare märkas
hans småskrifter I gamla dagar och i våra (1900–02). I
Svenska fornskriftssällskapets styrelse var W. medlem
under en följd af år, och i dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free