- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
551-552

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Willis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gången och få kostnadsfritt husrum, mat och
kläder. Anstalten torde vara den enda i sitt slag i
Sverige, kanske ännu vidare. Den har sitt upphof i en
liten skola om 17 fattiga barn, som den varmhjärtade
"fattighuspastorn" Johannes Villinus 1767 hopbragte
och där, med tillhjälp af ett par människovänner, de
"värnlösa", d. v. s. utfattiga, fingo hem, kläder
och föda. Emellertid inflöto under tidernas lopp
gåfvor och anslag så pass rikligt, att anstalten
1919 hade fastigheter, taxerade till 575,000 kr.,
och en inkomst af 19,344 kr., mot en skuld af
omkr. 100,000 kr. Lärarna voro s. å. 1 inspektor
(hvarmed här menas förste lärare och föreståndare; nu
J. Fröberg) och 2 för slöjdundervisningen. Styrelsen
utgöres af 5 personer. – Under de 154 år, som
anstalten egt bestånd, har den undergått flera
förvandlingar. På Villinus’ tid hade Göteborg ingen
folkskola, utan hans skola, högeligen utvidgad,
tjänade som sådan. 1790 hade den omkr. 300 barn,
af hvilka 200 gratis fingo middagsmål i skolan och
de allra fattigaste hade full försörjning. Medlen
räckte emellertid icke, hvadan en vän till skolan,
handlanden Anders Lesse, 1805 donerade ett kapital,
ett stenhus och värdefulla tomter. Ett nytt skolhus
kunde uppföras och i Haga inrättas en filial för
Göteborgs östra stadsdelar. 1835 undervisade i dessa
skolor en personal af 15 lärare och lärarinnor,
och lärjungeantalet lär stundom ha stigit ’till
600. 1837 infördes slöjdundervisning. Sedan efter
1842 års folkskolestadga flera folkskolor upprättats,
fortfor Villinska skolan dock att ha en "läsafdelning"
för Haga och Masthugget. Efter ett utlåtande 1885 af
dåv. rådman S. Wieselgren om tillåtligheten enligt
skolans statuter 1795 af en radikal förändring
af dess ursprungliga mål, blef den så godt som
uteslutande slöjdskola, dock med skyldighet att i
sina lokaler inrymma så stort antal folkskolebarn,
som kunde anses nödigt och möjligt. Se Holmberg,
"Villinska skolan i Göteborg" (1867), Pettersson
och Litzén, "Göteborgs stifts herdaminne" (1872),
och Ambrosius, "Villinska skolan i Göteborg" (1917).

J. C.

Willis [wi’lis], John, kyrkoherde. Se Stenografi, sp. 1263.

Willis [wi’lis], Thomas, engelsk läkare, f. 1622,
d. 1675, studerade först teologi i Oxford, men
illustration placeholder

egnade sig sedan, på grund af de förföljelser den
anglikanska kyrkan hade att utstå af Cromwell, åt
medicinen, anställdes 1660 som professor i Oxford
samt flyttade 1666 till London, där han med lysande
framgång uppträdde som praktiserande läkare. W. var
en af sin tids mest framstående forskare inom den
medicinska vetenskapens område och har i synnerhet
genom sina utmärkta undersökningar öfver nervsystemets
anatomi (Cerebri anatome, 1664) förvärfvat sig ett
i medicinens historia oförgätligt namn. I sin allmänt
medicinska

åskådning slöt han sig hufvudsakligen till Sylvius,
hvars läror han i väsentlig grad utvecklade
och förbättrade. W. skref Diatribae duae: 1. De
fermentatione. 2. De febribus
(1659), Pathologia
cerebri, in qua agitur de morbis convulsivis
et de scorbuto
(1667), Affectionum quæ dicuntur
hystericae et hypochondriacae pathologia
(1670),
De animo brutorum (1672), Pharmaceutica rationalis
(1673–75). W:s samlade skrifter utgåfvos 1676
(flera uppl.). 11:e paret af hjärnans nerver
samt den vid hjärnans bas befintliga kransen
af pulsådror ha uppkallats efter honom.

R. T–dt.

Willis [wi’lis], Nathaniel Parker, nordamerikansk
författare, f. 1806 i Portland, staten Maine,
d. 1867, studerade vid Yale college 1823–27,
utgaf 1829–31 tidskr. "American monthly magazine"
illustration placeholder

och bereste därefter under sex år större delen
af Europa samt Levanten. I veckobref till "New
York mirror" skildrade han raskt och lifligt sina
intryck förnämligast från England, utg. i bokform
med titeln Pencillings by the way (3 bd, 1835, flera
uppl.). Sedermera uppsatte W. i New York tidningarna
"The corsair" (1839) och "Evening mirror" (1844)
samt utgaf med framgång "Home journal" 1846–67. W:s
många reseskildringar och skisser ur lifvet utmärkas
för fantasi, finhet i uppfattningen samt en både ren
och färgrik stil, men förråda alltsomoftast drag af
tillgjordhet. Här må ytterligare nämnas Inklings
of adventure
(3 bd, 1836), Loiterings of travel
(2 bd, 1839), Letters from under a bridge (1840,
hans mest intagande arbete), Dashes at life (3 bd,
1845), People I have met (1850), Hurrygraphs (1851)
och Famous persons and places (1854). Han skref
med lycka äfven i bunden stil. W:s Poems utgåfvos
samlade 1868, Complete prose works (13 bd) 1849–59,
hans valda prosaskrifter 1885. W:s lefnadsteckning
af H. A. Beers utkom 1885.

Willis [wi’lis], S. P., författarinna. Se Parton, J.

Willis [wi’lis], Bailey, amerikansk geolog och
geograf, f. 31 maj 1857 i Idlewild on Hudson, New
York, aflade 1879 examen från Columbia school of
mines, inträdde 1884 i Förenta staternas geologiska
undersökning och arbetade där särskildt i den
appalachiska afdelningen samt var 1897–1902 assistent
åt direktören. 1895–1902 var W. lecturer i geologi vid
Johns Hopkins’ university i Baltimore. På bekostnad af
Carnegie institution företog W. 1903–04 vidsträckta
undersökningsresor i Kina. 1909 blef han professor vid
universitetet i Chicago, och 1911–15 var han geologisk
konsulent åt argentinska republikens regering; 1915
blef han professor vid Leland Stanford university
i California. W. är en af de ledande männen inom
Amerikas allmänt geologiska och geomorfologiska
forskning. Äfvenledes har han ingående sysslat med
Amerikas stratigrafi och paleogeografi. Bland hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:34:30 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free