Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wifstrand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
granit. Anläggningen i detta utvidgade skick skulle
bli 91 m. i längd och 59 i bredd. I samband med den
skulle slottshöjden på norra sidan om uppfarten
från Karl Johans gade ordnas med arkitektoniska
balustrader, kaskader och stenskulpturer. Med detta
jätteverk af monumental konst, den norska konstens
väldiga nationalverk, har V. nu varit sysselsatt i
många år. Jfr artiklar af J. Thiis i "Ord och bild"
1904 och 1918. Ett praktverk om "Vigelands fontæne"
(texten af olika författare) utkom 1917, ett bildhäfte
"G. V." med text af M. Aikio 1920.
2. Emanuel V., den föregåendes broder, målare,
f. 2 dec. 1875 i Mandal, studerade vid Konst- och
handtverksskolan i Kristiania 1894, hos Kröyer
i Köpenhamn 1898 och i Paris 1899-1901 och har
sedan rest i Italien, Spanien och Palestina. Hans
målningar behandlade motiv sådana som Adam och Eva
(1897), Kamp om kvinnan och Ett människopar (1898),
Domedag, Lifvet m. m. På monumentalmåleriets område
utförde han 1904 fresker i Vaalerengens kyrka i
Kristiania (med omkr. 80 stora figurer), s. å. två
fresker i Köpenhamns rådhus, gjorde 1909-11 utkast
till väggbilder i Kristiania universitets nya
festsal. V. har äfven egnat sig åt glasmålning och
på detta område åstadkommit mästerliga arbeten såväl
hvad beträffar monumental komposition som det tekniska
förfaringssättet. En utställning af dylika anordnades
i Stockholm 1919. S. å. mottog V. beställning att med
målade fönster medverka vid Oskarskyrkans i Stockholm
ny dekorering.
1-2. G-g N.
Vigelands foss [-lanns], vattenfall (48 m.), som
bildas af Torridalselven något n. om Kristiansand
i Norge. V., som representerar 14,400 eff. hkr,
är utbyggd i sin helhet 1919. Vid V. ligga
betydliga fabriker med stor arbetarbefolkning.
K. G. G.
Vigelfjeldene [-fjällene], gränsfjäll mot Sverige
ö. om Röros, Norge. Högsta höjd 1,582 m. K. G. G.
Vigelsbo (Viggelsbo), järnmalmsfält i
Valö socken, Stockholms län, med en grufva, ur
hvilken genom magasinsbrytning 1918 erhölls 1,980
ton prima skrädd malm med en genomsnittshalt
af 60 proc. järn, 0,005 proc. fosfor och 0,02
proc. svafvel. Den för anrikning lämpliga produkten
utgjorda s. å. 10,687 ton. Vid V., som eges af det
1801 stiftade bolaget V. grufintressenter, finns
ett 1907 uppfördt anriknings- och briketteringsverk.
E. A–t.
Viger [viʃe], Albert, fransk politiker, f. 18
okt. 1843 i Jargeau, dep. Loiret, var läkare i
Cháteauneuf-sur-Loire och blef 1885 deputerad för
dep. Loiret. I deputeradekammaren tillhörde han
radikalerna, uppträdde kraftigt för protektionismen
och mot boulangismen. 1893-96 och 1898-99 var han
jordbruksminister under flera växlande regeringar
och vinnlade sig därunder med framgång om höjandet
af landtbruksundervisningen och stärkandet af
jordbrukskrediten. Sedan 1900 har han varit senator
för dep. Loiret. E. A-t.
Vigers flockar. Se Vigher spa.
Wigert, Oskar Peter, skolman, läroboksförfattare,
f. 28 aug. 1844 i Norrköping, d. 16 nov. 1912 i
Stockholm, blef 1863 student i Uppsala, 1872 filos.
doktor och adjunkt i franska, tyska och engelska vid
Högre allmänna läroverket i Jönköping, blef lektor i
franska och engelska 1875 vid läroverket i Norrköping
och 1885 vid Högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm. Vid
uppnådd pensionsålder 1910 lämnade han sin
lärarverksamhet. Från trycket utgaf han Om
verbalafledningen på -i inom de nordiska språken
(1872) och Observations sur l’emploi de l’infinitif dans
la langue française (1875). Dessutom författade han
(tills, med J. Müller) ett större antal läroböcker:
grammatik, skriföfningar, läseböcker (se Müller, J.),
afsedda för undervisning i franska på olika
skolstadier, kurser, som erhöllo stor spridning
och af hvilka de flesta utkommit i flera uppl.
J. M-r.
Vigerämenkoski, vattenfall i Kajtum älf inom Killinge
bys område, Gällivare socken, Norrbottens län, 12
km. ö. om Kiksgränsbanan och 12 km. n. v. om Salmivare
järnmalmsfält, har 2,507 kvkm. vattenfallsområde,
hvaraf 70,5 kvkm. sjöar, 4,3 m. fallhöjd på en längd
af 385 m. och en medelvattenmängd af 8,8 kbm. per
sek. med 185 hkr styrka. Fallet är ej utbyggdt.
E. A-t.
Vigett är ett från växtriket (Cocos nucifera L.)
härstammande fettämne. Blandadt med frisk mjölk
och smör, liknar det, såväl till utseende som smak,
mejerismör och används som sådant.
Vigevano [vidjevanå], stad i italienska prov. Pavia,
nära högra stranden af Ticino, 32 km. s. v. om
Milano. 23,909 inv. (1901). Tillverkning af
sidentyger, hattar, tvål och makaroner. Biskopssäte;
teknisk skola. I V. afslöts 9 aug. 1848 vapenhvila
mellan österrikiske generalen Kadetzky och konung
Karl Albert af Sardinien. A. N-d.
Vigflekar (isl. vígfleki, vígflaki, af víg,
strid, och fleki l. flaki, flätverk) l. Lämånar,
sjöv., ett slags stridsskärmar eller
sköldar, som uppsattes på vikingaskeppen emellan
rausnen och lyptingen (de upphöjda partierna
längst för- och akterut), för att under striden
skydda roddarna för fiendens stenar och pilar.
R- N.*
Wigforss. 1. John Adolf W., tidningsman, författare,
f. 4 okt. 1872 i Karlshamn, d. 7 sept. 1909 i
Karlstad, blef 1889 student i Lund, egnade sig efter
några år åt arbete i landsortspressen, sedan 1902 i
"Nya dagligt allehanda", hvars redaktör och ansvarige
utgifvare han var juni 1905-sept. 1906. Därefter var
han redaktör af "Nya Wermlandstidningen". Bland hans
skönlitterära alster må nämnas Då vi lågo i Uppsala
och Lund (tills, med K. Barr, 1906), Antika nätter
(1907) och det med stor framgång gifna lustspelet Sten
Stensson Sten (1902), som följdes af ett par andra,
obetydliga skämtstycken.
2. Ernst Johannes W., den föregåendes kusin, skolman,
politiker, f. 24 jan. 1881 i Halmstad, blef 1899
student i Lund, 1901 filos. kandidat, 1906 licentiat
samt 1913 doktor och docent i nordiska språk där. Han
var adjunkt vid Lunds högre allm. läroverk 1911-14 och
är sedan 1914 lektor vid Göteborgs högre latinläroverk
i tyska och modersmålet. Socialdemokratisk
riksdagsman för Göteborgs stad i Första kammaren
sedan 1919 (urtiman), är han led. af bankoutskottet
sedan 1920, var led. af kommunalskatteutskottet
1920 och af utskottet ang. Sveriges anslutning
till Nationernas förbund s. å. samt är suppleant
i utrikesnämnden (1921). Han tillhör sedan 1920
riksdagsgruppens förtroenderåd. W. är tillika led. af
19í9 års försvarsrevision och är led. af kommittén
ang. industriella demokratiens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
