Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wijk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
389
Wijkmark-Vik
390
lagsstiftning. Som biskop däremot lämnade han till
följd af indolens, ålder och sjuklighet icke några
märkliga spår af sin verksamhet. Under hela sin
fjortonåriga biskopstid höll han ej ens något enda
prästmöte med Västerås stift. 1. (L. S.) 2. J.H.15.*
Wijkmark [v?k-], Oskar Henning Vilhelm,
teologisk författare, skolman, f. 20 juli 1875
i Tånnö, Jönköpings län, blef 1893 student i
Lund och aflade 1897 teol. ämbetsexamina och
1911 teol. licentiatexamen. Han är (sedan 1906)
adjunkt vid Nya elementarskolan i Stockholm
och (från 1911) studierektor för Kungsholmens
läroverk för flickor. W. har utgett bl. a. Studier
till den wallinska psalmbokens framkomst (2 dir,
1906-07), Wolffs filosofi och svensk teologi (1915)
m. m. E. N. S-g.
Wijnants 1. W y n a n t s [ve7]-], Jan, holländsk
målare, f. i Haarlem (som hans födelseår uppges än
1605, än 1625), lefde ännu 1682 i Amsterdam. Han
efterlämnade arbeten, daterade mellan 1641 och 1679,
och var verksam i Haarlem och i Amsterdam. Han målade
landskap, där figurer insattes af Ph. Wouwerman, Jan
Lingelbach, B. Gaal och Adrian van de Veide. Hans
äldre taflor äro varma och saftiga i färgen och
ha sluten bakgrund; hans senare, mest kända och
omtyckta arbeten framställa Öppen trakt under
klar eller halfklar luft, trädgrupp på ena sidan,
fri utsikt på den andra, lätta trädkronor och
särskildt omsorgsfullt utförda stammar, allt med
fast form och kylig färgskala, klart och vackert. Af
hans många arbeten finnas flera i München (bland
dem Landskap med jakthund), i Petersburg (bland
dem Bondgård, 1656), i Amsterdams Rijksmuseum
(bland dem Väg vid skogsranden, 1668, och ett
karakteristiskt Landskap, 1669). Dessutom finnas
taflor af honom i Wien, Dresden, Berlin, London,
Haag, Köpenhamn samt i Stockholms Nationalmuseum
Bondgård, Väg genom ekskog, Väg genom dynerna
och Backe med utsikt offer en fiod och en bergås.
C. E. N.*
Wijnbladh [v?n-], svensk adlig ätt, härstammande
från den 1649 adlade k. sekreteraren Johan
MattssonWijnbladh (f. 1615 i Norrköping, d. 1659
i Stockholm). 1. Karl W., sonson till ofvannämnde
Johan W., militär, författare i arkitektoniska och
ekonomiska ämnen, f. 30 april 1705, d. 6 mars 1768 på
Kvalsta, östuna socken, Stockholms län, blef kapten
vid fortifikationen, uppgjorde planer för bebyggandet
af herrgårdar i mellersta Sverige jämte ordnande af
deras närmaste omglf-ningar samt nedlade resultatet af
sin praktiska erfarenhet och sina teoretiska studier
efter Vignola, Palladio m. fl. i en följd af skrifter,
rikt illustrerade med kopparstick af J. Gillberg
m. fl. Sålunda utkommo Ritningar på fyratio wåningshus
af sten och trettio af träd samt åtskilliga lusthus
etc. (1755; ny, förändrad uppl. 1757), Ytterligare
tillökning af Ritningar på wåningshus sextio af sten
och tjugu af träd etc. (1756), den af ständerna
med 6,000 dal. smt belönade Afhandling om mur-och
tak-tegelbruks inrättande (1761), Generalplaner til
fem sätesgårdar (1765), Tillökning af Generalplaner
till tio sätesgårdar (s. å.) ochBeskrif-ning huru
allmogens byggnader så af sten som träd mage med
största besparing uppföras (1766). W:s verksamhet
rönte stort erkännande af ven från det offentligas
sida, och han har säkert utöfvat
kraftigt inflytande, direkt och indirekt på
privatbyggnadskonsten i svenska landsorten och de
smärre städerna. Hans skrifter ge f. ö. ett slags
sammandrag af byggnadsläran med redogörelse för
kolonn-ordningarna, för arkitektoniska, termer och
konstruktioner. I ritningarna synes hufvudvikten
vara lagd på inredningen och grupperingen,
fasadbild-ningen däremot är enformig, med oftast
rusticerade bottenvåningar, frontespiser och
mansardtak. W. sluter sig i det hela till den,
på italiensk-franska senrenässansmönster grundade
riktning, som Hårle-man och Adelcrantz följde.
2. Johan Fridolf W., den föregåendes
sonsons son, arkitekt, f. 24 sept. 1826 på
Väppeby, östuna socken, d. 5 okt. 1872 i Örebro,
blef stadsarkitekt i Örebro och utförde där
stadshuset (1859 -63) i engelsk sengotik, på sin
tid den ståtligaste byggnad i sin art i den svenska
landsorten, fullbordade teatern i samma stad, lämnade
äfven ritningar till läroverkshuset i Jönköping och
till byggnader i Norrköping, Karlstad m. fl.
3. Olof Johan Fri do l f W., den föregåendes
brorson, ingenjör, ämbetsman, f. 21 sept. 1856
i New York, utexaminerades 1879 från Teknologiska
institutet, utöfvade ingenjörsverksamhet
på skilda håll, utnämndes 1887 till
löjtnant i Väg- och vattenbyggnadskåren,
hvars öfverste och chef han blef 1903. Under
tiden var han anställd som distriktsingenjör
(1892-98) och distriktschef (1898-1902) i öfre
norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet och
befordrades till byråchef (1902) i Väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen, där han blef
öfverdirektör och chef 1903. 1. Upk.* 2. G-g N.
Wijsman [Wjs-], P h i l i p p i n e, holländsk
skriftställarinna, öfversättarinna af skandinavisk,
företrädesvis svensk skönlitteratur, f. 21 juni
1837 i Amsterdam, d. 1907 i Haarlem, skref kortare
biografier och karakteristiker (i "Mannen en
vrou-wen van beteekenis" etc.) öfver en del svenska
författare, Ernst Ahlgren (Viktoria Benedictsson
Bru-zelius), A. Ch. Edgren Leffler och V. Eydberg;
utom verk af Björnson, Chr. Boeck, Kielland,
B. och J. Lie och Schandorph öfverflyttade hon
till holländska ett flertal romaner och noveller
af A. Ch. Edgren Leffler, Lundegård, M. Eoos,
Sigurd (A. Hedenstierna) och A. Wahlenberg samt
enstaka, arbeten af Ernst Ahlgren, S. Elkan, G. af
Geijer-stam, F. och T. Hedberg, V. von Heidenstam
("Endymion". 1900), Ellen Idström, Ellen Key,
0. Levertin, Kl. Lundin, G. Nordensvan, J. Nord-ling,
V. Kydberg ("Chrusanteus", 1886, "Singo-alla", 1899),
A. Strindberg ("De Biländers. Een verhaal uit de
scheren", 1890) och V. H. Wick-ström. Se vidare
Brinkman-Van der Meulen, "Ca-talogus van boeken
enz. in Nederland uitgegeven 1882-1910". Fröken
W. belönades för sina förtjänster om svensk
litteratur med medaljen "Litteris et artibus".
Hj. P-r.
Vik (Wijk), gods i Balingsta socken, Uppsala län,
omfattar med underlydande 8 mtl med 150 har areal
och 155,000 kr. tax.-v. (1914). Det är bebyggdt med
ett slott (Viks hus, Viks mur), beläget vid norra
stranden af Lårstaviken i Mälaren på en mot sjön
sluttande klippa, med tre källarvåningar, af hvilka
de två nedersta äro af gråsten, den tredje liksom
huset i öfrigt af tegel i medeltida förbund, samt
fyra öfvervåningar med sex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
